Stern Review: Ekonomiska konsekvenser av klimatförändringar

Stern Review: djup analys av klimatförändringars ekonomiska konsekvenser och konkreta policyförslag — varför snabba åtgärder skyddar världsekonomin och kommande generationers välfärd.

Stern Review on the Economics of Climate Change är en 700-sidig rapport som publicerades den 30 oktober 2006 av ekonomen Lord Nicholas Stern för den brittiska regeringen.

Den diskuterar klimatförändringens och den globala uppvärmningens inverkan på världsekonomin. Det är den största och mest kända och diskuterade rapporten i sitt slag. Nicholas Stern, som kallas "världens främsta klimatekonom", stöder 350 ppm som "ett mycket förnuftigt långsiktigt mål".

Lord Stern är medordförande i den globala kommissionen för ekonomi och klimat.

Vad rapporten säger i korthet

Stern Review hävdar att kostnaderna för att inte agera mot klimatförändringar sannolikt blir mycket större än kostnaderna för att genomföra kraftfulla åtgärder nu. Rapportens centrala slutsats var att de globala kostnaderna av uteblivna insatser kan motsvara förluster på åtminstone 5–20 % av världens BNP per år, medan kostnaden för att begränsa uppvärmningen till rimliga nivåer (till exempel att hålla temperaturökningen kring 2 °C) uppskattades till omkring 1 % av global BNP per år.

Metod och antaganden

Rapporten bygger på en sammanställning av vetenskapliga och ekonomiska studier, inklusive integrerade bedömningsmodeller (IAM), klimatvetenskapliga prognoser och scenarier för utsläpp och ekonomisk utveckling. En viktig ekonomisk fråga i rapporten var valet av diskonteringsränta — det vill säga hur framtida kostnader och nyttor vägs mot nutida. Stern använde en relativt låg tidspreferens, vilket gav stor vikt åt framtida generationers välfärd och därmed ökade beräkningen av de långsiktiga kostnaderna av klimatförändringar.

Huvudrekommendationer

• Pris på koldioxid – Införa marknadsbaserade styrmedel som koldioxidskatt eller utsläppshandel för att internalisera klimatkostnader i priser.
• Teknik och innovation – Stödja forskning, utveckling och spridning av låga utsläppstekniker samt infrastrukturinvesteringar.
• Fasa ut subventioner – Ta bort skadliga subventioner till fossila bränslen.
• Internationellt samarbete – Rika länder bör hjälpa fattigare länder med finansiering, tekniköverföring och kapacitetsuppbyggnad för både utsläppsminskning och anpassning.
• Anpassning – Investera i åtgärder som minskar samhällens sårbarhet för redan pågående klimatförändringar.

Kritik och debatt

Sterns slutsatser och metod har väckt stark debatt bland ekonomer och forskare. Kritiken har framförallt handlat om val av diskonteringsränta — många menar att Sterns låga ränta ger för stor tyngd åt framtida kostnader och därmed överdriver nyttan av omedelbara åtgärder. Andra kritikpunkter rör osäkerheter i klimatkänslighet, ekonomiska modeller och uppskattningar av skador. Främsta namn i debatten har varit bland andra William Nordhaus och Martin Weitzman, som på olika sätt utmanat vissa antaganden i rapporten.

Samtidigt försvarar förespråkare av Stern-poängen att rapporten rätteligen speglar de etiska överväganden som gör framtida människors välfärd relevant, samt att osäkerheter snarare ökar skälen att vidta förebyggande åtgärder (”precautionary principle”).

Påverkan och eftermäle

Stern Review fick stor uppmärksamhet och har haft stort inflytande på den offentliga debatten och på politik i flera länder. I Storbritannien bidrog rapporten till politiska initiativ, bland annat resonemang som ledde fram till Climate Change Act 2008 och förstärkt klimatpolitik. Rapporten spelade också en roll i internationella förhandlingar genom att ge ekonomiska argument för tidiga och ambitiösa utsläppsminskningar.

Nicholas Stern har fortsatt att verka i frågor om ekonomi och klimat som bl.a. medordförande i den globala kommissionen för ekonomi och klimat och genom senare rapporter och analyser som utvecklat och förtydligat frågor om gröna investeringar, tillväxt och rättvis omställning.

Sammanfattning

Stern Review är en av de mest citerade och omdiskuterade ekonomiska utredningarna om klimatförändringar. Den betonade att kostnaderna för passivitet riskerar att bli mycket höga och att tidiga, kraftfulla åtgärder är både ekonomiskt och moraliskt motiverade. Trots kritik kring vissa metodval kvarstår rapportens huvudbudskap: klimatförändringarna är ett stort ekonomiskt problem som kräver samordnade globala åtgärder nu.

Sök med bokstav