Count of Flanders

Greven av Flandern var härskare eller ledare för grevskapet Flandern från 800-talet fram till franska revolutionen 1790. Den första greven var Baldwin I "järnarm". Genom att utvidga sina gränser lyckades de tidiga grevarna hålla Flandern självständigt. Senare gjorde avsaknaden av naturliga gränser det möjligt för inkräktare att ta sig in i Flandern. Grevarna i Flandern var alltid intresserade av jakt och av att bevara sina jaktmarker. Av den anledningen kallades många av dem för skogsmän. Den siste greven var Frans II. Efter 1795 existerade Flandern inte längre som ett grevskap.

Förteckning över grevar av Flandern

1:a huset i Flandern

Baldwin I Järnarm (863-879), gifte sig med Judith, dotter till Karl den Kalle.
Baldwin II den skallige (879-918), son till Baldwin I och Judith
Arnulf I den store (918-964), son till Baldwin II, tillsammans med:

Baldwin III (958-962), son till Arnulf I

Arnulf II (964-988), son till Baldwin III
Baldwin IV den skäggige (988-1037), son till Arnulf II
Baldwin V de Lille (1037-1067), son till Baldwin IV
Baldwin VI (1067-1070), son till Baldwin V, greve av Hainaut
Arnulf III (1070-1071), son till Baldwin VI, greve av Hainaut
Robert I frisiskan (1071-1093), son till Baldwin V
Robert II (1093-1111), son till Robert I
Baldwin VII Hapkin (1111-1119), son till Robert II

Huset Estridsen

Karl I den gode (1119-1127), kusin till Baldwin VII, utsedd av denne.

Huset i Normandie

Vilhelm I Clito (1127-1128), barnbarnsbarn till Baldwin V, utsedd av Ludvig VI av Frankrike

Huset Alsace eller Huset Metz

Theodoric (1128-1168), sonson till Robert I, erkänd av Ludvig VI av Frankrike.
Filip I (1168-1191), son till Theodoric
Margareta I (1191-1194), dotter till Theodoric,

tillsammans med sin make Baldwin av Hainaut

2:a huset i Flandern

Baldwin VIII (1191-1194), make till Margareta I, patrilineär barnbarnsbarn till Baldwin VI, även greve av Hainaut
Baldwin IX (1194-1205), son till Baldwin VIII, även latinsk kejsare av Konstantinopel.
Johanna I (1205-1244), dotter till Baldwin IX, tillsammans med

Ferdinand (1212-1233)
Thomas (1237-1244)

Margareta II (1244-1278), syster till Johanna, gift först med Burchard IV av Avesnes och sedan med Vilhelm av Dampierre.

tillsammans med sina söner från andra äktenskapet, Vilhelm III av Dampierre (1247-1251) och Guy av Dampierre (1251-1305).

År 1244 gjorde Margareta II:s söner, halvbröderna Johannes I av Avesnes och Vilhelm III av Dampierre, anspråk på grevskapen Flandern och Hainaut i tronföljdskriget mellan Flandern och Hainault. År 1246 gav kung Ludvig IX av Frankrike Flandern till Vilhelm.

Huset Dampierre

Vilhelm I (1247-1251), son till Margareta II och Vilhelm II av Dampierre
Guy I (1251-1305), son till Margareta II och Vilhelm II av Dampierre, även greve av Namur.
Robert III ("Lejonet av Flandern") (1305-1322), son till Guy
Ludvig I (1322-1346), sonson till Robert III
Ludvig II (1346-1384), son till Ludvig I
Margareta III (1384-1405), dotter till Ludvig II,

tillsammans med sin make Filip II

Huset i Bourgogne

Johannes den orädde (1405-1419), son till Margareta III och Filip II av Burgund
Filip III den gode (1419-1467), son till Johannes
Karl II den djärve (1467-1477), son till Filip den gode
Maria den rika (1477-1482), dotter till Karl den djärve, tillsammans med sin make Maximilian I, tysk-romersk kejsare.

Huset Habsburg

Filip IV den stilige (1482-1506), son till Maria och Maximilian
Karl III (1506-1555), son till Filip, även tysk-romersk kejsare (som Karl V) och kung av Spanien (som Karl I).

Karl V proklamerade den pragmatiska sanktionen från 1549 som för evigt förenade Flandern med de andra hertigdömena i Nederländerna i en personlig union. När det habsburgska riket delades upp mellan Karl V:s arvingar gick Nederländerna, inklusive Flandern, till Filip II av Spanien, från den spanska grenen av huset Habsburg.

Filip V (1555-1598), son till Karl III, även kung av Spanien som Filip II
Isabella Clara Eugenia (1598-1621), dotter till Filip II,

tillsammans med sin make Albert, ärkehertig av Österrike)

Filip VI (1621-1665), sonson till Filip III, även kung av Spanien som Filip IV
Karl IV (1665-1700), son till Filip IV, även kung av Spanien som Karl II
Filip VII (huset Bourbon) (1700-1706), barnbarnsbarn till Filip IV

Mellan 1706 och 1714 invaderades Flandern av engelsmännen och holländarna under det spanska tronföljdskriget. Lämningarna hävdades av huset Habsburg och huset Bourbon. År 1713 avgjordes successionen genom fördraget i Utrecht och Flanderns län gick till den österrikiska grenen av huset Habsburg.

Karl V (1714-1740), sonson till Filip III, även tysk-romersk kejsare (vald)
Maria Theresia (1740-1780), dotter till Karl IV, tillsammans med

Frans I (1740-1765)

Josef I (1780-1790), son till Maria Theresia och Frans I
Leopold (1790-1792), son till Maria Theresia och Frans I
Frans II (1792-1835), son till Leopold, även tysk-romersk kejsare

Titeln avskaffades efter att det revolutionära Frankrike annekterade Flandern 1795. Franciskus II avstod från sina anspråk på de nederländska länderna genom fördraget i Campo Formio 1797. Området förblev en del av Frankrike fram till slutet av Napoleonkrigen.

Frågor och svar

F: Vem var härskare/ledare i grevskapet Flandern?

S: Regenten/ledaren av grevskapet Flandern var greven av Flandern.

F: När styrde eller ledde greven av Flandern Flandern?

S: Greven av Flandern styrde eller ledde Flandern från 800-talet fram till den franska revolutionen 1790.

F: Vem var den förste greven av Flandern?

S: Den första greven av Flandern var Baldwin I "Järnarmen".

Fråga: Vad gjorde de tidiga grevarna för att hålla Flandern självständigt?

S: De tidiga grevarna utvidgade Flanderns gränser för att hålla det självständigt.

Fråga: Varför kallades många grevar av Flandern för skogvaktare?

S: Många grevar av Flandern kallades skogvaktare eftersom de var intresserade av jakt och av att bevara sina jaktmarker.

F: Vem var den siste greven av Flandern?

S: Den siste greven av Flandern var Frans II.

F: Finns Flandern kvar som grevskap?

S: Nej, Flandern existerar inte längre som grevskap efter 1795.