Fornpersiska: det achemenidiska iranska språket och dess bevarade skriftliga källor
Fornpersiska — en översikt av det achemenidiska iranska språket, dess kilskriftliga inskrifter i Iran, Irak, Turkiet och Egypten, språkstruktur, historisk utveckling och forskning
Fornpersiska (även kallat fornpersiska språket) är ett forntida iranskt språk i den indoeuropeiska språkfamiljen. Det är, tillsammans med avestan, ett av de två forniranska språken med omfattande bevarat skriftligt material. Fornpersiska användes främst under den achemenidiska perioden, ungefär från 6:e till 4:e århundradet f.Kr.
Bildgalleri
2 Bilder
Geografisk utbredning och källmaterial
Bevarade exempel på fornpersiska förekommer i inskrifter och dokument som påträffats i dagens Iran, Irak, Turkiet och Egypten. De flesta texterna är officiella kungliga inskrifter och monumentala texter framställda i en särskild form av kilskrift, vanligen kallad fornpersisk kilskrift.
Språklig klassifikation och struktur
Fornpersiska tillhör den östliga grenen av de iranska språken inom den indoeuropeiska familjen. Det visar typiska indoeuropeiska drag i ordförråd och grammatik och har bevarade böjningsmönster för substantiv och verb. Textmaterialet ger god insikt i fonologi, morfologi och syntax hos en tidig iransk variant, men vissa detaljer om uttal och vardagligt tal återstår osäkra och rekonstrueras med hjälp av komparativa metoder.
Utveckling och betydelse
Fornpersiska är inte direkt lika med det moderna persiska (farsi) men utgör en tidig fas i persiskans språkhistoriska utveckling. Efter den achemenidiska perioden förändrades språket gradvis och bidrog till framväxten av medelpersiska (pahlavi) och senare nyare persiska varianter. Fornpersiska har därför betydelse för förståelsen av persiskans historiska utveckling och av forniranska språkhistoriska förhållanden.
Källor och forskning
Studiet av fornpersiska bygger främst på arkeologiska fynd, epigrafiska texter och jämförande lingvistik. Texterna har tolkningsmässiga utmaningar — särskilt vad gäller ortografi, dialektala skillnader och kontext — och forskningen uppdateras när nya fynd eller analyser publiceras.
Klassificering
Gammalpersiska är ett gammalt iranskt språk som tillhör den sydvästra iranska språkgruppen. Som iranskt språk tillhör fornpersiskan den indoiranska grenen av den indoeuropeiska språkfamiljen.
Gamla persiska utvecklades sedan till medelpersiska, som i sin tur är den nominella föregångaren till nypersiska.
Fonologi
Följande fonem är uttryckta i gammalpersisk skrift:
Vokaler
- Lång: /eː/ /iː/ /o/
- Kort: /eu/ /ei/ /ea/
Konsonanter
|
| Labial | Tandvård/ | Palatalt | Velar | Glottal | |||||
| Plosivt | p /p/ | b /b/ | t /t/ | d /d/ | c /c/ | j /ɟ/ | k /k/ | g /g/ |
|
|
| Nasal |
| m /m/ |
| n /n/ |
|
|
|
|
|
|
| f /f/ |
| θ /θ/ |
| ç /ç/ | x /x/ |
| h /h/ |
| ||
| Sibilant |
|
| s /s/ | z /z/ | š /ʃ/ |
|
|
|
|
|
| Rhotisk |
|
|
| r /r/ |
|
|
|
|
|
|
|
| v /ʋ/ |
| l /l/ |
| y /j/ |
|
|
|
| |
Grammatik
Substantiv
Gamla persiska stammar:
- a-stämmor (-a, -am, -ā)
- i-stämmor (-iš, iy)
- u- (och au-) stammar (-uš, -uv)
- Konsonantstammar (n, r, h).
| -a | -am | -ā | |||||||
| Singular | Dubbel | Plural | Singular | Dubbel | Plural | Singular | Dubbel | Plural | |
| Nominativ | -a | -ā | -ā, -āha | -am | -ā | -ā | -ā | -ā | -ā |
| Vokativ | -ā | -ā | -ā | -am | -ā | -ā | -ā | -ā | -ā |
| Ackusativ | -am | -ā | -ā | -am | -ā | -ā | -ām | -ā | -ā |
| Instrumental | -ā | -aibiyā | -aibiš | -ā | -aibiyā | -aibiš | -āyā | -ābiyā | -ābiš |
| Dativ | -ahyā, -ahya | -aibiyā | -aibiš | -ahyā, -ahya | -aibiyā | -aibiš | -āyā | -ābiyā | -ābiš |
| Ablativ | -ā | -aibiyā | -aibiš | -ā | -aibiyā | -aibiš | -āyā | -ābiyā | -ābiš |
| Genitiv | -ahyā, -ahya | -āyā | -ānām | -ahyā, -ahya | -āyā | -ānām | -āyā | -āyā | -ānām |
| Lokativ | -aiy | -āyā | -aišuvā | -aiy | -āyā | -aišuvā | -āyā | -āyā | -āšuvā |
| -iš | -iy | -uš | -uv | |||||||||
| Singular | Dubbel | Plural | Singular | Dubbel | Plural | Singular | Dubbel | Plural | Singular | Dubbel | Plural | |
| Nominativ | -iš | -īy | -iya | -iy | -i | -īn | -uš | -ūv | -uva | -uv | -un | -ūn |
| Vokativ | -i | -īy | -iya | -iy | -i | -īn | -u | -ūv | -uva | -uv | -un | -ūn |
| Ackusativ | -im | -īy | -iš | -iy | -i | -īn | -um | -ūv | -ūn | -uv | -un | -ūn |
| Instrumental | -auš | -ībiyā | -ībiš | -auš | -ībiyā | -ībiš | -auv | -ūbiyā | -ūbiš | -auv | -ūbiyā | -ūbiš |
| Dativ | -aiš | -ībiyā | -ībiš | -aiš | -ībiyā | -ībiš | -auš | -ūbiyā | -ūbiš | -auš | -ūbiyā | -ūbiš |
| Ablativ | -auš | -ībiyā | -ībiš | -auš | -ībiyā | -ībiš | -auv | -ūbiyā | -ūbiš | -auv | -ūbiyā | -ūbiš |
| Genitiv | -aiš | -īyā | -īnām | -aiš | -īyā | -īnām | -auš | -ūvā | -ūnām | -auš | -ūvā | -ūnām |
| Lokativ | -auv | -īyā | -išuvā | -auv | -īyā | -išuvā | -āvā | -ūvā | -ušuvā | -āvā | -ūvā | -ušuvā |
Adjektiv kan deklineras på samma sätt.
Verben
Röster
Aktiva, medeltida (de. pres. -aiy-, -ataiy-), passiva (-ya-).
På fornpersiska användes främst formerna för första och tredje person. Den enda dubbelformen som användes var ajīvatam "båda levde".
| Nuvarande, aktiv | ||||
| Matematik | Tematisk |
| ||
| "vara | "ta med |
| ||
| Sg. | 1.pers. | enh miy | barāmiy |
|
| 3.pers. | astiy | baratiy |
| |
| Pl. | 1.pers. | enh mahiy | barāmahiy |
|
| 3.pers. | hatiy | baratiy |
| |
| Imperfekt, aktiv | ||||
| Matematik | Tematisk |
| ||
| "göra, göra | "vara, bli |
| ||
| Sg. | 1.pers. | akunavam | abavam |
|
| 3.pers. | akunauš | abava |
| |
| Pl. | 1.pers. | akumā | abavāmā |
|
| 3.pers. | akunava | abava |
| |
| Nuvarande participium | |
| Aktiv | Mellanliggande |
| -nt- | -amna- |
| Förfluten delaktighet |
| -ta- |
| Infinitiv |
| -tanaiy |
Lexikon
| Proto-indo-iranska | Gammalpersiska | Mellanpersiska | Modern persiska | betydelse |
| *açva | aspa | asp | asp اسپ | häst |
| *kāma | kāma | kām | kām کام | önskan |
| *daiva | daiva | div | div دیو | djävulen |
| drayah | daryā دریا | hav | ||
| dasta | dast | dast دست | hand | |
| *bhāgī | bāji | bāj | bāj باج/باژ | hyllning |
| *bhrātr- | brātar | brādar | barādar برادر | bror |
| *bhūmī | būmi | būm | būm بوم | region, land |
| *martya | martya | mard | mard مرد | man |
| *māsa | māha | māh | māh ماه | måne, månad |
| *vāsara | vāhara | Bahār | bahār بهارر | våren |
| stūnā | stūn | sotūn ستون | kolumn (relaterad till monter) | |
| šiyāta | šād | šād شاد | glad | |
| *arta | arta | ard | ord ارد | sanning |
| *draugh- | drauga | drōgh | dorōgh دروغ | lögn (kanske legendariskt relaterad till torka) |
Relaterade sidor
Relaterade artiklar
Författare
AlegsaOnline.com Fornpersiska: det achemenidiska iranska språket och dess bevarade skriftliga källor Leandro Alegsa
URL: https://sv.alegsaonline.com/art/72293
Källor
- fas.harvard.edu : An Introduction to Old Persian
- avesta.org : Old Persian Texts
- iranica.com : "Cases in Iranian languages and dialects"
- persepolistablets.blogspot.com : "From the Persepolis Fortification Archive Project, 1: An Old Persian Administrative Tablet from the Persepolis Fortification"
- sciencedaily.com : sciencedaily.com/releases/2007/06/070619100108.htm
- physorg.com : physorg.com/news101409720.html