Sassanidiska riket

Kungarnas kung

Den sassanidiska dynastin grundades av Ardashir I när han hade besegrat den sista parthiska (arsakidiska) kungen, Artabanus IV, och slutade när den sista sassanidiska shahanshahen (kungarnas kung), Yazdegerd III (632-651), förlorade en 14-årig kamp för att fördriva det tidiga arabiska kalifatet, det första av de islamiska rikena.

Sassanidernas traditionella territorium omfattade hela dagens Iran, Irak, Armenien, Afghanistan, de östra delarna av Turkiet och delar av Syrien, Pakistan, Kaukasien, Centralasien och Arabien.

Sassanidernas tid anses vara en av de viktigaste och mest inflytelserika historiska perioderna i Iran. På många sätt var den sassanidiska perioden den högsta prestationen för den persiska civilisationen och utgjorde det sista stora iranska riket före den muslimska erövringen och antagandet av islam.

Persien påverkade den romerska civilisationen avsevärt under sassanidernas tid,^p109 och romarna reserverade för de sassanidiska perserna en status som jämlikar. Den romerske kejsaren skrev brev till den persiske shahanshahen, som var adresserade till "min bror". Deras kulturella inflytande sträckte sig långt utanför imperiets territoriella gränser och nådde så långt som till Västeuropa, Afrika, Kina och Indien, och spelade en framträdande roll i utformningen av både europeisk och asiatisk medeltidskonst.

Detta inflytande fortsatte till den tidiga islamiska världen. Dynastins unika aristokratiska kultur omvandlade den islamiska erövringen av Iran till en persisk renässans. Mycket av det som senare blev känt som islamisk kultur, arkitektur, skrivande och andra färdigheter lånades huvudsakligen från de sassanidiska perserna och spreds i den bredare muslimska världen.

 

Avveckling

Våren 632 bestiger Khosrau I:s sonson Yazdegerd III, som levt gömd, tronen. Samma år gjorde de första plundrarna från de arabiska stammarna sina räder in på persiskt territorium. De förenades av islam. År av krigföring hade utmattat både bysantinerna och perserna. Sassaniderna försvagades ytterligare av ekonomisk nedgång, tung beskattning, religiös oro, rigida sociala skiktningar, de provinsiella jordägarnas ökande makt och en snabb förändring av härskarna. Dessa faktorer gjorde den islamiska erövringen av Persien lättare än vad den skulle ha varit tidigare.

Sassaniderna gjorde aldrig något verkligt effektivt motstånd mot trycket från de muslimska erövringarna.

 

Sassanidiska imperiets kronologi

226-241: Ardashir I:s regeringstid:

• 224-226: Partherriket störtas.
• 229-232: Krig med Rom.
• Zoroastrismen återuppstår som officiell religion.
• Den samling texter som kallas Zend Avesta sammanställs.

241-271: Shapur I:s regeringstid:

• 241-244: Krig med Rom.
• 252-261: Krig med Rom. Den romerske kejsaren Valerianus tillfångatas.
• 215-271: Mani, grundare av manichaeismen.

271-301: En period av dynastiska strider.

283: Krig med Rom. Romarna plundrar Ctesiphon.

296-8: Krig med Rom. Persien överlåter fem provinser öster om Tigris till Rom.

309-379: Shapur II "den store" regerar:

• 337-350: Första kriget mot Rom med relativt liten framgång.
• 359-363: Andra kriget mot Rom. Rom återlämnar provinserna i Trans-Tigris och överlåter Nisibis och Singara till Persien.

387: Armenien delas upp i romerska och persiska zoner.

399-420: Yazdegerd I, "syndaren", regerar:

• 409: Kristna får lov att hålla offentliga gudstjänster och bygga kyrkor.
• 416-420: Förföljelse av kristna när Yazdegerd återkallar sin tidigare order.

420-438: Bahram V:s regeringstid:

• 420-422: Krig med Rom.
• 424: Konciliet i Dad-Ishu förklarar den östliga kyrkan oberoende av Konstantinopel.
• 428: Den persiska delen av Armenien annekteras till det sassanidiska riket.

438-457: Yazdegerd II:s regeringstid:

• 441: Krig med Rom.
• 449-451: Armeniskt uppror.

482-3: Armenisk och iberisk revolt.

483: Edikt om tolerans för kristna.

484: Peroz I besegrades och dödades av heftaliterna.

491: Armenisk revolt. Armeniska kyrkan förkastar Chalcedonkonciliet:

• Den nestorianska kristendomen blir den dominerande kristna sekten i det sassanidiska riket.

502-506: Krig mot Konstantinopel.

526-532: Krig mot Konstantinopel.

531-579: Khosrau I:s regeringstid, "med den odödliga själen" (Anushirvan)

540-562: Krig mot Konstantinopel.

572-591: Krig mot Konstantinopel. Persien överlåter stora delar av Armenien och Iberien till Konstantinopel.

590-628: Khosrau II:s regeringstid

603-628: Krig med Bysans. Persien ockuperar det bysantinska Mesopotamien, Syrien, Palestina, Egypten och Transkaukasien, innan det tvingas dra sig tillbaka till gränserna före kriget på grund av den bysantinska motoffensiven.

610: Araberna besegrar en sassanidisk armé vid Dhu-Qar.

626: Avarernas och persernas misslyckade belägring av Konstantinopel.

627: Den bysantinske kejsaren Herakles invaderar Assyrien och Mesopotamien. De persiska styrkorna får ett avgörande nederlag i slaget vid Nineve.

628-632: Kaotisk period med flera härskare.

632-642: Yazdegerd III:s regeringstid.

636: avgörande sassanidiskt nederlag i slaget vid al-Qadisiyyah under den islamiska erövringen av Persien.

642: Arabernas slutliga seger när den persiska armén krossades vid Nahavand (Nehavand).

651: Den sista sassanidiska härskaren Yazdegerd III mördas i Merv, nuvarande Turkmenistan, vilket innebär slutet på dynastin. Hans son Pirooz och många andra gick i exil i Kina.