Saturnalia är ett utdött släkte av basala prosauropoddinosaurier från trias i Rio Grande do Sul i södra Brasilien. Avlagringarna är daterade till den tidiga övre trias, för cirka 225 miljoner år sedan (mya). Dinsaurien blev cirka 1,5 meter lång.

 

Upptäckt och namngivning

Fossil av Saturnalia hittades i Santa Maria-formationen i delstaten Rio Grande do Sul. Materialet består av flera ofullständiga skelett, med delar av skalle, ryggrad, bäcken och lemmar. Släktnamnet Saturnalia anspelar på den romerska festivalen Saturnalia, medan artnamnet ofta tolkats som en referens till något lokalt eller inhemskt (i blåst ord betyder "tupiniquim" ungefär "inhemsk/brazilian" på portugisiska). Dinosaurien beskrevs vetenskapligt 1999 av José Bonaparte och kollegor/Langer med flera (författaruppställningar i ursprunglig beskrivning kan variera beroende på källa).

Byggnad och levnadssätt

Saturnalia var en relativt liten prosauropod med en uppskattad kroppslängd på omkring 1–1,5 meter. Kroppsplanen visar många primitiva drag:

  • Relativt långa bakben i förhållande till frambenen, vilket tyder på att den i huvudsak var tvåbent (biped).
  • Frambenen antyder att den kunde använda dem för att gripa eller stödja, vilket i senare prosauropoder utvecklades mot ett mer fyrbent gångsätt.
  • Tänderna var små och sågade i kanten, vilket tyder på en allätande eller växtätande diet med inslag av blad och eventuellt smådjur eller insekter.

Klassificering och evolutionär betydelse

Saturnalia räknas till de tidigaste kända sauropodomorpherna (tidigare ofta kallade prosauropoder) och ligger nära basen av sauropodomorphernas utveckling. Dess blandning av primitiva och mer avvikande drag gör den viktig för att förstå övergången från små, snabba tvåbenta dinosaurier mot de större, långhalsade sauropoderna som skulle dominera under jura och krita. Vissa studier placerar Saturnalia i en basgrupp nära andra tidiga sydamerikanska former, vilket understryker den tidiga diversifieringen av dinosaurier i Gondwana.

Paleoecologi

Santa Maria-formationen representerar ett flod- och översvämningsslättslandskap med ett varmt, säsongsbetonat klimat under den sena trias. Saturnalia delade sin miljö med andra tidiga dinosaurier, krybdjur och fiskar, och levde sannolikt i ett mosaiklandskap där vegetation och öppna ytor varierade. Som en liten, rörlig djurart kunde den utnyttja olika nischer, från att beta unga växtdelar till att komplettera kosten med småbyten.

Betydelse för paleontologin

Som en av de äldsta dokumenterade prosauropoderna ger Saturnalia värdefull insikt i de tidiga stadierna av sauropodomorphernas evolution. Studier av dess anatomi bidrar till att rekonstruera hur stora förändringar i kroppsform, tandstruktur och rörelsemönster utvecklades under de första decennierna efter dinosauriernas uppkomst.

Observera: Fyndmaterialet är fragmentariskt, och tolkningar av anatomi och fylogenetiska placeringar uppdateras när nya fynd och analyser publiceras.