Riboflavin är en av B-vitaminerna (vitamin B2). B- och C-vitaminerna är de vitaminer som löser sig i vatten. En frisk människas tarm kan lätt ta upp riboflavin från maten och överföra det till blodet så att kroppen kan använda det. Kroppen behöver B-vitaminerna för att få energi från maten. Utan riboflavin och de andra B-vitaminerna kan människans kropp inte använda fett, kolhydrater och proteiner.

Funktion och omvandling i kroppen

Riboflavin fungerar främst som en byggsten för koenzymerna flavinmononukleotid (FMN) och flavinadenindinukleotid (FAD). Dessa koenzymer deltar i många biokemiska reaktioner som behövs för att frigöra energi från maten, bland annat i cellandningen och vid nedbrytning av fetter och aminosyror. Riboflavin är dessutom viktig för att hålla andra vitaminer aktiva (till exempel vitamin B6 och folat) och bidrar till att upprätthålla en normal hud, slemhinnor och synfunktion.

Upptag och metabolism

Riboflavin tas upp i tunntarmen via särskilda transportörer och omvandlas inne i cellerna till FMN och FAD. En del riboflavin lagras inte i stora mängder i kroppen, vilket gör att ett jämnt intag via kosten är viktigt. Ljus kan bryta ner riboflavinmolekyler till andra molekyler som kroppen inte kan använda, varför förvaring och hantering av livsmedel påverkar tillgången.

Källor till riboflavin

Dessa livsmedel innehåller mycket riboflavin. Vi säger att de är rika på riboflavin eller goda källor till riboflavin:

Förutom naturliga källor berikas ofta livsmedel (till exempel frukostflingor, mjölkprodukter och pasta) med riboflavin för att minska risken för brist.

Ljus, förvaring och livsmedelsberedning

Ljus kan bryta ner riboflavin, därför är det bra att förvara ljuskänsliga livsmedel (till exempel mjölk) i mörka eller opaka behållare. Riboflavin är relativt värmestabil vid normal matlagning, men långvarig exponering för ljus och vissa processer kan minska halten.

Bristsymptom och orsaker

Mild riboflavinbrist är ovanligt i välmående befolkningar men kan förekomma i kombination med brist på andra B‑vitaminer. Typiska tecken på riboflavinbrist är:

  • spruckna läppar och munsår (cheilosis och angular stomatit)
  • inflammation och rodnad i munvinklar och på tunga (glossit)
  • seborrhoiskt eksem och torr hud
  • ögonproblem som ljuskänslighet och sveda
  • trötthet och svaghet (på grund av nedsatt energiomsättning)

Orsaker till brist kan vara otillräckligt intag (till exempel vid undernäring), alkoholmissbruk, vissa tarmsjukdomar som ger nedsatt upptag, långvarig användning av vissa läkemedel samt tillstånd som ökar behovet av vitaminen.

Riskgrupper

  • Personer med dålig kost eller matbrist
  • Stora alkoholbrukare
  • Personer med malabsorptionssjukdomar (t.ex. celiaki, inflammatorisk tarmsjukdom)
  • äldre människor med dåligt näringsintag
  • personer med infektioner eller sjukdomar som ökar ämnesomsättningen

Rekommenderat intag

Rekommenderade dagliga intag varierar med ålder och tillstånd. Som vägledning använder många myndigheter ungefärliga värden: vuxna män cirka 1,3 mg/dag och vuxna kvinnor cirka 1,1 mg/dag. Gravida och ammande kvinnor rekommenderas något högre intag (runt 1,4–1,6 mg/dag). Be alltid en vårdgivare eller dietist för exakta rekommendationer för dig.

Överdos och säkerhet

Riboflavin har låg giftighet. Om någon äter för mycket riboflavin tar tar tarmen inte upp tillräckligt mycket för att göra en person sjuk, men en injektion med för mycket riboflavin kan göra en person sjuk. Njurarna släpper ut riboflavin i urinen, så när det finns för mycket riboflavin i kroppen stannar inte den del som man inte vill ha kvar länge i blodet. Om det finns mycket riboflavin i urinen blir urinen ljus, fluorescerande gul. Vitaminpiller eller en måltid med mycket lever eller äggvita gör att urinen blir gul eftersom sådana livsmedel tillför så mycket riboflavin till blodet.

Höga doser i kosttillskott är i allmänhet säkra men kan i enstaka fall orsaka milda biverkningar. Vid mycket höga doser intravenöst eller i kombination med andra läkemedel bör man rådfråga läkare.

Tillägg, medicinskt bruk och berikning

Riboflavin finns som kosttillskott i flera former, bland annat som riboflavin (vitamin B2) eller som den aktiva formen riboflavin-5-fosfat. I vissa studier har höga doser riboflavin (t.ex. 400 mg/dag) använts som profylax mot migrän med måttlig effekt hos vissa patienter; sådana behandlingar ska ske under medicinsk övervakning.

För att framställa B2-vitamin för vitaminpiller eller för att tillsätta i livsmedel odlar industriföretag speciella jästsvampar, andra svampar eller bakterier som producerar mycket riboflavin. Riboflavin används också som livsmedelsfärg (E‑nummer E101) på grund av sin gula färg.

Människor får vissa mycket svåra sjukdomar (bristsjukdomar) när maten innehåller för lite riboflavin. Genom att tillsätta extra riboflavin kan man förhindra att människor drabbas av sådana sjukdomar. För att förhindra riboflavinbrist kan man tillsätta riboflavin i barnmat, frukostflingor, pasta, såser, fruktdrycker och livsmedel som ost som är gjorda av mjölk (mejeriprodukter). Man kallar det för berikning med riboflavin när man tillsätter riboflavin i maten. En stor del av det riboflavin som folk tillverkar använder de i vitaminpiller.

Praktiska råd

  • Ät varierat: inkludera både mejeriprodukter, kött/fisk, ägg och gröna bladgrönsaker för att få tillräckligt med riboflavin.
  • Förvara ljuskänsliga livsmedel mörkt för att minska förlust av riboflavin.
  • Om du misstänker brist eller tar läkemedel som kan påverka näringsstatus, rådgör med vårdpersonal. De kan ge råd om behovet av tillskott eller blodprover.