Sedel

I Europa bestod de första papperspengarna av pappersmynt som gavs ut i protestantiska Leyden (idag Leiden) i Nederländerna under den spanska belägringen 1574. Över 5 000 av de uppskattningsvis 14 000 invånarna i Leyden dog, mestadels på grund av svält. Till och med läder (som ofta används för att skapa nödvaluta) kokades och användes för att ge folket mat. För att skapa valuta tog invånarna omslag och papper från psalmböcker och kyrkliga brev och skapade pappersplankor som präglades med samma stämplar som tidigare använts för att prägla mynt.

De första riktiga europeiska sedlarna gavs ut av Stockholms Banco, en föregångare till Sveriges Bank, år 1660. Banken fick dock slut på mynt för att lösa in sina sedlar år 1664 och upphörde med sin verksamhet samma år.

Nödpapperspengar skrivna för hand på spelkort användes i Franska Kanada från 1685.

I början av 1690-talet var Massachusetts Bay Colony den första kolonin som gav ut sedlar som var i omlopp. Användningen av fasta valörer och tryckta sedlar började användas på 1700-talet.

I USA påskyndades allmänhetens acceptans av sedlar som ersättning för ädelmetaller delvis av Executive Order 6102. Denna order innebar ett hot om böter på högst 10 000 dollar och högst tio års fängelse för den som förvarade mer än 100 dollar i guld i stället för sedlar. Liknande åtgärder vidtogs över hela världen, med liknande resultat.