Tertiär källa

Exempel på tertiära källor är uppslagsverk, ordböcker, tidningar och tidskrifter. Uppslagsverk är användbara för att få en allmän överblick över ett ämne. I bästa fall är de en startpunkt för forskning. De är användbara för att få en omedelbar förståelse för annars okända ämnen. Encyklopedier är dock vanligtvis inte en tillförlitlig källa för detaljer i ett ämne. När din forskning fortskrider bör de ersättas med sekundära eller primära källor. Tidningar och tidskrifter bör användas med viss försiktighet. Vissa är tillförlitliga, men många tenderar att ge en felaktig bild av eller förenkla den forskning som rapporteras i sekundärkällor.

Skillnaden mellan källor kan vara relativ till ett visst ämnesområde. Inom vissa akademiska discipliner kan skillnaden mellan en sekundär och en tertiär källa ibland vara förvirrande. Almanackor, faktaböcker och handböcker kan ibland betraktas som tertiära källor och ibland som sekundära källor. Vissa handböcker och läroböcker kan betraktas som tertiära källor medan andra är sekundära källor. Många av dessa källor måste utvärderas eller granskas för att avgöra vilka de är. Ett annat synsätt i Purdue Universitys guide (Writing a research paper, 2010) hänvisar till "avståndet" mellan en källa och den ursprungliga forskningen. En primär källa är forskningen, de obearbetade uppgifterna. En sekundärkälla rapporterar om primära källor och innehåller tolkningar (eller förklaringar), analyser och kommentarer. En tertiär källa är den källa som ligger längst från den ursprungliga forskningen. I de flesta fall är syftet att ge en allmän introduktion till ett ämne. Inom många vetenskapliga områden används inte tertiära källor för forskning.

• Primärkälla
• Sekundär källa
• Forskning
• Källtext