Sachsen-Gotha: hertigdöme i Thüringen, Tyskland (1640–1680)
Upptäck Sachsen-Gotha — hertigdömet i Thüringen (1640–1680): bildandet, Ernest I:s arv och delningen som gav upphov till Sachsen-Gotha-Altenburg.
Sachsen-Gotha (tyska: Sachsen-Gotha) var en mindre hertigdömsstat i centrala Tyskland, i det område som i dag till största delen ligger i Thüringen, Tyskland. Hertigdömet hörde till den Ernestinska grenen av huset Wettin och hade sin administrativa och kulturella huvudort i Gotha.
Hertigdömet skapades formellt 1640 när hertig Ernest I (Ernst I, ofta kallad "den fromme", 1601–1675) lyckades samla och ordna flera splittrade Ernestinska besittningar till en mer sammanhållen domän. Ernest I styrde under och efter trettioåriga kriget och arbetade aktivt med återuppbyggnad, administrativ centralisering och religiös ortodoxi i sitt område. Han lät bland annat uppföra residensslottet Friedenstein i Gotha, vilket blev ett viktigt centrum för hertigdömets förvaltning, konst- och biblioteksverksamhet.
Efter Ernest I:s död 1675 förvaltades hans omfattande egendomar en tid gemensamt, men eftersom arvsreglerna bland de Ernestinska hertigarna byggde på partikulär arvsskifte delades landområdena slutligen upp 1680. Den äldste överlevande sonen, Fredrik, erhöll området kring Gotha och Altenburg (det senare hade Ernest ärvt genom sin hustru Elisabeth Sophie) och blev hertig av Sachsen-Gotha-Altenburg. De övriga sönerna fick vardera mindre, åtskilda hertigdömen inom Thüringen, vilket ledde till fortsatt politisk splittring men också till en rik regional kulturell mångfald.
Betydelse och efterspel
Sachsen-Gothas korta existens som enhetligt hertigdöme (1640–1680) är viktig för förståelsen av hur de många småtyska hertigdömena i Thüringen utvecklades under 1600‑talet. Uppdelningen 1680 illustrerar den typiska praktiken med arvsskiften inom de tyska furstehusen, som skapade många små, självständiga hertigdömen ur en tidigare enad förläning. Från dessa Ernestinska linjer kom senare flera kända dynastier: bland annat den gren som under 1800‑talet formade hertigdömet Saxe‑Coburg‑Gotha, vilket spelade en betydande roll i europeisk monarkihistoria.
Trots sin relativt korta existens lämnade Sachsen‑Gotha bestående spår i form av arkitektur (Friedenstein), administrativa traditioner och kulturinstitutioner som vidareutvecklades av dess efterföljande hertigdömen. Regionen behöll betydelse som ett politiskt och kulturellt centrum i Thüringen under århundradena som följde.
Hertigarna av Sachsen-Gotha
- Ernest I den fromme (1640 - 75, även hertig av Sachsen-Altenburg från 1672)
- Delat i Sachsen-Gotha-Altenburg, Sachsen-Coburg, Sachsen-Meiningen, Sachsen-Römhild, Sachsen-Eisenberg, Sachsen-Hildburghausen och Sachsen-Saalfeld år 1680.
När huset Sachsen-Gotha och Altenburg upphörde 1825 delades Sachsen-Gotha-Altenburg upp. Saxe-Gotha övergick till hertigen av Sachsen-Coburg-Saalfeld som i sin tur gav Saalfeld till Sachsen-Meiningen. Hertigen av Saxe-Hildburghausen blev hertig av Saxe-Altenburg och gav Saxe-Hildburghausen till Saxe-Meiningen.
Efter avskaffandet av de tyska monarkierna i slutet av första världskriget blev staden 1920 en del av den nybildade delstaten Thüringen.
Frågor och svar
Fråga: Vad var Saxe-Gotha?
S: Saxe-Gotha var en delstat i Thüringen, Tyskland.
F: När skapades Saxe-Gotha?
S: Saxe-Gotha skapades 1640.
F: För vem skapades Saxe-Gotha?
S: Saxe-Gotha skapades för hertig Ernest I.
F: När upphörde Saxe-Gotha?
S: Saxe-Gotha upphörde 1680.
F: Varför upphörde Saxe-Gotha?
S: Saxe-Gotha upphörde eftersom hertig Ernest I:s landområden delades upp efter hans död 1675.
Fråga: Vem ärvde området runt Gotha efter att Saxe-Gotha upphörde?
S: Fredrik av Saxe-Gotha-Altenburg, hertig Ernest I:s äldste överlevande son, ärvde området runt Gotha och blev hertig av Saxe-Gotha-Altenburg.
F: Vilka andra landområden ärvde Fredrik av Sachsen-Gotha-Altenburg?
S: Fredrik av Sachsen-Gotha-Altenburg ärvde Altenburg, som hertig Ernest I hade ärvt genom sin hustru Elisabeth Sophie.
Sök