Studieförmåga

Strategier för inlärning

• Tidshantering är en viktig färdighet. Lärare har funnit ett samband mellan elever som kan hantera sin tid på ett bra sätt och deras GPA (grade point average). Ju bättre de hanterar sin tid, desto högre är deras genomsnittliga betygsresultat. Britton och Tesser (1991) fann att om man mätte tidshanteringsförmågan hos nybörjare var det en bättre indikator på högre genomsnittligt betyg än deras SAT-poäng som seniorer. De flesta studenter upptäcker genom att analysera hur de använder sin tid att mycket av den är bortkastad.

• Mnemoteknik kan hjälpa till att komma ihåg listor eller sekvenser av information. Namnet Roy G. Biv är ett exempel på en minnesbok. Det är en akronym för regnbågens färger i rätt ordning: Röd, orange, gul, grön, blå, indigo och violett. De omfattar också rim, fraser, dikter och att associera bilder med information. Mnemoniska ord bör användas sparsamt eftersom de har vissa begränsningar.

• SQ3R-metoden. Detta är en akronym för survey question, read, recite and review (fråga, läs, recitera och granska). SQ3R utvecklades av Francis Robinson 1941. Eleverna lär sig att kartlägga det lästa materialet, inte genom att läsa varje ord, utan genom att få en övergripande känsla av vad det handlar om. Nästa steg är att formulera frågor. Titta i slutet av kapitel eller böcker för att se om det finns frågor. Läs materialet för att besvara frågorna. Säg sedan upp det du har lärt dig högt. Att recitera hjälper inlärningsprocessen mycket bättre än att enbart läsa. Gå igenom informationen några timmar eller till och med dagar senare. På så sätt håller du den fräsch i minnet.

• Skimning och skanning. Skimläsning är en teknik för att få ut så mycket som möjligt av att läsa något på så kort tid som möjligt. Man tittar på kapitelrubriker, punktlistor med viktiga punkter i sidofält och nyckelord i meningar.Den första meningen i ett kapitel är ofta en sammanfattning av kapitlet. Skanning innebär att man förflyttar fingret nedåt på sidan medan man läser. Målet är att försöka ta till sig minst 50 % av texten. Den jämförs sedan med det som skummades.

• Studiegrupper. Högskolor och universitet uppmuntrar studenterna att bilda studiegrupper. En studiegrupp kan dela upp uppgifterna och varje medlem kan koncentrera sig på ett område. Studenter som undervisar eller delar med sig av sina kunskaper till andra lär sig mer. I en studiegrupp används aktivt lärande, ett mycket effektivt sätt att lära sig.

• Att göra effektiva anteckningar. De färdigheter i anteckningar som man lär sig i gymnasiet är sällan tillräckliga för högskolan. På högskolan innebär bra anteckningar kritiskt tänkande. Professorer föreläser ofta i ett högt tempo. Försök inte att skriva ner allt, utan försök att fastställa vad som är viktiga punkter. En bra ledtråd till viktiga punkter är att en lärare eller föreläsare upprepar dem under föreläsningen. Det är viktigt att utveckla en god förmåga att lyssna. Viktiga färdigheter för att kunna göra bra anteckningar är följande:

·         Förhandsgranskning av materialet. Det hjälper till att förstå föreläsningarna.

·         Gå igenom dina tidigare lektionsanteckningar.

·         Ha allt du behöver nära till hands. Se till att du har pennor, blyertspennor, anteckningsböcker och läroböcker.