Hertigdömet Sachsen-Coburg-Saalfeld – historia, territorium och arv (1735–1825)

Upptäck Hertigdömet Sachsen-Coburg-Saalfeld (1735–1825): politisk historia, territoriala förändringar och arv som formade det senare Sachsen-Coburg och Gotha.

Författare: Leandro Alegsa

01-02-2026 18:36

Hertigdömet Sachsen-Coburg-Saalfeld var ett av de ernestinska hertigdömena. Ernest, som blev kurfurste av Sachsen 1464, delade upp sitt territorium mellan sina söner, och med åren uppstod fler och fler små hertigdömen.

Sachsen-Coburg-Saalfeld reformerades den 29 juli 1735, även om Coburg och Saalfeld hade haft samma regent sedan 1699. Eftersom endast män kunde vara hertigdömenas härskare upphörde Saxe-Coburg-Saalfeld att existera 1825, när den sista manliga ättlingen till hertigarna av Sachsen-Gotha-Altenburg dog. De olika hertigarna omorganiserade sina territorier. Saalfeld gick till hertigarna av Sachsen-Meiningen, Altenburg gick till hertigen av Sachsen-Hildburgausen, som gav Hildburghausen till hertigen av Sachsen-Meiningen. Gotha och Coburg slogs samman till det nya hertigdömet Sachsen-Coburg och Gotha.

Historia och territorium

Sachsen-Coburg-Saalfeld bildades ur de många delningarna av de ernestinska hertigdömena och bestod huvudsakligen av två separata delområden runt städerna Coburg (i dagens Franken, Bayern) och Saalfeld (i södra Thüringen). Coburg var den dominerande residensstaden med borganläggningen Veste Coburg som symbol för hertigens makt. Hertigdömet var litet till ytan och befolkning men spelade ändå en roll i den regionala politiken genom skickliga dynastiska äktenskap och allianser.

Politik, ekonomi och samhälle

Styret var typiskt för ett litet tyskt hertigdöme under 1700–1800‑talen: en hertig och ett litet kansli som ansvarade för administration, rättsväsen och skatteväsen. Viktiga näringar var jordbruk, hantverk och mindre industrier (t.ex. textil och metallhantverk). Staten var konfessionellt lutherskt och kyrkan hade en framträdande roll för både utbildning och socialt liv.

Napoleontiden och efterverkningar

Hertigdömet påverkades av de stora omvälvningarna under Napoleontiden. Som många andra mindre tyska stater tvingades det anpassa sin utrikespolitik och sina allianser för att överleva i en period av krig och omstöpning. Efter Wienkongressen 1814–1815 blev de tyska staterna organiserade i det så kallade Tyska förbundet (Deutscher Bund), där de små hertigdömena deltog i den nya, löst sammansatta ordningen i Centraleuropa.

Arv och betydelse

Den mest kända arvet från huset Saxe-Coburg(-Saalfeld) är husets betydelse i europeisk dynastisk politik under 1800‑talet. Genom äktenskap och utnämningar kom medlemmar av huset att sitta på troner i flera länder – hertigar och kungliga makar från Coburg-familjen hade stor påverkan i Belgien, Storbritannien (genom prins Albert, make till drottning Viktoria), Portugal, Bulgarien med flera. När linjen i Saxe-Coburg-Saalfeld ombildades och förenades med Gotha blev huset ännu mer inflytelserikt under namnet Sachsen-Coburg och Gotha.

Upplösning och omfördelning (1825–1826)

Den direkta orsaken till att Saxe-Coburg-Saalfeld upphörde var att den manliga linjen i släkten Sachsen-Gotha-Altenburg dog ut 1825. Efter förhandlingar följde en omfördelning av de ernestinska hertigdömena under 1826, och territorierna bytte ägare enligt avtal mellan de kvarvarande hertigarna. Som resultat gavs Saalfeld till Sachsen-Meiningen, Altenburg till hertigen av Sachsen-Hildburghausen (som i sin tur avstod Hildburghausen till Sachsen-Meiningen) och de återstående områdena Gotha och Coburg förenades till det nya hertigdömet Sachsen-Coburg och Gotha.

Kulturarv

Coburgs kulturella arv lever kvar i slott, kyrkor och museer. Veste Coburg, Ehrenburg och andra historiska byggnader vittnar om hertigdömets roll som regionalt kulturcentrum. Den dynastiska kopplingen till flera europeiska kungahus har också gjort Coburgs historia till ett ämne av internationellt intresse.

Hertigarna av Sachsen-Coburg-Saalfeld

Regeringen börjar	Slut på regeringstiden	Duke
29 juli 1735	4 september 1745	Christian Ernst
tillsammans med
29 juli 1735	16 september 1764	Franz Josias
16 september 1764	8 september 1800	Ernst Frederick
8 september 1800	9 december 1806	Franz Frederick
9 december 1806	27 januari 1807	Ernst Anton Karl Ludwig
27 januari 1807	28 juli 1807	Ockuperad av Frankrike under en natt
28 juli 1807	12 november 1826	Ernst Anton Karl Ludwig

Ernestinska hertigdömen efter delningen av Erfurt 1572
Sachsen-Weimar (1572-1806) - Sachsen-Coburg-Eisenach (1572-1596) - Sachsen-Coburg (1596-1633; 1681-1699) - Sachsen-Eisenach (1596-1638; 1640-1644; 1672-1806) - Sachsen-Altenburg (1603-1672; 1826-1918) - Saxe-Gotha (1640-1680) - Saxe-Gotha-Altenburg (1681-1826) - Saxe-Marksuhl (1662-1672) - Saxe-Jena (1672-1690) - Saxe-Eisenberg (1680-1707) - Saxe-Hildburghausen (1680-1826) - Saxe-Römhild (1680-1710) - Saxe-Saalfeld (1680-1735) - Saxe-Meiningen (1681-1918) - Saxe-Coburg-Saalfeld (1735-1826) - Saxe-Weimar-Eisenach (1806-1918) - Saxe-Coburg och Gotha (1826-1918)

Staterna i Rhenkonfederationen (1806-13)
Höjd i rang av Napoleon	Kungadömen: Bayern \| Sachsen \| Württemberg Storhertigdömen: Baden \| Hessen
Stater som skapats	Kungadömen: Westfalen Storhertigdömen: Berg \| Frankfurt‡ \| Würzburg Furstendömen: Aschaffenburg† \| Leyen \| Regensburg†
Befintliga stater	Hertigdömen: Anhalt: Bernburg, Dessau, Köthen \| Arenberg \| Mecklenburg: Schwerin, Strelitz \| Nassau \| Oldenburg \| Sachsen: Coburg-Saalfeld, Gotha-Altenburg, Hildburghausen, Meiningen, Weimar, Eisenach, Weimar-Eisenach Furstendömen:** Hohenzollern: Hechingen, Sigmaringen \| Isenburg-Birstein \| Liechtenstein \| Lippe-Detmold \| Reuß: Ebersdorf, Greiz, Lobenstein, Schleiz \| Salm: Kyrburg, Salm \| Schaumburg-Lippe \| Schwarzburg: Rudolstadt, Sondershausen \| Waldeck
fram till 1809 ** från 1809 † fram till 1810 ‡ från 1810

Staterna i det tyska förbundet (1815-66)
Empires	Österrike
Kungariken	Preussen \| Bayern \| Sachsen \| Hannover \| Württemberg
Valkretsar	Hessen
Storhertigdömen	Baden \| Hessen \| Luxemburg \| Mecklenburg-Schwerin \| Mecklenburg-Strelitz \| Oldenburg \| Saxe-Weimar-Eisenach
Hertigdömen	Anhalt: Bernburg¹, Dessau¹, Köthen² \| Brunswick \| Holstein \| Limburg \| Nassau \| Sachsen: Altenburg³, Coburg-Saalfeld⁴ , Coburg-Gotha³, Gotha-Altenburg⁴ , Hildburghausen⁴ , Lauenburg, Meiningen
Furstendömen	Hesse-Homburg \| Hohenzollern: Hechingen⁵ , Sigmaringen⁵ \| Liechtenstein \| Lippe \| Reuß: Elder, Junior \| Schaumburg-Lippe \| Schwarzburg: Rudolstadt, Sondershausen \| Waldeck och Pyrmont
Stad och stat	Bremen \| Frankfurt \| Hamburg \| Lübeck
1: sammanslagna med Anhalt från och med 1863; 2: till och med 1847; 3: från och med 1826; 4: till och med 1826; 5: till och med 1850.

Myndighetskontroll
Allmänt	VIAF 1 WorldCat
Nationella bibliotek	Tyskland Förenta staterna

Frågor och svar

F: Vad var hertigdömet Sachsen-Coburg-Saalfeld?

S: Hertigdömet Sachsen-Coburg-Saalfeld var ett av de Ernestinska hertigdömena, som skapades när Ernest, som blev kurfurste av Sachsen 1464, delade upp sitt territorium mellan sina söner.

F: När reformerades Sachsen-Coburg-Saalfeld?

Svar: Sachsen-Coburg-Saalfeld reformerades den 29 juli 1735.

Fråga: Varför upphörde Sachsen-Coburg-Saalfeld att existera 1825?

Svar: Eftersom endast män kunde vara hertigdömena upphörde Saxe-Coburg-Saalfeld att existera 1825 när den sista manliga ättlingen till hertigarna av Sachsen-Gotha Altenburg dog.

Fråga: Hur omorganiserade de olika hertigarna sina territorier efter 1825?

S: Efter 1825 gick Saalfeld till hertigarna av Sachsen Meiningen, Altenburg gick till hertigen av Sachsen Hildburghausen som gav Hildburghausen till hertigen av Sachse Meiningen och Gotha och Coburg slogs samman till ett nytt hertigdöme som hette Sachse Coburg och Gotha.

Fråga: Vem delade upp sitt territorium mellan sina söner 1464?

Svar: Ernest, som blev kurfurste av Sachsen 1464, delade upp sitt territorium mellan sina söner.

Fråga: Vad hade hänt med Coburg och Saalfield sedan 1699?

S: Sedan 1699 har Coburg och Saalfield stått under samma härskare.

Sök