Tarapacá-regionen ligger i norra Chile och utgör en av landets administrativa regioner. Den moderna regionen bildades 2007 när den tidigare, större regionen delades upp enligt lagstiftning. Regionens formella spanska namn är Región de Tarapacá och den ingår i Chiles system av förstahandsregioner som förvaltas inom den nationella statsbildningen (Chile).
Geografi och indelning
Terrängen sträcker sig från Stilla havets kustlinje in i Andernas mera höglänta zoner. Större delen består av kalla och torra ökenlandskap, delar av Atacamaöknen, samt högplatåer och oaser. Klimatet präglas av mycket låg nederbörd, kustdimma (camanchaca) och stora temperaturskillnader mellan dag och natt.
- Huvudstad: Iquique — hamn- och handelscentrum.
- Provinsindelning: regionen består av provinser som omfattar både kustnära städer och inlandskommuner.
Historia och kultur
Området har en lång förcolumbiansk och andinsk historia med närvaro av aymara- och andra ursprungsbefolkningar. I slutet av 1800-talet förändrades regionens politiska status genom militära konflikter i området; under perioden som följde växte gruv- och salpeterindustrin fram och satte stark prägel på lokal utveckling. Kulturarvet märks i både traditioner och arkeologiska lämningar.
Ekonomi och användning
Ekonomin är mångfacetterad: gruvnäring och olika mineralutvinningar spelar stor roll, liksom fiske och hamnrörelse i Iquique. Stadens handelszon, inklusive en frihandelszon, underlättar import och distribution och är en betydande lokal arbetsgivare (Zona franca och handel). Turism lockar besökare till sanddyner, kuststränder och oaser som erbjuder temperaturkontraster och unika landskap.
Betydelse och särskilda kännetecken
Tarapacá kännetecknas av sin strategiska kustläge, sin roll i Chiles peru- och andinska historia samt av de dramatiska ökenlandskapen som formar både natur- och samhällsliv. Regionens kombination av modern handel i kustområden och traditionella inlandsgemenskaper gör den till en viktig del av norra Chiles geografiska och ekonomiska mångfald.
