Qi Xi

Berättelsen om koherden och vävarflickan

På sensommaren kan man se två ljusa stjärnor på motsatta sidor av Vintergatan. Dessa stjärnor är Altair ("koherden", Niulang) och Vega ("vävarflickan", Zhinü). Följande historia berättas om de två:

För länge, länge sedan fanns det en ärlig och godhjärtad man som hette Niulang (koherde). Hans föräldrar dog när han var ett barn. Senare blev han fördriven från sitt hem av sin svägerska. Så han levde ensam med boskapsskötsel och jordbruk. En dag blev en älva från himlen vid namn Zhinü (Weaver Girl) förälskad i honom. Hon kom i hemlighet ner till jorden och gifte sig med honom. Niulang bedrev jordbruk på fältet och Zhinü vävde hemma. De levde ett lyckligt liv och födde en pojke och en flicka. Tyvärr fick himmelsguden snart reda på detta och beordrade drottningmodern i västra himlen att hämta Zhinü tillbaka.

Med hjälp av himmelska boskap flög Niulang till himlen med sin son och dotter. När han var på väg att hinna ikapp sin hustru tog drottningmodern av sig en av sina hårnålar i guld och ristade en flod i himlen för att skilja de älskande åt. Niulang och Zhinü har sedan dess varit åtskilda på de två stränderna. En gång om året kommer alla världens trollsländor för att bygga en bro så att Niulang och Zhinü kan mötas. Detta möte sker på den sjunde dagen i den sjunde månmånaden. På grund av detta kallas deras möte för "Qi Xi" (dubbel sjunde).

Historia

Forskare har visat att den dubbla sjunde festivalen har sitt ursprung i Han-dynastin (206 f.Kr. - 220 e.Kr.). Historiska dokument från den östra Jin-dynastin (371-420 e.Kr.) nämner festivalen, medan dokument från Tang-dynastin (618-907 e.Kr.) skildrar kejsar Taizongs och hans konkubiners stora kvällsbankett. Under Song- (960-1279) och Yuan-dynastierna (1279-1368) sågs särskilda artiklar för Qi Xi säljas på marknaderna i huvudstaden. De livliga marknaderna visade på festivalens betydelse.

Traditionella högtider

I dag finns vissa traditionella sedvänjor fortfarande kvar på den kinesiska landsbygden, men de har försvagats eller försvunnit i städerna.

Förr i tiden var Qi Xi inte bara en speciell dag för älskare utan även för flickor. Den har varit känd som "tiggerifestivalen" eller "döttrarnas festival".

Förr i tiden genomförde flickorna en ceremoni för att be Zhinü om visdom, smidighet och ett tillfredsställande äktenskap i framtiden.

I vissa delar av Shandong-provinsen bjöd unga kvinnor på frukt och bakverk för att be om ett klart sinne. Om man såg spindlar väva nät på offerföremål trodde man att vävflickan gav positiv feedback.

I andra regioner samlas sju nära vänner för att göra dumplings. I tre separata dumplings lade de en nål, ett kopparmynt och en röd dadel, som representerade perfekt handarbete, lycka och ett tidigt giftermål.

Flickorna höll också tävlingar i vävning och handarbete för att se vem som hade de bästa händerna och det smartaste sinnet, vilket var viktigt för att vara en bra hustru och mor i det gamla Kina. Unga kvinnor i södra Kina brukade väva små hantverk med färgat papper, gräs och tråd. Efteråt tävlade de om att föra en tråd genom sju nålars ögon i ett enda andetag.

Japan

Den japanska versionen av Qi Xi kallas Tanabata. Den hålls den 7 juli. På kvällen den 7:e hängs papperslappar på bambuträd. Lapparna innehåller önskningar som personen hoppas ska uppfyllas.