Boris Nikolajevitj Jeltsin ( lyssna ; ryska: Бори́с Никола́евич Е́льцин; 1 februari 1931 - 23 april 2007) var Rysslands första president och landets första valda ledare. Han tjänstgjorde från 1991 till 1999.

Biografi och uppväxt

Boris Jeltsin föddes i byn Butka nära Ural i en arbetarfamilj. Han utbildade sig till byggingenjör och arbetade senare i industrin i Sverdlovsk (nuvarande Jekaterinburg). Genom sitt engagemang i kommunistpartiets lokala organisation steg han i graderna och blev så småningom partiledare i regionen. Hans bakgrund i industri och regional politik formade hans invanda bild av makt och reformbehov i Sovjetunionen.

Vägen till presidentposten

Under slutet av 1980‑talet framstod Jeltsin som en reformvänlig kritiker av centrala byråkratiska maktstrukturer. Han gjorde sig känd nationellt när han offentligt kritiserade korruption och konservativa krafter inom partiet. 1990 blev han vald till ordförande för RSFSR:s (Ryska federativa sovjetrepubliken) högsta sovjet och 1991 ställde han upp i det första direkta presidentvalet i Ryssland, där han segrade i juni 1991.

Rollen vid Sovjetunionens upplösning

Under 1991 spelade Jeltsin en central roll i händelser som ledde till Sovjetunionens upplösning. I augusti 1991 stod han i spetsen för motståndet mot ett kuppförsök av konservativa krafter inom Kreml; hans offentliga motstånd och symboliska handlingar bidrog till kuppens misslyckande. Senare samma år var han med i de politiska förhandlingar och avtal som effektivt avslutade Sovjetunionens existens och etablerade Ryssland som en självständig stat.

Inrikespolitik och konstitutionell kris

Efter Sovjetunionens fall stod Jeltsin inför stora politiska och ekonomiska utmaningar. 1993 utlöste en maktkamp mellan presidenten och den parlamentariska församlingen en allvarlig konstitutionell kris. Konflikten kulminerade i våldsamma sammandrabbningar när Jeltsin upplöste parlamentet och orden om militär åtgärd ledde till att parlamentsbyggnaden i Moskva belägrades. Efter krisen antogs 1993 års konstitution, som gav presidenten utökade befogenheter.

Ekonomiska reformer och konsekvenser

Jeltsins regering genomförde snabba marknadsreformer, ofta kallade "chockterapi", med målet att övergå från planekonomi till marknadsekonomi. Reformernas viktigaste inslag var:

  • Prisliberalisering och avreglering.
  • Privatisering av statliga företag, bland annat via kuponger och försäljning till privata investerare.
  • Stora ekonomiska omstruktureringar under ledning av reformförespråkare som Yegor Gaidar och senare Viktor Tjernoj.

Dessa åtgärder ledde till snabb inflation, ekonomisk osäkerhet, minskad levnadsstandard för många och en uppkomst av starka privata intressen ("oligarker") som tog kontroll över betydande industritillgångar. Samtidigt öppnades möjligheter för privat företagande och ekonomisk omställning som skulle prägla Ryssland under lång tid.

Utrikespolitik och konflikter

Under Jeltsins tid som president präglades utrikespolitiken av en period med uttalad orientering mot väst, samtidigt som Ryssland sökte behålla sitt inflytande i forna sovjetstater. En av de mest omstridda inrikespolitiska händelserna var det första kriget i Tjetjenien (1994–1996), som inleddes under Jeltsins ledning och ledde till stora civila förluster, omfattande förstörelse och kritik mot regeringen för hur konflikten hanterades.

Återval och politisk nedgång

1996 omvaldes Jeltsin till president i en kampanj som präglades av hög mediestöd från stora ägare och intensiv politisk kampanjverksamhet. Under andra halvan av 1990‑talet sjönk hans popularitet kraftigt på grund av bestående ekonomiska svårigheter, politisk instabilitet och anklagelser om maktmissbruk samt hälsoproblem och alkoholrelaterade incidenter som påverkade hans offentliga image.

Avgång och efterföljare

I slutet av 1999 meddelade Jeltsin plötsligt sin avgång den 31 december. Han utsåg då Vladimir Putin till tillförordnad president. Denna överlämning markerade slutet på Jeltsins tid i rysk politik och inledde en ny era under Putins ledning.

Personligt liv och död

Boris Jeltsin var gift med Naina Jeltsina och de hade två döttrar. Efter sin presidenttid levde han tillbakadraget och sällan i centrum av det politiska livet. Han avled i Moskva den 23 april 2007, efter flera års hälsoproblem.

Eftermäle och bedömning

Jeltsins period som Rysslands första folkvalda president är föremål för starka och delade bedömningar. Förespråkare menar att han bröt med det gamla kommunistiska styret, införlivade fler demokratiska institutioner och skapade förutsättningar för ett nytt politiskt system. Kritiker pekar på de sociala kostnaderna av snabba marknadsreformer, svag rättsstat, korruption, framväxten av ekonomiska oligarker och svåra konflikter som Tjetjenienkriget. Hans ledarskap formade Rysslands väg från sovjetisk stat till en marknadsekonomi och en stat med stark presidentmakt — en utveckling vars konsekvenser fortfarande diskuteras i dag.