Baldwin IV, greve av Flandern
Baldwin IV av Flandern (980-1035), känd som Baldwin den skäggige, var en fransk adelsman och greve av Flandern. Han regerade från 987 till sin död. Under hans regeringstid växte Flandern till ett mäktigt furstendöme.
Baldwin IV den skäggige greven av Flandern.
Karriär
Baldwin IV, född omkring 980, var son till Arnulf II, greve av Flandern, och Rozala av Ivrea. När hans far dog 987 efterträdde Baldwin honom som greve av Flandern. Hans mor, Rozala, var Flanderns regent tills han blev myndig. Efter faderns död arrangerades moderns andra äktenskap av Hugh Capet. Hon gifte sig med Hughs son Robert II, kung av Frankrike, som hans första hustru. När Robert avvisade henne 991 gjorde Baldwin uppror. När de kom överens återlämnades Artois och Ostrevant, som en gång tagits från Flandern, till Baldwin.
Till skillnad från sina föregångare var Baldwin mer intresserad av det som låg öster om Flandern. Han lämnade den södra delen av sitt territorium i händerna på sina vasaller grevarna av Guînes, Hesdin och St Pol. Baldwin var den första greven av Flandern som utvidgade den flamländska kontrollen österut. Han fick Zeeland som ett löfte av den tysk-romerske kejsaren Henrik II. Han fick också Valenciennes av kejsaren. Därefter fick Baldwin delar av Cambresis samt Saint-Omer och norra Ternois (1120).
I de franska territorierna förblev furstendömet Flandern mäktigt under hela den kapetianska perioden. Den flamländska ekonomin växte kraftigt under Baldwin. Baldwin IV dog den 30 maj 1035.
Familj
Baldwin gifte sig först med Ogive av Luxemburg. Hon var dotter till Fredrik av Luxemburg, med vilken han fick en son och arvinge:
- Baldwin V, greve av Flandern (1012-1067). Han efterträdde sin far som greve.
Han gifte sig i andra hand med Eleonora av Normandie, dotter till Richard II, hertig av Normandie, med vilken han fick en dotter:
- Judith (1033-1094) som gifte sig med Tostig Godwinson. Hon blev i andra hand Welf I, hertig av Bayern.
