Terrordåden i Paris i november 2015

Bakgrund

Frankrike hade varit i högsta beredskap för terroristhot sedan skottlossningen i Charlie Hebdo i början av januari 2015 och andra relaterade incidenter under attackerna i Île-de-France i januari 2015. Frankrike hade också ökat säkerheten inför FN:s klimatkonferens 2015, som skulle hållas i Paris den 30 november-11 december 2015, och hade återupprättat gränskontrollerna veckan före attackerna.

Skottlossningen i Charlie Hebdo i januari 2015 inträffade i stadens 11:e arrondissement, där Bataclan-teatern ligger. Andra attacker i Frankrike ägde också rum, till exempel knivattacken mot tre militärer i Nice som vaktade ett judiskt församlingshem, attacken i Saint-Quentin Fallavier och attacken mot Thalys-tåget 2015.

Islamiska staten och dess grenar har tagit på sig ansvaret för ett flertal dödliga attacker under veckorna före attackerna. Den 12 november 2015 ägde två självmordsbombningar rum i Beirut i Libanon, där 43 personer dödades. Den 31 oktober 2015 kraschade Metrojet Flight 9268, med mestadels ryska passagerare ombord, i Sinai i Egypten och 224 personer dog. Islamiska statens gren i Sinai tog på sig ansvaret.

Under dagen för attackerna rapporterades också att ISIL:s ledande bödel Jihadi John hade dödats av en amerikansk drönare och att han hade förlorat slaget om Sinjar mot kurdiska styrkor.

Attacker

Sju olika attacker ägde rum, varav sex skjutningar och tre explosioner. Explosionerna inträffade i närheten av Stade de France, medan skottlossningar rapporterades i närheten av Rue Alibert, Rue de la Fontaine-au-Roi, Rue de Charonne, Bataclan-teatern på Boulevard Voltaire, Avenue de la République och Boulevard Beaumarchais.

Det är troligt att tre grupper utförde den samordnade serien av attacker.

Blommor på en av platserna för attacken, dagen efter att den inträffade.


Polisen bevakar teatern dagen efter attentaten.

Angripare

Islamiska staten tog officiellt på sig ansvaret för attackerna på morgonen den 14 november och lovordade sina "åtta bröder" under ledning av Abdelhamid Abaaoud för att "minst 200 'korsfarare'" hade dödats och hävdade att "detta var bara början på stormen".

De personer som begick brottet var:

• Fyra av dem attackerade Bataclan-teatern i svarta kläder och med AK-47-gevär. Tre tog livet av sig med sina självmordsvästar under polisens razzia mot teatern. Den fjärde dödades av polisens skott strax innan hans väst detonerade.
• Tre självmordsbombare detonerade sina västar nära Stade de France. Ett syriskt pass har hittats på en av självmordsbombarna enligt den franska polisen. Passets äkthet ifrågasattes och många analytiker påpekade att falska syriska pass lätt kan fås. Ministern för medborgarskydd i Grekland Nikos Toskas bekräftade att en av de syriska passinnehavarna hade registrerats som flykting på Leros i oktober. Det rapporterades också att ett egyptiskt pass hittades i närheten av kroppen av en annan bombare.
• Den åttonde attentatsmannen sprängde sin väst på Boulevard Voltaire nära Bataclan-teatern.

Det exakta antalet angripare är för närvarande oklart; vissa medier talar om sju, andra om åtta angripare. Polisen tror att det kan finnas 3-5 angripare som överlevde och är på flykt. Ett tiotal personer har tagits i polisförvar i Bryssel eftersom de kan ha kopplingar till attackerna. Ledaren för attacken, Abdelhamid Abaaoud, dödades i en polisrazzia i Frankrike den 18 november.

Efterverkningar

President François Hollande utfärdade ett uttalande där han uppmanade det franska folket att förbli starkt inför sådana incidenter. Hollande besökte också Bataclan-teatern och lovade att "skoningslöst" bekämpa terrorismen. Hollande ledde också ett krismöte i det franska kabinettet samma kväll och organiserade sitt nationella säkerhetsråd för att sammanträda nästa morgon. Myndigheterna uppmanade invånarna i Paris att stanna inomhus för sin egen säkerhet. Hollande ställde också in sin resa till G-20-toppmötet i Antalya 2015 på grund av attackerna och skickade i stället utrikesminister Laurent Fabius och finansminister Michel Sapin som sina företrädare.

Den 14 november utlyste president Hollande tre nationella sorgedagar. Senare samma dag offentliggjordes några av namnen på de döda:

• Thomas Ayad, musikchef (Mercury Records France).
• Guillaume B. Decherf, 43 år, musikkritiker och journalist (Les Inrockuptibles).
• Alban Denuit, 32 år, bildkonstnär.
• Matthieu Giroud, 39 år, geograf (universitetet i Marne-la-Vallée).

Reaktioner

Påven Franciskus har fördömt attackerna. Han sade att våld inte löser problem och att attackerna inte kan rättfärdigas ur religiös eller humanitär synvinkel. Företrädare för islam i Frankrike har också fördömt attackerna, liksom företrädare för det judiska samfundet. Irans president Hassan Rouhani ställde in sin resa till Frankrike och kallade attackerna för ett brott mot mänskligheten.

Det finns rapporter om isolerade handlingar mot muslimska institutioner: Röda kors hittades på en moské i Créteil, nära Paris, dagen efter attentaten. En man av nordafrikanskt ursprung attackerades under en serie demonstrationer av en högergrupp mot olaglig invandring.