Bakus tunnelbana
Baku Metro (azerbajdzjanska: Bakı Metropoliteni) är ett elektrifierat tunnelbanesystem som är en del av kollektivtrafiksystemet i Baku, Azerbajdzjans huvudstad. Den öppnades den 6 november 1967.
På den tiden var Azerbajdzjan en del av Sovjetunionen fram till slutet av Sovjetunionen 1991. Bakus tunnelbana har de egenskaper som återfinns i de flesta andra före detta sovjetiska tunnelbanesystem. Dessa inkluderar mycket djupa tunnelbanestationer och detaljerade dekorationer som blandar traditionell azerbajdzjansk nationell design med sovjetisk ideologi. Metrosystemet har tre linjer och har 36,7 kilometer dubbla järnvägsspår med 25 stationer, varav alla är underjordiska. Det drivs av Bakı Metropoliteni. Under 2015 transporterade det 222,0 miljoner passagerare, vilket innebär ett genomsnittligt resande på cirka 608 200 passagerare per dag.
Planer för expansion
För närvarande finns det flera projekt, varav endast två är under uppbyggnad. År 2011 meddelade chefen för Bakus tunnelbana, Taghi Ahmadov, att man planerar att bygga 70 nya stationer fram till 2040. Dessa ska betjäna det nya busskomplexet samt Heydar Aliyevs internationella flygplats.
Nätverk
Linjer
| Namn | Linje | Segment | Datum för öppnandet | Längd | Stationer |
| Linje 1 | 1 | İçərişəhər ↔ Həzi Aslanov/Bakmil | 1967 | 20,1 km | 13 |
| Linje 2 | 2 | Şah İsmail Xətai ↔ Dərnəgül | 1976 | 14,5 km | 10 |
| Linje 3 | 3 | Avtovağzal ↔ Memar Əcəmi | 2016 | 2,07 km | 2 |
Tidslinje
| Segment | Datum för öppnandet | Längd |
| İçərişəhər-Nəriman Nərimanov | 6 november 1967 | 6,5 km |
| 28 maj-Şah İsmail Xətai | 22 februari 1968 | 2,3 km |
| Nəriman Nərimanov-Ulduz | 5 maj 1970 | 2,1 km |
| Nəriman Nərimanov-Bakmil | 25 september 1970 (ombyggd 1978-79) | 0,5 km |
| Ulduz-Neftçilər | 7 november 1972 | 5,3 km |
| 28 maj-Nizami Gəncəvi | 31 december 1976 | 2,2 km |
| Nizami Gəncəvi-Memar Əcəmi | 31 december 1985 | 6,5 km |
| Neftçilər-Əhmədli | 28 april 1989 | 3,3 km |
| Cəfər Cabbarlı | 27 december 1993 | 0,15 km |
| Əhmədli-Həzi Aslanov | 10 december 2002 | 1,4 km |
| Memar Əcəmi-Nəsimi | 9 oktober 2008 | 2,1 km |
| Nəsimi-Azadlıq prospekti | 30 december 2009 | 1,3 km |
| Azadlıq prospekti-Dərnəgül | 29 juni 2011 | 1,5 km |
| Avtovağzal-Memar Əcəmi | 19 april 2016 | 2,07 km |
| Totalt: | 25 stationer | 36,7 km |
Namnbyte av stationer
| Gamla namn | Nytt namn | Datum för namnbyte |
| Şaumyan | Xətai | 11 maj 1990 |
| XI Qızıl Ordu Meydanı | 20 Yanvar | 27 april 1992 |
| 28 aprel | 28 maj | 9 april 1992 |
| Avrora | Qara Qarayev | 27 april 1992 |
| Elektrozavod | Bakmil | 1 januari 1993 |
| 26 Bakı Komissarı | Sahil | 9 april 1992 |
| Bakı Soveti | İçәrişәhәr | 25 april 2007 |
| Məşədi Əzizbəyov | Koroğlu | 30 december 2011 |
Relaterade sidor
- Förteckning över tunnelbanestationer i Baku
- Snabbtransporter
Frågor och svar
F: Vad är Baku Metro?
S: Baku Metro är ett elektrifierat tunnelbanesystem som är en del av kollektivtrafiksystemet i Baku, Azerbajdzjans huvudstad.
F: När öppnades tunnelbanan i Baku?
S: Baku Metro öppnades den 6 november 1967.
F: Var Azerbajdzjan en del av Sovjetunionen när tunnelbanan i Baku öppnades?
Svar: Ja, Azerbajdzjan var en del av Sovjetunionen när tunnelbanan i Baku öppnades 1967.
F: Vilka egenskaper hos tunnelbanan i Baku finns i de flesta andra f.d. sovjetiska tunnelbanesystem?
S: Några av de egenskaper hos Baku Metro som finns i de flesta andra före detta sovjetiska tunnelbanesystem är mycket djupa tunnelbanestationer och detaljerade dekorationer som blandar traditionell azerbajdzjansk nationell design med sovjetisk ideologi.
F: Hur långa är Baku-metrons järnvägsspår och hur många stationer har den?
S: Bakus tunnelbana har 38,1 kilometer dubbla järnvägsspår med 26 stationer, varav alla är underjordiska.
F: Vem driver tunnelbanan i Baku?
S: Baku Metro drivs av Bakı Metropoliteni.
F: Hur många passagerare transporterade Bakus tunnelbana under 2015?
S: Under 2015 transporterade Baku Metro 222,0 miljoner passagerare, vilket innebär ett genomsnittligt resande på cirka 608 200 passagerare varje dag.
