Nordsotho (Sesotho sa Leboa) — språk i Sydafrika, talare och historia

Upptäck Nordsotho (Sesotho sa Leboa) — dess historia, språkliga rötter, talare i Limpopo och roll som ett av Sydafrikas elva officiella språk.

Nordsotho (Sesotho sa Leboa i Nordsotho) är ett afrikanskt språk som huvudsakligen talas av människor som bor i Limpopo-provinsen i Sydafrika. Det är ett bantuspråk och tillhör den större Sotho‑gruppen (Sotho–Tswana).

Nordsotho är ett av de elva officiella språken i Sydafrika. Enligt 2011 års folkräkning talades språket av nästan 4 618 500 personer som första språk, vilket motsvarade cirka 8,4 % av landets befolkning som använder språket i hemmet. Språket förekommer också i närliggande provinser som Gauteng och Mpumalanga där många människor från Limpopo bor eller arbetar.

Språkfamilj och klassificering

Nordsotho tillhör Niger‑Congo‑familjen, undergruppen Benue‑Congo och vidare under Bantu‑grenens Sotho–Tswana‑grupp. Internationellt används ofta ISO‑koden "nso" för Nordsotho. I språkvetenskaplig litteratur skiljer man mellan den bredare kategorin "Northern Sotho" (en grupp närbesläktade dialekter) och den standardiserade varianten Sepedi (Pedi), som i praktiken ofta används som skriftspråk och i officiella sammanhang.

Dialekter och standard

Det finns flera dialekter inom Nordsotho‑området. Den normerande och standardiserade varianten kallas ofta Sepedi (Pedi) och används i skolor, i vissa medier och i skriftligt material. Andra dialekter talas i olika delar av Limpopo och de angränsande områdena; dialektala skillnader kan gälla uttal, ordförråd och vissa grammatiska konstruktioner. Det finns ibland debatt om beteckningar och standardisering — vissa talare föredrar att kalla sitt språk Sesotho sa Leboa medan andra använder Sepedi.

Språkstruktur i korthet

• Ordföljd: huvudmönstret är SVO (subjekt–verb–objekt).
• Nomen: språket har ett system av nominalklasser (som i andra bantuspråk) med prefix som markerar klass och kongruens.
• Verb: agglutinerande struktur med prefix och suffix som markerar subjekt, objekt, tempus och aspekt.
• Tonalitet: Nordsotho är ett tonalt språk, men tonmarkeringar skrivs vanligtvis inte i vardaglig skrift.

Skrift, litteratur och religiösa texter

Skriftspråket använder det latinska alfabetet. Toner markeras normalt inte i standardortografin, vilket är vanligt för många bantuspråk i skriftliga sammanhang. Det finns läromedel, barnböcker och religiösa översättningar (delar av Bibeln och annat andligt material) samt en växande mängd lokal litteratur och skolmaterial på Nordsotho/Sepedi.

Historia och språkkontakter

Nordsotho‑talande grupper härstammar från de historiska Sotho‑folken i södra Afrika. Under 1800‑talet utvecklades lokala politiska centra, bland annat Pedi‑kungariket, vilket bidrog till dialektal spridning och kulturell identitet. Språket har påverkats av kontakt med närliggande språk som Tsonga och Venda samt av koloniala språk som engelska och afrikaans i modern tid.

Nutida status och användning

Som ett av Sydafrikas officiella språk har Nordsotho rätt att användas i utbildning, administration och media. I praktiken är användningen starkast i Limpopo där språket fungerar i primärutbildning, lokala myndigheter och i radio/TV‑program riktade till Nordsothotalande publiker. Nordsotho spelar också en viktig roll i kulturella uttryck, musik och lokal journalistik.

Exempelfraser

• Dumela — Hej (till en person)
• Dumelang — Hej (till flera personer)
• Le kae? — Hur mår ni?/Hur är det?
• Ke teng / Ke gona — Jag mår bra (svar på "Le kae?")
• Ke a leboga — Tack

Sammanfattning: Nordsotho (Sesotho sa Leboa) är ett viktigt bantuspråk i norra Sydafrika med miljontals talare, flera dialekter och en standardiserad form (Sepedi) som används i utbildning och media. Språkets officiella status sedan 1994 har bidragit till ökad synlighet i offentliga sammanhang, samtidigt som lokala dialektala traditioner och kulturella uttryck fortsätter att vara centrala för talarnas identitet.

Sök med bokstav