Havsis är helt enkelt fruset havsvatten. Den bildas, växer och smälter i havet. Isberg, glaciärer, istäcken och ishyllor har däremot alla sitt ursprung på land. Havsis förekommer både i Arktis och Antarktis.

 

Vad är havsis?

Havsis består av fruset havsvatten och skiljer sig från landbaserad is (som glaciärer och istäcken) genom att den flyter på havsytan. Eftersom havsvatten är salt fryser det vid lägre temperatur än sötvatten (ungefär −1,8 °C vid normalt havssaltinnehåll). När havsis smälter påverkar det i första hand havsytans temperatur och ekosystem, men inte havsnivån direkt — till skillnad från smältande landis.

Hur bildas havsis?

  • Start: När havets yta kyls ner bildas först små iskristaller (frazilis) som kan samlas till en tunn "fettis" eller "grease ice".
  • Pancake- och packis: Dessa små isflak kan sammanklumpas till större flak (pancake ice) och senare till sammanhängande packis.
  • Påverkan av vind och strömmar: Vind och havsströmmar spjälkar, driver ihop och skapar veckningar i isen (ridging) och öppningar som kallas leads. Större områden med öppet vatten omges ibland av varma strömmar och kallas polynjor.
  • Återuppbyggnad: Under vintern växer isen i utsträckning och ofta i tjocklek; under sommaren smälter stora delar i områden av säsongsis.

Typer av havsis

  • Förstavarvishavsis (first-year ice): Is som bildats under den senaste vintern och oftast är tunnare (typiskt 0,3–2 m).
  • Flervårsis (multi-year ice): Is som överlevt minst en sommar och ofta är tjockare och mindre salt. Historiskt utgjorde flervårsisen en större del av Arktis, men den minskar i utbredning och tjocklek.
  • Packis: Ett område med tätt liggande isflak av varierande ålder.
  • Iskanter, leads och polynjor: Viktiga strukturer som påverkar utbyte mellan hav och atmosfär och ger livsrum för djur.

Betydelse för klimatet

Havsis spelar en central roll i jordens klimat genom flera mekanismer:

  • Albedoeffekt: Is reflekterar mycket solljus (hög albedo) jämfört med mörkt havsvatten som absorberar värme. Mindre is betyder mer absorberad solenergi och därmed snabbare uppvärmning — en positiv återkoppling.
  • Isolering: Havis fungerar som ett isolerande skikt mellan hav och luft, vilket påverkar värme- och fuktutbyte.
  • Havscirkulation: Vid isbildning sker utsaltning (brine rejection) som ökar vattnets densitet och kan bidra till bildandet av djupvatten, en viktig del av termohalin cirkulation.
  • Påverkan på vädermönster: Förändringar i havsis kan påverka atmosfäriska cirkulationer och därigenom regionalt väder, till exempel genom förändrade jetströmmar.

Ekologisk och samhällelig betydelse

Havsis är en viktig livsmiljö och påverkar både natur och människor:

  • Ekosystem: Undersidan av isen kan vara täckt av alger som utgör basen i näringskedjan. Isen ger också jakt- och födosöksområden för arter som isbjörn, olika sälar och rovfåglar.
  • Indigenous och lokala samhällen: Många arktiska samhällen är beroende av isen för jakt, transport och kultur.
  • Sjöfart och resurser: Minskande sommaris öppnar nya seglingsleder (t.ex. Nordost- och Nordvästpassagen) och möjligheter för exploatering av naturresurser, men ökar också risker och miljöpåverkan.

Mätningar, trender och observationer

Havsis följs noggrant med satelliter, flyg och mätningar från isbrytare. Några viktiga punkter:

  • Satellitdata: Passiv mikrovågsobservationsserie från 1979 ger en lång tidsserie för iskapslas utbredning.
  • Tjocklek och volym: Mäts med altimetri (t.ex. ICESat, CryoSat) och modeller/lokala mätningar. Arktisk isvolym har minskat markant sedan satellitmätningarna började.
  • Säsongsvariation: I Arktis är havisens maximinimum vanligen i mars och minst i september. I Antarktis är mönstret omvänt (max tidigt sydvinter, min i slutet av den varma säsongen).
  • Trender: Arktis har visat en tydlig minskning i sommarutbredning och tjocklek. Antarktis visar större variation mellan år och regioner, men förändringar där är komplexa och påverkas av atmosfäriska och oceaniska processer.

Framtid och prognoser

Klimatmodeller förutspår fortsatt minskning av arktisk havsis vid ökade utsläpp av växthusgaser. Under högre utsläppsscenarier kan sommarisen i Arktis bli mycket liten eller i praktiken frånvarande under mitten av detta århundrade. Osäkerheter kvarstår kring regionala effekter, dynamik i istransport, och återkopplingar mellan hav, is och atmosfär.

Viktiga slutsatser

  • Havsis är fruset havsvatten och skiljer sig från landbaserad is (Isberg, glaciärer, istäcken, ishyllor) eftersom den flyter på havet.
  • Den påverkar klimatet genom albedo, isolering och påverkan på havscirkulationen.
  • Arktisk havsis har minskat tydligt de senaste decennierna; framtida utveckling beror starkt på globala utsläpp av växthusgaser.