Nordtyska förbundet
Nordtyska förbundet (Norddeutscher Bund) var först en militär allians av 22 stater i norra Tyskland och senare en federal stat. Det föregicks av en Zollverein, en tullunion som möjliggjorde frihandel mellan de flesta tyska stater. Förbundet startade i augusti 1866, och kungariket Preussen var den ledande staten. Den 1 juli 1867 gjorde den nordtyska konstitutionen förbundet till en förbundsstat.
En österrikisk-preussisk rivalitet som började på 1700-talet hade lett till det österrikisk-preussiska kriget i juli/augusti 1866. De omedelbara orsakerna till kriget var den olösta frågan om Slesvig-Holstein (som Preussen hade för avsikt att annektera) och en reform av det tyska förbundet. Efter en seger sommaren 1866 gjorde överenskommelser med Österrike och Frankrike det möjligt för Preussen att omforma det politiska landskapet i norra Tyskland (norr om floden Main). Preussens ledande politiker var ministerpresident Otto von Bismarck, som tjänstgjorde under kung Vilhelm I.
Den 18 augusti 1866 undertecknade Preussen och de flesta av de nordtyska staterna Augustfördraget. De kom överens om en militär allians och förklarade sin avsikt att skapa en federal stat. (Några andra stater anslöt sig snart.) En federal stat skiljer sig från en allians eftersom den har en federal regering och lagstiftning, och den skiljer sig från en enhetsstat eftersom det fortfarande finns ganska mäktiga stater under den federala nivån. Planer på en federal stat i Tyskland hade funnits sedan år 1848.
Union
De allierade regeringarna med Bismarck i spetsen lade fram ett förslag till en nordtysk konstitution. Ett organ valdes för att representera folket i Nordtyskland, konstituierender Reichstag. Valet ägde rum i februari 1867. Efter vissa ändringar av förslaget godkände delstaternas regeringar och parlament det slutliga utkastet. Den 1 juli trädde konstitutionen i kraft.
Enligt konstitutionen var lagstiftningen en fråga för två organ. Riksdagen var parlamentet och valdes av alla män över 25 år. Förbundsrådet var ett organ som representerade delstaternas regeringar. Innehavaren av Bundespräsidium var kungen av Preussen (den "republikanska" termen "president" hade avsiktligt undvikits). Innehavaren av Bundespräsidium installerade förbundskanslern. Inte av namn, men i praktiken var detta den (enda) federala ministern, chefen för den verkställande makten.
Under det fransk-preussiska kriget 1870 anslöt sig de sydtyska staterna till Nordtyska förbundet. I den nya konstitutionen av den 1 januari 1871 bytte landet namn från "Nordtyska förbundet" till "Tyska riket". Innehavaren av Bundespräsidium fick dessutom titeln kejsare. Det politiska systemet enligt konstitutionen och flaggan förblev oförändrade. (Kejsardömets slutliga konstitution härrör från april/maj 1871; som ett resultat av detta ändrades nästan alla termer som innehöll "federal" till "kejserlig").
Den moderna nationalstaten Tyskland är som internationellt subjekt och juridisk enhet identisk med Nordtyska förbundet. Lagar och internationella fördrag från perioden 1867-1870 är i princip fortfarande giltiga. Under ett konservativt-liberalt samarbete som varade från 1867 till 1878 upplevde Tyskland en anmärkningsvärd modernisering och förening. Nordtyska förbundet införde det metriska systemet, en modern strafflag (Strafgesetzbuch), samma rättigheter för alla samfund, en postunion osv.
Frimärken
Förbundet skötte postgången och gav ut frimärken efter den 1 januari 1868. Men federationen gav inte ut egna pengar, så olika frimärken måste ges ut. Frimärken värderade i groschen användes i norr, frimärken i kreuzer i södra distriktet. Alla dessa frimärken var märkta NORDDEUTSCHER POSTBEZIRK (Nordtyskt postområde).
En tredje uppsättning frimärken trycktes för Hamburg. Dessa var också märkta STADTPOSTBRIEF HAMBURG.
Förteckning över medlemsstater
| Stat | Kapital | |
| Kungadömen (Königreiche) | ||
|
| Preussen (Preußen) | |
|
| Sachsen (Sachsen) | |
| Storhertigdömen (Großherzogtümer) | ||
|
| Hessen (Hessen) | |
|
| Mecklenburg-Schwerin | Schwerin |
|
| Mecklenburg-Strelitz | Neustrelitz |
|
| Oldenburg | Oldenburg |
|
| Saxe-Weimar-Eisenach (Sachsen-Weimar-Eisenach) | Weimar |
| Hertigdömen (Herzogtümer) | ||
|
| Anhalt | |
|
| Brunswick (Braunschweig) | Braunschweig |
|
| Sachsen-Altenburg (Sachsen-Altenburg) | Altenburg |
|
| Sachsen-Coburg och Gotha (Sachsen-Coburg und Gotha) | |
|
| Saxe-Meiningen (Sachsen-Meiningen) | Meiningen |
| Furstendömen (Fürstentümer) | ||
|
| Lippe | Detmold |
|
| Reuss, junior line | Gera |
|
| Reuss, senior line | Greiz |
|
| Schaumburg-Lippe | Bückeburg |
|
| Schwarzburg-Rudolstadt | Rudolstadt |
|
| Schwarzburg-Sondershausen | Sondershausen |
|
| Waldeck-Pyrmont | Arolsen |
| Fria Hansestäder (Freie Hansestädte) | ||
|
| Bremen | |
|
| Hamburg | |
|
| ||
.svg.png){kind=small}
.svg.png){kind=small}
.svg.png){kind=small}
.svg.png){kind=small}
.svg.png){kind=small}
.svg.png){kind=small}
Frågor och svar
F: Vad var Nordtyska förbundet?
S: Nordtyska förbundet var en militär allians av 22 stater i norra Tyskland, som senare blev en federal stat.
F: Vad föregick Nordtyska förbundet?
S: Nordtyska förbundet föregicks av Zollverein, som var en tullunion som möjliggjorde frihandel mellan de flesta tyska stater.
F: När trädde den nordtyska konstitutionen i kraft?
S: Den nordtyska konstitutionen trädde i kraft den 1 juli 1867.
Fråga: Vad ledde till det österrikisk-preussiska kriget 1866?
Svar: En österrikisk-preussisk rivalitet som hade pågått sedan 1700-talet ledde till det österrikisk-preussiska kriget i juli/augusti 1866. De omedelbara orsakerna till detta krig hade att göra med Slesvig-Holstein (som Preussen hade för avsikt att annektera) och en reform av det tyska förbundet.
F: Vem ledde Preussen under denna tidsperiod?
S: Ministerpresident Otto von Bismarck ledde Preussen under denna tidsperiod och tjänade under kung Vilhelm I.
Fråga: När undertecknade Preussen och de flesta nordtyska staterna ett avtal?
S: Den 18 augusti 1866 undertecknade Preussen och de flesta nordtyska stater ett avtal som kallas Augustfördraget. Genom detta fördrag upprättades en militär allians och de förklarade sin avsikt att skapa en federal stat.
F: Hur skiljer sig en federal stat från andra regeringsformer?
S: En federal stat skiljer sig från en allians eftersom den har sin egen federala regering och lagstiftning, men den skiljer sig också från en enhetsstat eftersom det fortfarande finns mäktiga stater under den federala nivån.
