Selendisulfid (SeS2) — selen(IV)-disulfid: definition och egenskaper
Selendisulfid (SeS2): definition, struktur, kemiska egenskaper, reaktivitet och användningsområden för selen(IV)-disulfid.
Selendisulfid, ofta kallad seleniumdisulfid eller selen(IV)-disulfid, är en oorganisk förening som ofta skrivs SeS2. Den klassificeras som en kemisk förening innehållande selen och svavel. Formeln anges vanligen som SeS2, och den nominella molmassan är ungefär 143,1 g·mol⁻¹.
Egenskaper
- Utseende: röd till orange fast substans.
- Fysikalisk natur: kovalent, ofta polymerisk struktur snarare än en enkel molekyl; materialet är i praktiken olösligt i vatten men kan lösas i vissa organiska lösningsmedel.
- Oxidationstillstånd: i föreningen motsvarar den formella beräkningen att selen i ett högt oxidationsantal (formellt +4) balanserar två svavelatomer. Notera dock att begreppet fria sulfidjoner inte är en korrekt beskrivning av den kovalenta strukturen—det finns inte fria sulfidanjoner i fast SeS2. SeS2 bör alltså förstås som en kovalent förening snarare än ett joniskt salt.
Struktur och framställning
Selendisulfid framställs industriellt och laboratoriemässigt genom att reagera elementärt selen med svavel vid upphettning; sammansättningen kan variera något beroende på beredningssätt och temperatur, vilket ger polymeriska nätverk av Se–S-bindningar. Materialet är därför inte alltid en enkel diskret molekyl utan kan uppträda som blandningar av olika Se–S-enheter.
Användningsområden
- Medicinsk dermatologi: SeS2 är känt som aktivt ämne i mot mjäll- och dermatomykosprodukter (t.ex. schampon mot fläckvis håravfall och fjällning). Det har antifungala och keratolytiska egenskaper och används ofta i koncentrationer som 1–2,5 % i topiska produkter.
- Veterinär användning: används ibland för behandling av svampinfektioner och seborré hos djur.
- Tekniska tillämpningar: förekommer som reagens i vissa kemiska synteser och har historiska användningar som pigment eller i materialvetenskapliga studier.
Hälsa, säkerhet och miljö
- Selendisulfid kan ge hud- och ögonirritation; det bör inte appliceras på inflammerad eller skadad hud. Undvik kontakt med ögonen.
- Produkter som innehåller SeS2 kan ibland orsaka tillfällig hår- eller hudfärgning, särskilt vid högre koncentrationer eller vid felaktig användning.
- Systemisk toxicitet är möjlig vid intag eller omfattande absorption, eftersom ämnen med selen kan vara toxiska i större mängder. Följ produktens anvisningar och undvik intag.
- Selenföreningar kan vara skadliga för vattenlevande organismer; avfall bör hanteras enligt lokala föreskrifter för farligt avfall.
Praktiska råd
- Använd topiska produkter innehållande SeS2 enligt rekommendationer från läkare eller produktens instruktioner.
- Skölj noggrant vid hud- eller ögonkontakt och sök medicinsk rådgivning vid bestående irritation eller vid av misstag intag.
- Förvara utom räckhåll för barn och hantera damm eller pulver med lämplig personlig skyddsutrustning.
Sammanfattningsvis är selendisulfid (SeS2) en kovalent selen‑svavelförening med viktiga medicinska användningar mot fjällning och vissa ytliga svampinfektioner. Trots sin nyttighet kräver ämnet försiktighet vid hantering på grund av potentiella irriterande och toxiska egenskaper.

Sammansättningen av selendisulfid
Egenskaper
Selen-sulfid är en dåligt känd kemisk förening. Ibland innehåller den mer selen, ibland mer svavel. Det är ett orangefärgat fast ämne.
Beredning
Selen-sulfid kan framställas genom att värma selen och svavel.
Använder
Det används för att döda svampar som orsakar mjäll i håret. Det kan också användas för att behandla svampinfektioner (från svampar) i huden.
Relaterade sidor
- Selentetraklorid
- Selenmonoklorid
Sök