Baku Metro (Bakus tunnelbana) – historia, linjer och fakta
Upptäck Baku Metro: historia, linjer, arkitektur och fakta om Azerbajdzjans djupa, dekorativa tunnelbana. Kartor, stationer, passagerarsiffror och intressanta detaljer.
Baku Metro (azerbajdzjanska: Bakı Metropoliteni) är ett elektrifierat tunnelbanesystem som är en del av kollektivtrafiksystemet i Baku, Azerbajdzjans huvudstad. Den öppnades den 6 november 1967.
På den tiden var Azerbajdzjan en del av Sovjetunionen fram till slutet av Sovjetunionen 1991. Bakus tunnelbana har de egenskaper som återfinns i de flesta andra före detta sovjetiska tunnelbanesystem. Dessa inkluderar mycket djupa tunnelbanestationer och detaljerade dekorationer som blandar traditionell azerbajdzjansk nationell design med sovjetisk ideologi. Metrosystemet har tre linjer och har 36,7 kilometer dubbla järnvägsspår med 25 stationer, varav alla är underjordiska. Det drivs av Bakı Metropoliteni. Under 2015 transporterade det 222,0 miljoner passagerare, vilket innebär ett genomsnittligt resande på cirka 608 200 passagerare per dag.
Historia och utveckling
Baku Metro öppnades 1967 som en del av den snabba urbana utvecklingen i Sovjetunionens oljerika republik. Systemet byggdes enligt sovjetisk tunnelbanatradition med mycket djupa stationslägen för att fungera både som transportinfrastruktur och som skyddsrum vid behov. Under de första decennierna utökades nätet stegvis med nya stationer och förbindelser för att möta en snabbt växande pendlarström.
Arkitektur och stationer
En av tunnelbanans mest framträdande egenskaper är stationsarkitekturen. Stationerna pryds ofta med konst, marmor, mosaiker och ornament som speglar azerbajdzjansk kultur och historia. Den kombinationen av nationalromantiska motiv och sovjetiska monumentala former ger Baku Metro ett igenkännbart visuellt uttryck.
Linjer, drift och rullande materiel
- Systemet består av tre linjer som tillsammans täcker 36,7 km dubbelspår och 25 helt underjordiska stationer.
- Trafiken sköts av Bakı Metropoliteni och trafiktätheten anpassas efter rusningstider. Tunnelbanan är elektrifierad och har vanliga pendeltrafiktider för en storstad, med frekventa avgångar under dygnets mest trafikerade timmar.
- Den ursprungliga rullande materielen bestod av sovjetiska tunnelbanetåg som senare moderniserats och kompletterats med nyare vagnar för att förbättra komfort, tillförlitlighet och energieffektivitet.
Passagerarstatistik och betydelse
Baku Metro spelar en central roll i stadens kollektivtrafik och bidrar väsentligt till att minska vägtrafik och trängsel i innerstaden. År 2015 användes systemet av omkring 222 miljoner resenärer, vilket visar på dess höga betydelse för pendling och dagliga resor i huvudstaden.
Modernisering och framtidsplaner
Sedan självständigheten har satsningar gjorts för att modernisera infrastruktur, uppgradera stationer och förbättra tillgängligheten. Planer för nätförlängningar, nya stationer och tekniska uppgraderingar har ofta ingått i stadens långsiktiga trafikplaner för att möta ökande transportbehov och förbättra kopplingen mellan bostadsområden och arbetsplatser. Sådana projekt genomförs stegvis beroende på budget och prioriteringar.
Säkerhet och service
Tunnelbanan följer standardrutiner för säkerhet, drift och underhåll. Stationer och tåg ses över regelbundet för att upprätthålla säker trafik och god service åt resenärerna. Som i andra större metrosystem förekommer fortlöpande arbete med att förbättra tillgänglighet för personer med nedsatt rörlighet, informationssystem och kundservice.
Snabbfakta
- Öppningsdatum: 6 november 1967
- Operatör: Bakı Metropoliteni
- Längd: 36,7 km dubbelspår
- Stationer: 25 (alla underjordiska)
- Linjer: 3
- Årlig passagerarvolym (2015): cirka 222,0 miljoner
Bakus tunnelbana är både en viktig del av stadens infrastruktur och en kulturhistorisk attraktion tack vare sina utsmyckade stationer. Systemets fortsatta utveckling syftar till att öka kapaciteten, höja servicenivån och förbättra kopplingarna inom en växande huvudstad.
Planer för expansion
För närvarande finns det flera projekt, varav endast två är under uppbyggnad. År 2011 meddelade chefen för Bakus tunnelbana, Taghi Ahmadov, att man planerar att bygga 70 nya stationer fram till 2040. Dessa ska betjäna det nya busskomplexet samt Heydar Aliyevs internationella flygplats.
Nätverk
Linjer
| Namn | Linje | Segment | Datum för öppnandet | Längd | Stationer |
| Linje 1 | 1 | İçərişəhər ↔ Həzi Aslanov/Bakmil | 1967 | 20,1 km | 13 |
| Linje 2 | 2 | Şah İsmail Xətai ↔ Dərnəgül | 1976 | 14,5 km | 10 |
| Linje 3 | 3 | Avtovağzal ↔ Memar Əcəmi | 2016 | 2,07 km | 2 |
Tidslinje
| Segment | Datum för öppnandet | Längd |
| İçərişəhər-Nəriman Nərimanov | 6 november 1967 | 6,5 km |
| 28 maj-Şah İsmail Xətai | 22 februari 1968 | 2,3 km |
| Nəriman Nərimanov-Ulduz | 5 maj 1970 | 2,1 km |
| Nəriman Nərimanov-Bakmil | 25 september 1970 (ombyggd 1978-79) | 0,5 km |
| Ulduz-Neftçilər | 7 november 1972 | 5,3 km |
| 28 maj-Nizami Gəncəvi | 31 december 1976 | 2,2 km |
| Nizami Gəncəvi-Memar Əcəmi | 31 december 1985 | 6,5 km |
| Neftçilər-Əhmədli | 28 april 1989 | 3,3 km |
| Cəfər Cabbarlı | 27 december 1993 | 0,15 km |
| Əhmədli-Həzi Aslanov | 10 december 2002 | 1,4 km |
| Memar Əcəmi-Nəsimi | 9 oktober 2008 | 2,1 km |
| Nəsimi-Azadlıq prospekti | 30 december 2009 | 1,3 km |
| Azadlıq prospekti-Dərnəgül | 29 juni 2011 | 1,5 km |
| Avtovağzal-Memar Əcəmi | 19 april 2016 | 2,07 km |
| Totalt: | 25 stationer | 36,7 km |
Namnbyte av stationer
| Gamla namn | Nytt namn | Datum för namnbyte |
| Şaumyan | Xətai | 11 maj 1990 |
| XI Qızıl Ordu Meydanı | 20 Yanvar | 27 april 1992 |
| 28 aprel | 28 maj | 9 april 1992 |
| Avrora | Qara Qarayev | 27 april 1992 |
| Elektrozavod | Bakmil | 1 januari 1993 |
| 26 Bakı Komissarı | Sahil | 9 april 1992 |
| Bakı Soveti | İçәrişәhәr | 25 april 2007 |
| Məşədi Əzizbəyov | Koroğlu | 30 december 2011 |
Relaterade sidor
- Förteckning över tunnelbanestationer i Baku
- Snabbtransporter
Frågor och svar
F: Vad är Baku Metro?
S: Baku Metro är ett elektrifierat tunnelbanesystem som är en del av kollektivtrafiksystemet i Baku, Azerbajdzjans huvudstad.
F: När öppnades tunnelbanan i Baku?
S: Baku Metro öppnades den 6 november 1967.
F: Var Azerbajdzjan en del av Sovjetunionen när tunnelbanan i Baku öppnades?
Svar: Ja, Azerbajdzjan var en del av Sovjetunionen när tunnelbanan i Baku öppnades 1967.
F: Vilka egenskaper hos tunnelbanan i Baku finns i de flesta andra f.d. sovjetiska tunnelbanesystem?
S: Några av de egenskaper hos Baku Metro som finns i de flesta andra före detta sovjetiska tunnelbanesystem är mycket djupa tunnelbanestationer och detaljerade dekorationer som blandar traditionell azerbajdzjansk nationell design med sovjetisk ideologi.
F: Hur långa är Baku-metrons järnvägsspår och hur många stationer har den?
S: Bakus tunnelbana har 38,1 kilometer dubbla järnvägsspår med 26 stationer, varav alla är underjordiska.
F: Vem driver tunnelbanan i Baku?
S: Baku Metro drivs av Bakı Metropoliteni.
F: Hur många passagerare transporterade Bakus tunnelbana under 2015?
S: Under 2015 transporterade Baku Metro 222,0 miljoner passagerare, vilket innebär ett genomsnittligt resande på cirka 608 200 passagerare varje dag.
Sök