Kollektiv nyttighet
Inom ekonomin är en kollektiv nyttighet ett slags gemensam nyttighet. Allmänna nyttigheter har två huvudsakliga egenskaper:
- Det är inte möjligt att hindra någon från att konsumera varan.
- Om en person konsumerar en vara minskar detta inte tillgången till varan för andra.
Exempel på kollektiva nyttigheter är frisk luft, kunskap, gatubelysning eller fyrverkerier.
Offentliga nyttigheter är ett exempel på marknadsmisslyckande: Om alla aktörer maximerar sina vinster ger detta inte en effektiv lösning.
Det är uppenbart att eftersom varorna inte kan uteslutas innebär det att en producent inte ser någon fördel i att producera eller tillhandahålla varan på marknaden, eftersom det är omöjligt att göra vinst på den för människor som inte har betalat för varan. Av denna anledning kan staten ingripa för att tillhandahålla den. Det finns relativt få exempel på rent offentliga varor, men några exempel är:
- Kontroll av översvämningar
- Offentliga vattenförsörjningar
- Gatubelysning
- Skydd av fyrar
- Nationella försvarstjänster
- Parker och andra offentliga rekreationsområden
Anledningen till att staten känner ett behov av att tillhandahålla dessa varor är att den marginella samhällsnyttan är större än den marginella privata nyttan, och eftersom det finns positiva externa effekter i konsumtionen kommer den alltid att vara underkonsumerad i marknadsmekanismen,
Fyrverkerier är en kollektiv nyttighet eftersom den inte kan uteslutas (det är omöjligt att hindra människor från att använda den) och inte är rival (en individs användning minskar inte tillgången för andra).
Frågor och svar
Fråga: Vad är en kollektiv nyttighet?
S: En kollektiv nyttighet är en typ av gemensam nyttighet som har två huvudsakliga egenskaper - den är icke-exkluderbar och icke-rivaliserande.
F: Vad är några exempel på kollektiva nyttigheter?
S: Exempel på kollektiva nyttigheter är frisk luft, kunskap, gatubelysning, fyrverkerier, översvämningsskydd, allmän vattenförsörjning, nationella försvarstjänster, parker och andra allmänna rekreationsområden.
F: Varför är kollektiva nyttigheter ett exempel på marknadsmisslyckande?
S: Kollektiva nyttigheter är ett exempel på marknadsmisslyckande eftersom det inte blir en effektiv lösning om alla aktörer maximerar sin vinst. Detta beror på att det är omöjligt att göra vinst på kollektiva nyttigheter eftersom de inte är exkluderbara och personer som inte har betalat för nyttigheterna ändå kan konsumera dem.
F: Varför ingriper staten för att tillhandahålla kollektiva nyttigheter?
S: Kollektiva varor underkonsumeras vanligtvis i marknadsmekanismen på grund av positiva externa effekter i konsumtionen. Staten ingriper för att tillhandahålla kollektiva nyttigheter eftersom den marginella sociala nyttan är större än den marginella privata nyttan.
F: Vad är den största skillnaden mellan kollektiva varor och privata varor?
S: Den största skillnaden mellan kollektiva och privata varor är att kollektiva varor är icke-exkluderbara och icke-rivaliserande, medan privata varor är både exkluderbara och rivaliserande.
F: Varför ser inte producenterna någon fördel med att tillhandahålla kollektiva nyttigheter på marknaden?
S: Producenterna ser ingen fördel med att tillhandahålla kollektiva nyttigheter på marknaden eftersom de är icke-exkluderbara och icke-rivaliserande. Det är omöjligt att göra vinst på att tillhandahålla kollektiva nyttigheter eftersom personer som inte har betalat för nyttigheterna ändå kan konsumera dem.
F: Finns det många exempel på rent kollektiva nyttigheter?
S: Det finns relativt få exempel på rena kollektiva nyttigheter, men några exempel inkluderar översvämningskontroll, nationella försvarstjänster och offentliga rekreationsområden.
