Thallium(I)karbonat (Tl2CO3) – egenskaper, struktur och säkerhet
Utforska Thallium(I)karbonat (Tl2CO3): kemiska egenskaper, kristallstruktur, hälsorisker och säkerhetstips för säker hantering — viktig information för forskare och laboratorier.
Thallium(I)-karbonat, även känt som thallouskarbonat, är en kemisk förening. Dess kemiska formel är Tl2 CO3 . Den innehåller tallium- och karbonatjoner. Thallium befinner sig i oxidationstillstånd +1.
Egenskaper
- Utseende: Föreningen bildar i allmänhet färglösa eller vita kristallina fasta ämnen.
- Formel och molmassa: Kemisk formel Tl2CO3, molmassa ≈ 468,8 g·mol−1.
- Löslighet: Tl2CO3 är lösligt i vatten och ger basiska lösningar genom karbonaters hydrolys. Lösligheten ökar normalt med temperatur.
- Kemi: Som andra karbonater reagerar föreningen med syror under bildning av koldioxid och motsvarande thallium(I)-salt. Vid upphettning kan den sönderfalla och avge koldioxid samt bilda oxider.
Struktur
Thallium(I)-karbonat är ett joniskt salt bestående av två monovalenta Tl+-katjoner och en karbonatjon (CO32−). I det fasta tillståndet bildar katjoner och anjoner ett kristallint gitter. Den exakta kristallstrukturen kan variera beroende på provets konditionering och hydratiseringsgrad.
Användningsområden
- Har begränsade och specialiserade användningsområden i forskning och analyskemi.
- Talliumföreningar i allmänhet har tidigare använts industriellt (t.ex. i elektronik och glasframställning), men på grund av hög toxicitet är användningen strikt reglerad och ofta minskad eller förbjuden i många tillämpningar.
Hälsa och säkerhet
Varning: Thallium och dess lösliga föreningar är mycket giftiga. Even små mängder kan orsaka allvarliga akuta och kroniska förgiftningar. Exponering kan ske via förtäring, inandning eller genom huden vid kontakt med pulver eller lösningar.
- Akuta symtom: Illamående, kräkningar, buksmärtor, diarré, huvudvärk och yrsel. Allvarliga fall kan leda till andningssvikt, hjärtpåverkan och död.
- Kroniska effekter: Neurologiska symtom (parestesier, polyneuropati, förvirring), viktminskning och karakteristisk håravfall (alopeci) kan uppstå efter veckor till månader vid förlängd exponering.
- Behandling: Vid misstänkt förgiftning sök omedelbar sjukvård och kontakta giftinformationscentral. Specifika medicinska åtgärder kan inkludera understödjande vård; i vissa fall används läkemedel som binder thallium (t.ex. Prussian blue) under medicinsk övervakning. Försök inte behandla på egen hand utan professionell vägledning.
Arbetsplatsåtgärder och skydd
- Använd alltid lämplig personlig skyddsutrustning: nitrilhandskar eller andra resistenta handskar, skyddsglasögon, laboratorierock och vid risk för damm eller ångor andningsskydd.
- Hantera ämnet i dragskåp för att minimera inandningsrisk. Undvik produktion av damm och spill.
- Tvätta händer och exponerad hud noggrant efter hantering. Förvara i tättslutande, tydligt märkta behållare på avskild, låst plats.
Förvaring och avfallshantering
- Förvaras i ursprunglig eller kompatibel glas- eller plastbehållare, skyddat mot fukt och syror. Separera från livsmedel och orelaterade kemikalier.
- Avfall klassas som farligt och ska omhändertas enligt lokala föreskrifter för tungmetallhaltigt avfall. Spilla och avfall får inte hällas i avlopp eller mark utan föregående neutralisering och hantering via auktoriserad avfallsanläggning.
Miljöaspekter
Talliumföreningar är giftiga för vattenlevande organismer och kan bioackumuleras. Undvik utsläpp till miljön och följ gällande regler för transport och bortskaffande av farligt avfall.
Sammanfattning
Thallium(I)-karbonat (Tl2CO3) är ett vattenlösligt, joniskt salt innehållande Tl+- och CO32−-joner. Ämnet används främst i forskningssammanhang och kräver stor försiktighet vid hantering på grund av sin höga toxicitet. Följ alltid gällande säkerhetsrutiner, använd lämplig skyddsutrustning och anmäl och hantera avfall enligt lokala bestämmelser.
Egenskaper
Thallium(I)karbonat är ett vitt fast ämne. Det löser sig i vatten. Det är den enda tungmetallkarbonat som kan lösas i vatten. Det liknar kaliumkarbonat. Det är dock mycket giftigt. Det reagerar med syror som alla karbonater gör för att bilda ett talliumsalt och koldioxid.
Förberedelse
Den framställs genom att thallium(I)oxid reagerar med koldioxid.
Använder
Det används för att tillverka falska diamanter, för att testa kolsulfid och för att döda svampar.
Relaterade sidor
- Thallium(III)oxid
- Thallium(I)klorid
Sök