Rubel – historia, värde och användning i Ryssland och Vitryssland

Rubelns historia, värde och användning i Ryssland och Vitryssland – från kejsartidens mynt och kopek till dagens ekonomi, politiska påverkan och valutautveckling.

Rubel (svenska: rubel eller rubel) är en valutaenhet som historiskt och i dag används i delar av Östeuropa. Ursprungligen var rubeln valutaenhet i det kejserliga Ryssland och senare i Sovjetunionen (då kallad sovjetisk rubel).

Historia

Rubelns namn kommer från ryska ordet "rubit" (att hugga), eftersom tidiga rubelstycken var silverstänger eller klippta silverstycken. Valutan har en mycket lång historia och förekom i olika former från medeltiden fram till modern tid. Under tsartiden och senare under Sovjetunionen genomgick mynt- och sedelverket flera reformer, och efter Sovjetunionens sönderfall 1991 införde de nybildade staterna egna valutor eller behöll rubeln under omvandlingar. Ryssland genomförde bland annat en större omräkning och reform av valutan under 1990-talet.

Nutida användning

I dag är rubeln officiell valuta i Ryssland (rysk rubel, ISO-kod RUB) och i Vitryssland (vitryska rubel; efter en reform 2016 används ISO-koden BYN för den vitryska rubeln). Den ryska rubeln har också fått ett officiellt valutasymbol, ₽, som introducerades på 2010‑talet.

Den ryska rubeln används dessutom i vissa områden som står nära Ryssland politiskt, bland annat i Abchazien och Sydossetien, där rubeln fungerar som de facto valuta.

Valutasystem och underenheter

En rubel delas i traditionell användning upp i 100 kopekar (på ryska "kopejka"). Historiskt fanns även ännu mindre myntenheter, till exempel den gamla polushka (en halv kopek), men dessa används inte i modern cirkulation.

Typiska nuvarande valörer (kan variera över tid och mellan länder):

• Ryssland – mynt: ofta 1, 2, 5 och 10 rubel; mindre mynt i kopek finns men används mindre frekvent. Sedlar i vanligt bruk är exempelvis 10, 50, 100, 200, 500, 1000, 2000 och 5000 rubel.
• Vitryssland – sedan redenomineringen 2016 finns bank- och myntserier i nya valörer (till exempel sedlar i flera valörer upp till hundratals rubler enligt BYN-systemet); mynt i kopek och låga rubelvalörer förekommer.

Värde och påverkningsfaktorer

Rubelns växelkurs mot andra valutor varierar beroende på faktorer som råvarupriser (särskilt olja och gas för Ryssland), penningpolitik, inflation, och geopolitisk utveckling inklusive sanktioner och handelsrelationer. Centralbankernas åtgärder, ekonomiska reformer och internationella händelser kan snabbt påverka rubelns köpkraft och stabilitet.

Övrigt

Många länder i regionen som tidigare påverkades av Ryssland eller Sovjetunionen har historiskt använt en valuta kallad rubel, men efter självständighet införde flera av dem egna valutor. I dag kvarstår rubeln främst i Ryssland och Vitryssland samt som bruklig valuta i vissa områden med stark rysk koppling.

Sök med bokstav