Postimpressionism

Postimpressionism (eller postimpressionism) är en term som används för att beskriva utvecklingen av fransk konst efter Manet (1832-1883). Den brittiske konstnären och konstkritikern Roger Fry använde begreppet 1910, och det är nu en standardiserad konstterm. Fry organiserade 1910 utställningen Manet and the Post-Impressionists.

Postimpressionisterna var konstnärer i slutet av 1800-talet som såg de franska impressionistiska målarnas verk och påverkades av dem. Deras konststilar växte fram ur den stil som kallas impressionism. Ordet "Post-" betyder "efter", så "post-impressionistiskt" måleri kom efter "impressionistiskt" måleri. Dessa konstnärer utvecklade impressionismen men förkastade dess begränsningar. De fortsatte att använda sig av verkliga motiv, med levande färger och ofta med tjock färg. De lade dock till andra idéer. De använde sig av geometriska former, förvrängde formen för att få effekt och använde onaturliga färger. Kritikern Rewald sade att "termen 'postimpressionism' är inte särskilt exakt, men mycket praktisk".

De viktigaste postimpressionistiska målarna var Paul Cezanne, Paul Gauguin, Vincent van Gogh, Georges Seurat, Henri Toulouse-Lautrec och Henri Rousseau ("Le Douanier"). Picasso och Braque var förvisso postimpressionister, men vi beskriver dem som kubister.

De postimpressionistiska målarna bodde i Frankrike och kände varandra, men de arbetade inte tillsammans som en grupp på samma sätt som vissa av impressionisterna. De målade på olika sätt som skilde sig från varandra. Postimpressionisterna visade vägen för andra konstnärer att experimentera och utveckla alla de olika stilarna inom den moderna konsten på 1900-talet.

Georges Seurat, Söndagseftermiddag på Grande Jatte(1886)

Artister

PaulCezanne var vän med Claude Monet och de andra impressionistiska målarna och brukade visa sina målningar på impressionisternas utställningar. Men efter en tid blev hans stil helt annorlunda än deras. Han började måla landskapet i färgplan. (Ett plan är en plan yta). Hans idéer om att konstruera saker i bilder av färgplan påverkade andra konstnärer som Pablo Picasso och Georges Braque att måla bilder i en stil som kallas kubism.

Paul Gauguin tyckte om att måla i mycket klara färger och platta mönster. Han målade ofta bybor i sina ljusa kläder. Vincent van Gogh träffade Gauguin och bjöd in honom att bo hos honom så att de kunde dela sina idéer om målningar. Men detta fungerade inte bra och van Gogh blev mycket upprörd. Gauguin lämnade Frankrike och flyttade till ön Tahiti där han målade människorna. Hans idéer om färg och mönster påverkade andra konstnärer som Henri Matisse att måla färgglada bilder i en stil som kallas fauvism.

Vincent van Gogh, liksom Gaugin, målade i klara färger. Hans stil skiljer sig mycket från Gauguins, eftersom han ofta lade ut färgen på duken med korta penseldrag som ger många vågiga linjer. Hans stil skiljer sig mycket från alla andra konstnärers. Van Gogh led av psykisk sjukdom under större delen av sitt liv och sålde aldrig en enda målning. Man tror att hans sätt att måla påverkades av hans sjukdom. Andra konstnärer påverkades av hans verk, eftersom de kände att de kunde vara fria att "uttrycka sina känslor" i sina målningar, i stället för att försöka måla realistiskt. En grupp målare som påverkades av van Gogh och Gauguin var de expressionistiska målarna.

Henri Toulouse-Lautrec var en rik, men sjuk och handikappad man som bodde i Paris och målade de människor han mötte på nattklubbar, kaféer och teatrar. Han var utmärkt på att teckna och de flesta av hans målningar är tunt målade så att de egentligen är teckningar i färg. Några av dem är teckningar i pastell. Toulouse-Lautrec gjorde många porträtt och scener av "nattlivet" i Paris. Han designade också många affischer för att göra reklam för underhållningarna.

Georges Seurat var liksom Cezanne vän med impressionisterna. Liksom dem var han intresserad av att förstå ljusets effekter på färgerna. Han studerade ljuset och experimenterade med att måla bilder med hundratals små prickar av ljusa färger. Seurats måleristil kallas för pointillism.

Henri Rousseau var en annan konstnär som kände impressionisterna. Han arbetade som tulltjänsteman, så hans vänner kallade honom Le Douanier, tulltjänstemannen. Han målade som en hobby. Även om han ibland målade porträtt är de flesta av hans bilder från hans fantasi och är som drömmar. Han fick aldrig några lektioner och hans målningar har en ganska barnslig kvalitet. Konstnärer som målar på detta sätt kallas "naiva" konstnärer.

Paul Cezanne, Badarna

Toulouse-Lautrec

Influens

De postimpressionistiska målarna experimenterade alla på olika sätt med impressionisternas idéer. De flesta av 1900-talets viktiga konströrelser (stilar) utvecklades ur deras arbete. Även om de postimpressionistiska målarna inte var särskilt kända under sin livstid blev de så kända att deras målningar på 2000-talet säljs för miljontals dollar.

Galleri

Klicka på varje bild för att förstora den och se hur varje konstnär har använt penseldrag och färg.

Henri Toulouse-Lautrec, Vid Moulin Rouge, (1895) Konstnären lämnade sitt rika hem och flyttade till Montmartre i Paris där han målade folket på barer och teatrar.

Paul Gauguin, Arearea (1891). Gauguin lämnade Paris och flyttade till Tahitiöarna där han målade människorna, deras ljusa kläder och seder.

Edouard Vuillard, porträtt av Theodore Duret, (1812). Vuillard visar väggarna, skrivborden, böckerna och pappren som omger figuren som om betraktaren stod i rummet.

Vincent van Gogh, Självporträtt (1889) Van Gogh har målat sig själv mot en virvlande bakgrund som kan representera hans tankar.

Toulouse-Lautrec, Kvinna som badar (1896). Toulouse-Lautrec har målat en figur så att dess "siluett" (kontur) är viktig.

Paul Gauguin, Kvinnor på stranden, (1891). Gauguin har målat dessa kvinnor så att former, färger och mönster är viktiga.

Georges Seurat, Bec du Hoc vid Grandcamp (1893). Seurat ägnade lång tid åt att noggrant måla den här scenen med små prickar.

Vincent van Gogh, Berg, San Remy, (1889). Van Gogh målade snabbt med böljande linjer som får landskapet att se ut som om det rör sig.

Paul Gauguin, Landskap på Tahiti, (1893). Gauguin målade vanligtvis människor, men ibland målade han även färgglada landskap.

Paul Cezanne, Mont Sainte Victoire (1905). Cezanne målade detta berg många gånger från många vinklar och i olika ljus.

Vincent van Gogh, Stjärnhimmel över Rhônefloden (1888) Van Gogh målade den verkliga världen som en fantastisk plats.

Henri Rouseau, Ormtjusaren, (1907) Rouseau målade en fantastisk värld från sin fantasi.

Relaterade sidor

Frågor och svar

F: Vad är postimpressionism?

S: Postimpressionism är en term som används för att beskriva utvecklingen av fransk konst efter Manet (1832-1883). Det är en konststil som växte fram ur impressionismen och förkastade dess begränsningar, samtidigt som den fortsatte att använda verkliga motiv med levande färger och tjock färg.

F: Vem myntade begreppet "postimpressionism"?

Svar: Den brittiske konstnären och konstkritikern Roger Fry myntade begreppet 1910.

F: Vad lade post-impressionisterna till det impressionistiska måleriet?

S: Postimpressionisterna lade till idéer som att använda geometriska former, förvränga formen för att få effekt och använda onaturliga färger.

F: Vilka är några av de viktigaste postimpressionistiska målarna?

S: Några av de viktigaste postimpressionistiska målarna var Paul Cezanne, Paul Gauguin, Vincent van Gogh, Georges Seurat, Henri Toulouse-Lautrec och Henri Rousseau ("Le Douanier"). Picasso och Braque betraktades också som postimpressionister men beskrivs mer korrekt som kubister.

F: Arbetade postimpressionisterna tillsammans som en grupp?

S: Nej, till skillnad från vissa impressionister som arbetade tillsammans som en grupp, bodde postimpressionisterna i Frankrike och kände varandra men målade på olika sätt som skilde sig från varandra.

F: Hur påverkade de postimpressionistiska målarna den moderna konsten?

S: Postimpressionisterna visade vägen för andra konstnärer att experimentera och utveckla alla de olika stilarna inom den moderna konsten på 1900-talet.