Zeustemplet i Olympia – antikens tempel, arkitektur och Phidias staty
Utforska Zeustemplet i Olympia — doriskt mästerverk, Phidias berömda Zeusstaty, antik arkitektur, skulpturer och olympiska traditioner. Historia, ruiner och arkeologiska fynd.
Zeustemplet är ett doriskt tempel i helgedomen i Olympia i Grekland. Olympia var platsen för de antika olympiska spelen. Templet är idag en ruin, men det var en gång tillägnat Zeus, de antika grekernas främsta gud, och var den viktigaste och mest imponerande byggnaden i helgedomen.
Byggnationen pågick mellan cirka 470 f.Kr. och 456 f.Kr. Som huvudmaterial användes lokala kalkstenar var det, medan takpannor, gargoylerna och många skulpturerna var utförda i marmor. Templet följer den doriska byggnadsstilen och är ett peripteralt tempel med sex kolonner i gavlarna (hexastyl) och tretton kolonner längs långsidorna. Templet mätte 64,12 meter gånger 27,66 meter och reste sig 20,25 meter i höjd; varje kolonn var 10,45 meter hög. Proportionerna och det kraftfulla doriska uttrycket gjorde byggnaden särskilt monumental.
Entrén nåddes via en ramp i den östra änden som ledde in till prodomos, tempelns förhall (pronaos). Till höger vid ingången stod bordet där de olympiska kransarna förvarades innan utdelningen. Kröningen av segrarna ägde rum på den sista dagen av spelen, och ceremonierna i och runt templet var centrala för de religiösa och idrottsliga evenemangen.
Den arkitektoniska dekoren var rik: skulpturala framställningar fyllde frontonerna (gavlarna) och metoperna över trabeationen innehöll berättelser från mytologin. Skulpturerna i den östra frontonen skildrar berättelsen om Pelops och Hippodameia och illustrerar de första vagnkapplöpningarna i myten. Den västra frontonen visar striden mellan kentaurerna och lapiterna, en scen som symboliserar kamp mellan barbari och civilisation. Över de främre och bakre verandorna fanns sex metoper vardera som framför allt avbildade Herakles' arbetsuppgifter. Triglyfer och metoper i den doriska listens rytm bidrog till tempelns starka visuella intryck.
Inne i templet stod tidigare den berömda statyn av Zeus, utförd av den store skulptören Phidias, Phidias staty av Zeus, som räknas som ett av den antika världens sju underverk. Statyn var en chryselefantin—iståndsatt i guld och elfenben—och föreställde Zeus sittande på en utsirad tron, hållande en segergudinna (Nike) i ena handen och en spira i den andra. Berättelser och antika beskrivningar anger att statyn var mycket hög (upp till cirka 12 meter) och praktfullt utsmyckad. Statyns slutliga öde är osäkert; enligt vissa källor fördes den till Konstantinopel där den möjligen förstördes i en brand år 475 e.Kr., medan andra källor anger att den kan ha gått förlorad i branden i Olympia år 426 e.Kr. Phidias verkstad och verkstadsfynd hittades vid arkeologiska utgrävningar i Olympia 1954, vilket bekräftar delar av beskrivningen av arbetet och tekniken.
Runt templet finns många baser och statyfragment kvar—minnen av gudar, hjältar och olympiska segrare. Dessa monument restes ofta av enskilda personer eller stadsstater till minne av viktiga händelser eller segrar. Den heliga oliv som de olympiska kransarna klipptes av stod på västra sidan av templet och var en viktig symbolisk och botanisk del av ceremonin.
Templet skadades och slutligen förstördes i flera omgångar: enligt källorna beordrade kejsar Theodosius II att templet skulle brännas ner till grunden år 426 e.Kr. i samband med det kejsarliga förbudet mot hedniska kultutövningar. Därefter förvärrades ruinerna av kraftiga jordbävningar under 500-talet—särskilt i år 522 e.Kr. och 551 e.Kr.—som bidrog till den slutgiltiga nedbrytningen av byggnadsresterna.
Arkeologiskt har Olympia och Zeustemplet varit föremål för omfattande undersökningar, framför allt av tyska arkitekter och arkeologer från 1800-talet och framåt, och fynden visas idag i det arkeologiska museet i Olympia och i andra samlingar. Helgedomen i Olympia är numera ett skyddat kulturområde och ingår i UNESCO:s världsarvslista, vilket understryker platsens historiska och kulturella betydelse. Ruinerna av Zeustemplet är öppna för besök och ger en tydlig bild av antikens religiösa arkitektur och de praktfulla konstverk som en gång prydde platsen.
Zeus tempel i ruiner
Läslista
- Miller, Stephen G (2004), Ancient Greek Athletics, New Haven: Yale University Press, s. 90-91.
- Photinos, Spiros (1982), Olympia, Olympic Publications, Aten: Pan. & Theo. Agridiotis, s. 37
Frågor och svar
F: Vad är Zeus tempel?
S: Zeustemplet är ett doriskt tempel som ligger i helgedomen i Olympia i Grekland. Det var tillägnat Zeus, de antika grekernas främsta gud, och var en viktig och imponerande byggnad i Olympia.
F: När byggdes det?
S: Zeustemplet byggdes mellan 470 f.Kr. och 456 f.Kr.
F: Vilka material användes vid byggandet?
S: Lokal kalksten användes som huvudmaterial för att bygga templet, medan takpannor, gargoyler och skulpturer tillverkades av marmor.
F: Hur stort var det?
S: Zeustemplet mätte 64,12 meter gånger 27,66 meter och hade en höjd på 20,25 meter med sex kolonner i varje ände och tretton kolonner längs båda sidorna där varje kolonn var 10,45 meter hög.
Fråga: Vilka historier avbildades i skulpturerna?
S: Skulpturerna på den östra fronten skildrade historien om Pelops och Hippodameia som handlar om de första vagnkapplöpningarna medan skulpturerna på den västra fronten skildrade en historia om kentaurer och lapiter som symboliserade barbari kontra civilisation.
Fråga: Vad hände med Phidias staty av Zeus som en gång stod i detta tempel?
S: Man vet inte vad som hände med Phidias Zeusstaty, men den kan ha förts till Konstantinopel där den troligen förstördes 475 e.Kr. eller 426 e.Kr. när kejsar Theodosius II beordrade att templet skulle brännas ner till marknivå på grund av jordbävningar som förstörde det igen 522 e.Kr. respektive 551 e.Kr. efteråt.
Sök