Šumadija

Gränser

Šumadija ligger mellan floderna Sava och Donau i norr, floden Velika Morava i öster, floden Zapadna Morava i söder och Kolubara, Ljig och Dičina i väster. Enligt vissa tolkningar (t.ex. fysiologer som Jovan Cvijić och etnologer som Erdeljanović.) låg Šumadijas norra gräns mellan bergen Avala och Kosmaj. Enligt den uppfattningen hör Serbiens huvudstad Belgrad inte till denna region.

 

Historia

Under 1700-talet var skogarna i Šumadija en tillflyktsort för de hajduker som kämpade mot den ottomanska ockupationen. Det första serbiska upproret 1804 leddes av nationalhjälten Karađorđe. Det andra serbiska upproret 1815 leddes av Miloš Obrenović som framgångsrikt slog tillbaka de turkiska styrkorna och 1830 hade Serbien fått sitt fulla självstyre. Tack vare Milošs ansträngningar och förhandlingar var Serbien äntligen en självständig stat efter århundraden under ottomanskt styre.

Mellan 1922 och 1929 hette en av de administrativa enheterna i Konungariket Jugoslavien Šumadijska Oblast. Den omfattade i stort sett territoriet i dagens Šumadija-distrikt med administrativt säte i Kragujevac, som också är säte för det moderna distriktet.

 

Städer

Några av de större städerna i Šumadija är:

• Belgrad (större delen)
• Kragujevac
• Čačak (norra delen)
• Aranđelovac
• Gornji Milanovac
• Jagodina
• Smederevo
• Smederevska Palanka
• Mladenovac
• Lazarevac
• Velika Plana

Andra mindre städer är:

• Knić
• Varvarin
• Topola
• Lapovo
• Ljig
• Grocka
• Belanovica
• Rača
• Barajevo
• Sopot
• Batočina
• Rekovac

 
Kalenić en by i Šumadija  


Karta över Šumadija-distriktet, som omfattar de centrala delarna av Šumadija-regionen  

Relaterade sidor

• Šumadija-distriktet
• Geografiska regioner i Serbien
• Centrala regionen (Serbien)