Atropates (ca 370–efter 321 f.Kr.) – persisk furste, grundare av Atropatene

Atropates (ca 370–efter 321 f.Kr.) — persisk furste och grundare av Atropatene; maktspel, självständighet och en dynasti som formades i Alexanderålderns skugga.

Författare: Leandro Alegsa

23-01-2026

Atropates (ca 370 f.Kr. - efter 321 f.Kr.) var en persisk adelsman och satrap som först tjänade kung Darius III och senare ställde sig under Alexander III av Makedonien. Han upprättade vid slutet av 300-talet f.Kr. ett självständigt rike i norra delen av det forna Media, och en dynasti – ofta kallad atropatiderna – tog sitt namn efter honom. I antika källor förekommer han under olika namn: Diodorus Siculus kallar honom "Atrapes", medan Quintus Curtius felaktigt benämner honom "Arsaces".

Biografi och politisk roll

Atropates framträder i källorna som satrap i Media under Achaemenidernas sista tid. När Alexander den store erövrade det persiska riket förändrades maktfördelningen i området, och Atropates valde att samarbeta med den makedonske kungen vilket gjorde att han behöll sin ställning som lokalt förvaltningshuvud. Efter Alexanders plötsliga död 323 f.Kr. uppstod ett maktvakuum och omfattande omfördelningar bland hans efterträdare. I denna period etablerade Atropates ett i praktiken självständigt rike i norra Media, ett område som från grekisk tid ofta kallas Atropatene eller Media Atropatene.

Atropatene — riket och dess betydelse

Det rike Atropates grundade låg i det område som i dag motsvaras av nordvästra Iran (delar av de provinser som senare kallades Adurbadagan eller Aturpatakan). Atropatenes läge vid handelsvägar och i gränsområdet mellan högplatå och kaukasiska regioner gjorde det strategiskt viktigt under de följande århundradena. Riket och den dynasti som bar Atropates namn överlevde som ett självständigt eller halvsjälvständigt klientkungarike under skiftande stormakter, bland annat seleukiderna och partherna.

Arv och toponymi

Atropates namn levde kvar i regionens namn. Genom språkliga förändringar i medelpersiska och senare språkformer utvecklades beteckningar som Aturpatakan och liknande, vilket av många forskare anses ligga bakom namnet Azerbaijan (Aserbajdsjan). På så sätt fick Atropates ett långvarigt geografiskt och kulturellt arv.

Källor

Vår kunskap om Atropates bygger främst på antika historiska författare och på arkeologiska och numismatiska fynd. Författare som Diodorus Siculus och Quintus Curtius nämner honom i samband med Alexander den stores öden, men källorna är ibland motsägelsefulla vad gäller detaljer. Moderna historiker kombinerar dessa texter med material från inskrifter, myntfynd och arkeologi för att rekonstruera Atropates politiska karriär och det rike han grundade.

Biografi

I slutet av det akemenidiska riket var Atropates guvernör (satrap) i den akemenidiska provinsen Media. I slaget vid Gaugamela (oktober 331 f.v.t.) mellan Darius och Alexander ledde Atropates de achemenidiska trupperna i Media.

När Dareios förlorade åkte han till den mediska huvudstaden Ecbatana. Atropates hjälpte honom. Darius försökte få en ny armé men kunde inte. Han lämnade Ecbatana i juni 330 fvt. Efter Darius död en månad senare i Bessus händer överlämnade Atropates sig till Alexander. Alexander valde först Oxydates som satrap av Media. Under åren 328-327 f.v.t. litade Alexander inte på Oxydates' lojalitet. Atropates blev återigen satrap. År 325-324 överlämnade Atropates Baryaxes (en rebell i området) till Alexander. Alexander hade höga tankar om Atropates.

Alexander dog den 10 juni 323 f.v.t. Atropates nya svärson Perdikcas utsågs till regent för Alexanders halvbror Filip III. Efter "Babylons delning" 323 f.Kr. delades Media i två delar. Den större delen i sydöst styrdes av Peithon, en general till Perdikcas. Den mindre delen i nordväst gavs till Atropates. Vid någon tidpunkt gjorde Atropates sin del av Media till ett självständigt rike. Hans svärson Perdikcas mördades av Peithon sommaren 320 f.Kr.

Legacy

Den dynasti som Atropates bildade skulle styra riket i flera århundraden. De blev vasaller till seleukiderna och sedan vasaller till arsakiderna.

Grekerna kallade området för Atropates' rike för "Media Atropatene" efter Atropates. Därefter helt enkelt som "Atropatene". Arsakiderna kallade det för "Aturpatakan" på parthiska, vilket även sassaniderna gjorde. Så småningom blev medeliranska "Aturpatakan" till "Azerbajdzjan". Det är här som Republiken Azerbajdzjan och den iranska provinsen Azerbajdzjan har fått sitt namn.

Frågor och svar

Fråga: Vem var Atropates?

S: Atropates var en persisk adelsman som tjänstgjorde under Darius III och senare Alexander III av Makedonien.

F: Vad gjorde Atropates efter att ha tjänstgjort under Alexander III av Makedonien?

S: Atropates skapade ett självständigt kungarike och en dynasti uppkallades efter honom.

Fråga: Vad är skillnaden mellan de namn som används av olika historiker för att referera till Atropates?

S: Diodorus Siculus kallar Atropates för "Atrapes" medan Quintus Curtius felaktigt kallar honom för "Arsaces".

F: Vilken är tidsperioden då Atropates levde?

S: Atropates levde omkring 370 f.Kr. till efter 321 f.Kr.

F: Vem tjänade Atropates som adelsman?

S: Atropates tjänade under både Darius III och Alexander III av Makedonien.

F: Vilket arv lämnade Atropates efter sig?

S: Atropates lämnade efter sig ett självständigt kungarike och en dynasti uppkallad efter honom.

F: Vad är signifikant med namnet "Atropates"?

S: Namnet "Atropates" är betydelsefullt eftersom det användes för att namnge en dynasti efter den persiske adelsman som skapade ett självständigt kungarike.