Sekundärkällor: definition, exempel och skillnad mot primärkällor

Upptäck vad sekundärkällor är — klar definition, konkreta exempel och tydlig jämförelse med primärkällor för bättre forskning och studier.

En sekundär källa är ett dokument eller en inspelning där man skriver eller talar om information som är ett steg bort från den ursprungliga källan.

Den sekundära källan är beroende av den primära källan eller den ursprungliga källan till informationen. Sekundära källor tolkar, utvärderar eller diskuterar information som finns i primära källor. Inom historiografin är en sekundärkälla en studie som skrivits av en forskare om ett ämne. Sekundärkällor citerar ofta primärkällor och andra sekundärkällor. De citerar sällan tertiära källor.

Vad räknas som sekundära källor? — exempel

Sekundära källor sammanställer, analyserar eller kommenterar information från primärkällor. Vanliga exempel är:

• Vetenskapliga översiktsartiklar och litteraturöversikter
• Fackböcker och läroböcker som diskuterar tidigare forskning
• Biografier och historiska analyser
• Kommentarer, kritiska uppsatser och recenssioner
• Dokumentärer eller nyhetsartiklar som bygger på andrahandsmaterial
• Systematiska översikter och metaanalyser som sammanställer data från flera studier

Skillnaden mot primärkällor

Primärkällor är originalmaterial — till exempel dagböcker, intervjuer, officiella dokument, experimentdata, konstverk eller samtida tidningsartiklar. Sekundärkällor står ett steg bort och bygger på primärkällornas material. Skillnaderna kan sammanfattas så här:

• Syfte: Primärkällor dokumenterar händelser eller data; sekundärkällor tolkar och förklarar dem.
• Tidsperspektiv: Primärkällor är ofta samtida med händelsen; sekundärkällor kommer senare.
• Tillförlitlighet: Primärkällor kan innehålla direktbevis men kräver kontext; sekundärkällor erbjuder tolkning men kan föra in författarens perspektiv.

När är sekundärkällor användbara?

Sekundärkällor är särskilt värdefulla när du vill:

• Förstå sammanhanget kring en händelse eller ett forskningsfält
• Få en översikt över tidigare forskning och centrala debatter
• Hitta och verifiera primärkällor via referenslistor
• Syntetisera resultat från flera studier (till exempel i metaanalyser)

Begränsningar och fallgropar

Sekundärkällor kan introducera tolkningar och bias. Några vanliga begränsningar att vara uppmärksam på:

• Författarens perspektiv eller teoretiska utgångspunkt kan färga tolkningen.
• Felaktiga eller selektiva referenser till primärkällor kan leda till missvisande slutsatser.
• Föråldrade sekundärkällor kan sakna senare forskning eller ny information.

Så utvärderar du en sekundär källa

Använd gärna följande kontrolllista:

• Författarens kompetens: Är författaren eller redaktören expert inom området?
• Källhänvisningar: Refererar texten till relevanta primärkällor och annan forskning?
• Publiceringskanal: Är den publicerad i en granskad tidskrift eller hos ett etablerat förlag?
• Tidpunkt: När publicerades den? Är den uppdaterad?
• Syfte och målgrupp: Är texten avsedd att informera, övertyga eller sälja något?

Sekundär eller primär — ibland är skillnaden flytande

Vissa källor kan vara både primära och sekundära beroende på forskningsfrågan. Ett tidningsurklipp kan vara en primär källa för studier om medier men en sekundär källa om det sammanfattar politiska händelser med hänvisning till tidigare dokument. Bedöm alltid källans roll utifrån den specifika kontexten.

Praktiska råd för citering

När du använder sekundärkällor i ditt arbete är det god praxis att:

• Söka upp och läsa de primärkällor som sekundärkällan bygger på, om möjligt.
• Kontrollera att sekundärkällans tolkningar överensstämmer med primärkällornas innehåll.
• Ange alltid vilka sekundära och primära källor du använt i din referenslista.

Genom att känna igen, värdera och använda sekundärkällor korrekt kan du både få överblick och djup i din forskning — samtidigt som du undviker vanliga tolkningsfel.

Sök med bokstav