Titeln Preussens kung: historia och betydelse 1772–1918
Upptäck historien bakom "Preussens kung" 1772–1918: hur Fredrik den store och senare tyska kejsare formade makt, politik och Europas omvandling.
"Kung av Preussen" var den titel som Fredrik den store började använda 1772, efter att Preussen hade fått en del av kungariket Polen vid den första polska delningen. Titeln markerade att Preussen nu kontrollerade större territorier och ville framstå som en suverän kungamakt snarare än en regional furstemakt.
Bakgrund
Före 1772 hade Preussens härskare oftast använt formen kung i Preussen (ty. König in Preußen). Denna formulering speglade en juridisk och politisk begränsning: kronan var knuten till det preussiska hertigdömet utanför det tysk-romerska riket, snarare än till ett helt formellt kungarike i Europas centrum. Genom de territoriella vinsterna vid polska delningarna och den ökade makten valde man senare att konsekvent använda formen kung av Preussen.
Betydelse och symbolik
Övergången från kung i till kung av var mer än språklig — den signalerade Preussens växande ställning som europeisk stormakt. Under 1700‑talet och 1800‑talet stärktes Preussen militärt och administrativt, bland annat genom reformer och en stark byråkrati. Titeln blev en viktig del av statens legitimitet och prestige.
Efter tysk enande till 1918
När det tyska riket grundades 1871 blev Preussens kung också ledare för det enade Tyskland. Berlinregimens härskare bar därmed både titeln tyska kejsare (Kaiser) och kung av Preussen. Trots kejsardömet fortsatte titeln kung av Preussen att användas officiellt som en central del av monarkens titulatur fram till monarkins slut.
Avskaffande av titeln
Titeln upphörde i praktiken när kejsar Wilhelm II abdikerade den 9 november 1918 under novemberrevolutionen efter första världskrigets slut. Monarkin avskaffades i Tyskland och Preussen övergick till republikansk styrelseform.
Sammanfattning: Titeln "kung av Preussen" speglar Preussens utveckling från en regional furstemakt till en central statsmakt i Europa. Den infördes i praktiken av Fredrik den store 1772 efter teritoriala vinster i Polen, användes parallellt med kejsartiteln efter 1871 och försvann med monarkins slut 1918.
Sök