Vad är rhinovirus? Symtom, fakta och orsaker till förkylning
Lär dig om rhinovirus: symtom, orsaker, smittspridning och förebyggande råd vid förkylning — tydliga fakta för både vuxna och barn.
Rhinovirus är det vanligaste viruset hos människor och huvudorsaken till förkylning. Det kallas rhinovirus eftersom det infekterar näsan. Symptomen är mycket välkända och påverkar hela övre luftvägarna, dvs. näsan och halsen. Barn kan få sex till tolv förkylningar per år, medan vuxna i genomsnitt får 2–4 per år.
Symtom
Rhinovirus ger oftast milda, men besvärliga, symtom som kommer snabbt efter smitta. Vanliga symtom är:
- Rinnsnuva och nästäppa
- Ont i halsen eller rispighet
- Nyserier
- Torr eller slemmig hosta
- Allmän trötthet, huvudvärk och lätt feber (särskilt hos barn)
Symtomen börjar vanligtvis 1–3 dygn efter smitta och varar oftast 7–10 dagar, men hosta kan fortsätta längre.
Fakta om viruset
Rhinovirus tillhör familjen Picornaviridae och är små, icke-hölje-klädda RNA-virus med en icosahedral kapsid. Rhinoviruspartiklarna är endast 30 nm i diameter. Detta är mycket mindre än många andra virus — vissa är flera gånger större.
Tidigare räknades omkring 99 olika typer efter sina ytproteiner, men med modern genetisk kartläggning har man identifierat över 100 olika rhinovirus som idag grupperas i tre arter: A, B och C. Den stora variationen i ytstrukturer är en viktig anledning till att det är svårt att utveckla ett effektivt vaccin.
Rhinovirus trivs bäst vid lägre temperaturer (ungefär 33–35 ℃), vilket delvis förklarar varför de etablerar sig i näshålan där temperaturen ofta är lägre än i de djupare luftvägarna.
Smittvägar och smittsamhet
- Smitta sker främst via droppar vid nära kontakt och via händer som för viruset till näsa eller mun (fomiter).
- Inkubationstiden är kort, vanligen 1–3 dygn.
- Personer är mest smittsamma strax före och under de första dagarna av symtom, men kan sprida virus längre, särskilt barn.
Komplikationer
För de flesta är rhinovirusinfektion lindrig, men komplikationer kan uppstå, särskilt hos små barn, äldre eller personer med underliggande lungsjukdomar:
- Öroninflammation (otit) eller bihåleinflammation (sinuit)
- Försämring av astma eller KOL
- Sällan nedre luftvägsinfektioner som bronkit eller pneumoni hos känsliga individer
Diagnos och behandling
Diagnos ställs oftast kliniskt utifrån symtom. Vid misstanke om särskilt allvarlig infektion eller för forskningssyften kan prov från näsan/användning av PCR användas för att påvisa rhinovirus.
Eftersom det inte finns något brett fungerande antiviralt läkemedel eller vaccin mot rhinovirus är behandlingen i huvudsak symtomatisk:
- Vila, vätska och vila rösten vid halsont
- Febernedsättande och smärtlindrande medel vid behov (t.ex. paracetamol eller ibuprofen enligt rekommendation)
- Nässköljning med koksaltlösning och eventuellt kortvarig avsvällande nässpray för vuxna
- Hostdämpande eller slemlösande medel vid behov och efter ålder
- Antibiotika hjälper inte mot virus och ska endast användas vid bakteriella komplikationer
Förebyggande
- God handhygien — tvätta händerna ofta eller använd handsprit
- Täck mun och näsa vid hosta och nysningar, använd engångsnäsduk eller armvecket
- Undvik nära kontakt med sjuka personer och god ventilation i slutna miljöer
- Rengör ofta berörda ytor vid utbrott i hem eller förskola
På grund av den stora variationen bland rhinovirus finns det idag inget allmänt tillgängligt vaccin.
När söka vård
Sök vård om symtomen är svåra, om du har andningssvårigheter, hög feber som inte går ner, tecken på allvarlig öron- eller bihåleinfektion, eller om ett barn blir mycket påverkat eller blir sämre efter några dagar. Personer med kroniska lungsjukdomar bör kontakta sin vårdgivare vid försämring.
Sammanfattning: Rhinovirus är den vanligaste orsaken till förkylning, sprids lätt och ger oftast milda symtom i näsa och hals. God handhygien och hostetikett är de viktigaste åtgärderna för att minska smittspridning.
Sök