Pavlova – marängefterrättens ursprung, historia och recept
Pavlova: Upptäck ursprung, historia och enkla recept för perfekt krispig maräng och ljuvlig fyllning — steg-för-steg för fest och vardag.
Pavlova är en marängbaserad dessert som fått sitt namn efter den ryska balettdansösen Anna Pavlova. Det är en kaka med en krispig skorpa och en mjuk, lätt insida.
Folk tror att efterrätten gjordes för att fira en av dansarens turnéer till Australien och Nya Zeeland på 1920-talet. De två länderna har länge bråkat om var den skapades.
Desserten är mycket populär i båda länderna och äts ofta vid speciella tillfällen. Den serveras vanligtvis med grädde och frukt.
Ursprung och historia
Pavlovans exakta ursprung är omtvistat. Berättelsen är att efterrätten skapades i samband med Anna Pavlovas turnéer i Oceanien under 1920-talet och tog namn efter henne för att spegla dess lätta, luftiga karaktär – likt dansarens rörelser. Både Australien och Nya Zeeland hävdar att de skapade den första pavlovan, och bevisen i form av äldre recept och tidningsurklipp tolkas olika av forskare och mathistoriker.
Oavsett vem som ”uppfann” den har pavlovan blivit ett signum i köken i bägge länderna och spridit sig vidare över världen. Tekniskt sett är pavlova en form av maräng (se marängbaserad ovan) men särskiljer sig genom sin mjuka inre struktur som ofta förstärks med lite majsstärkelse i smeten.
Grundprincipen
- Bas: Uppvispade äggvitor och socker till fast maräng.
- Tillsatser: En liten mängd majsstärkelse (cornstarch) och någon syra (t.ex. vinäger eller citronsaft) ger en krispig yta och mjuk, marshmallow‑liknande insida.
- Gräddning: Lång, låg värme torkar ut marängen utan att bränna ytan.
- Servering: Ofta vispad grädde och färska frukter som bär eller passionfrukt.
En enkel grundrecept (ca 6–8 portioner)
Ingredienser:
- 4 äggvitor (rumstempererade)
- 200 g strösocker (gärna strösocker eller florsocker som är fint)
- 1 tsk vitvinsvinäger eller citronsaft
- 2 tsk majsstärkelse (maizena)
- 1 tsk vaniljsocker eller lite vaniljextrakt (valfritt)
- 2 dl vispgrädde (att servera med)
- Färska bär eller skivad frukt, t.ex. jordgubbar, blåbär, kiwi eller passionsfrukt
- Värm ugnen till 110–120 °C (varmluft något lägre). Rita en cirkel (ca 20–22 cm) på bakplåtspapper som mall.
- Vispa äggvitorna till mjuka toppar. Tillsätt sockret lite i taget under fortsatt vispning tills marängen är blank och styv och sockerkristallerna känns lösta (gnugga en liten mängd mellan fingrarna för att känna om det är kornigt).
- Vänd försiktigt ner vinägern, majsstärkelsen och vaniljen med en slickepott.
- Skeda marängen på bakplåtspappret inom cirkeln och forma en lätt fördjupning i mitten för fyllningen.
- Grädda i 1–1,5 timme beroende på ugn och storlek tills utsidan är torr och lätt gyllene. Stäng av ugnen och låt pavlovan svalna helt i ugnen med luckan på glänt (det minskar risken för sprickor).
- Precis före servering: vispa grädden och bred över pavlovans mitt, toppa med färska bär och eventuellt lite passionsfruktsås.
Variationer och tips
- Smaksättningar: Rivet citronskal, hopkokt bärkompott, kakaopulver i marängen för en chokladpavlova.
- Vegansk variant: Använd aquafaba (kokspadet från kikärter) i stället för äggvitor; vispa den tills den blir skummig och följ i övrigt samma metod. Torktid kan variera.
- Finesser: Använd strösocker eller fint socker (castor sugar) för snabbare upplösning. Se till att inga äggulor finns i vitorna — fett hindrar vispningen.
- Undvik fukt: Maräng gillar inte fuktig miljö — montera pavlovan strax före servering om möjligt.
Vanliga problem och hur du löser dem
- Marängen faller ihop: Kan bero på otillräckligt vispade vitor eller att viss fukt kommit in. Vispa till riktigt styva toppar och förvara torrt.
- Ytan spricker: Små sprickor är vanliga; stora sprickor kan undvikas genom att låta pavlovan svalna långsamt i ugnen.
- Weeping (vätska mellan maräng och grädde): Beror ofta på för mycket fruktjuice mot marängen; använd frukt som inte avger alltför mycket vätska eller lägg grädde och frukt precis innan servering.
Förvaring och förberedelse
- Omonterad maräng kan förvaras i en lufttät burk i rumstemperatur, torrt, i upp till en vecka beroende på hur väl lufttät den är.
- Fylld pavlova (med grädde och frukt) bör ätas samma dag. Om du monterar i förväg kommer marängen att mjukna av fruktsafter och grädde.
Serveringsförslag
- En klassisk kombination är vispad vaniljgrädde och färska bär, gärna med lite passionfruktsås för syra.
- Pavlova passar bra som festlig avslutning på en middag eller på nationaldagar i Australien och Nya Zeeland där den är särskilt populär.
Pavlova är enkel i sina grundingredienser men kräver lite omsorg i tillagningen för att få den karakteristiska kontrasten mellan krispigt skal och mjuk inuti. Prova dig fram med olika frukter och smakkombinationer — det är en tacksam dessert som är lätt att variera.
En pavlova med jordgubbar, bananer, kiwi och grädde.
Historia
Forskning visar att pavlovan först gjordes på Nya Zeeland. Keith Money skrev att en nyzeeländsk kock på ett hotell i Wellington, Nya Zeeland, skapade rätten när Pavlova besökte landet som en del av sin världsturné 1926.
Professor Helen Leach, som studerar matens historia vid University of Otago i Nya Zeeland, har samlat in 667 recept på pavlova. Hennes bok, The Pavlova Story: A Slice of New Zealand's Culinary History, står det att det första australiska pavlova-receptet gjordes 1935 och att receptet i landsbygdstidningen NZ Dairy Exporter Annual gjordes 1929.
Den australiska webbplatsen "Australian Flavour" anger ett ännu tidigare datum, 1926, då E Futter i Home Cookery for New Zealand hade ett recept på "Meringue with Fruit Filling". Receptet var nästan detsamma som en pavlova.
Sök