Tåg: definition, typer samt passagerar- och godstransporter på järnväg
Upptäck definitionen av tåg, deras typer och hur passagerar- och godstransporter på järnväg fungerar — effektivt, hållbart och avgörande för modern logistik.
Ett tåg är en uppsättning järnvägsvagnar (fordon) som är sammankopplade och rör sig längs spår, ofta med hjälp av ett lokomotiv eller genom inbyggd drivning i vagnarna. Tåg används för att transportera människor och gods, till exempel råmaterial, färdiga varor, gods och avfall. Fordon som främst används för godstransporter kallas i vissa länder bilar (t.ex. i USA) eller vagnar (t.ex. i Storbritannien), medan fordon för passagerare ofta kallas personvagnar eller passagerarvagnar. En plats där ett tåg stannar för att släppa av eller ta upp resenärer kallas tågstation eller järnvägsstation.
Vanliga typer av tåg
- Person- och pendeltåg: Lokala tåg som trafikeras för korta eller medellånga sträckor, ofta med många stopp.
- Regional- och intercitytåg: Trafikerar längre sträckor mellan städer med färre stopp än pendeltåg.
- Höghastighetståg: Tåg som är konstruerade för mycket höga hastigheter (t.ex. över 200–300 km/h på särskilda banor).
- Nattåg: Långdistansresor med sovvagnar och liggplatser för övernattning.
- Godståg: Olika typer beroende på last: container-, tank-, öppna vagnar för kol/mineraler, flak för skrymmande gods och specialvagnar för fordons- eller timmertransporter.
- Elektriska motorvagnar och dieselmultiple units (DMU): Enheter där drivningen sitter i vagnarna själva och som ofta används för regionaltrafik.
- Historiska och turisttåg: Ånglok eller andra heritagefordon som körs för turism och bevarande.
Komponenter och drivning
- Lokomotiv: Central kraftkälla för konventionella tåg, finns i varianter för diesel, el, hybrid eller tidigare ånga.
- Motorvagnar: Vagnar med inbyggd drivkraft som används i många moderna persontåg.
- Kopplingar och buffertar: Mekaniska och automatiska system som sammanfogar vagnar och överför drag- och bromskrafter.
- Bromssystem: Vanligtvis tryckluftsbroms (t.ex. Westinghouse-systemet) och moderna elektroniska bromsstyrningar.
- Elförsörjning: Många banor är elektrifierade via kontaktledning (överledning) eller tredje räls; system kan vara växelström (AC) eller likström (DC) i olika spänningar.
- Spår och spårbredd: Standardspårbred (1 435 mm) är vanlig globalt, men det finns även smalspår och bredspår beroende på land och ändamål.
Passagerartransporter
Passagerartåg erbjuds i flera serviceklasser och typer beroende på distans och målgrupp. Vanliga kategorier:
- Pendeltåg/commuter: Täta avgångar, hög kapacitet och enkel åtkomst för korta resor till/från arbete eller skola.
- Regionaltåg: Binder samman stad och omland och ger snabbare förbindelser än lokaltåg.
- Intercity och snabba fjärrtåg: Färre stopp, högre komfort och möjligheter till platsbokning.
- Höghastighetståg: Konkurrerar med flyg över medellånga sträckor tack vare mycket kortare restid per markkilometer.
Tjänster ombord kan inkludera sittplatser i olika klasser, restaurangvagn, Wi‑Fi, eluttag och tillgänglighetsanpassningar för resenärer med nedsatt rörlighet. Biljett- och prissystem varierar — från fasta platser och reserveringar till öppna pendelkort och zonbaserade biljetter.
Godstransporter på järnväg
Järnväg är effektivt för tyngre och voluminösa transporter över medellånga till långa avstånd. Godståg kan delas in i:
- Intermodala tåg: Transporterar containrar eller trailers som enkelt kan överföras mellan lastbil, fartyg och tåg.
- Enhetståg (unit trains): Hela tågets vagnar lastas med samma typ av varor (t.ex. kol, spannmål eller olja) och går direkt mellan avsändare och mottagare.
- Vagnslaster: Mindre mängder gods som konsolideras och sorteras i terminaler.
Godstransporter ställer höga krav på banans bärighet, tågvikter och logistik i terminaler. Effektiva omlastningsmöjligheter, såsom containerterminaler och kombiterminaler, är viktiga för intermodal trafik.
Infrastruktur, signaler och säkerhet
Järnvägsinfrastruktur omfattar spår, växlar, kontaktledning, plankorsningar, broar och tunnlar. Signalanläggningar och trafikstyrningssystem reglerar tågens rörelser och säkerställer säkra avstånd. Moderna skyddssystem inkluderar:
- Automatiska tågsäkerhetssystem: Till exempel ATC, PZB och det europeiska systemet ETCS som övervakar hastighet och följer signaler.
- Nödbroms och övervakning: System för att upptäcka hinder och larma vid störningar.
- Plankorsningar: En kritisk säkerhetsfråga där skyltning, bommar och varningssystem minskar olyckor.
Drift, underhåll och operatörer
Drift av tåg kan skötas av statliga eller privata tågoperatörer. Infrastruktur förvaltas ofta av separata myndigheter eller bolag som ansvarar för spårunderhåll, banplanering och trafiksäkerhet. Underhåll av vagnar och lok sker i depåer och verkstäder via regelbundna inspektioner och planerade serviceintervaller.
Miljö och framtid
Järnväg anses vara ett energieffektivt och relativt klimatvänligt transportsätt per tonkilometer eller passagerarkilometer. Elektrifiering, energieffektiva drivsystem, återvinningsbara material och ökade investeringar i kapacitetsstark infrastruktur främjar överflyttning från vägtransporter till järnväg. Ny teknik som vätgasdrift, batteridrift för kortare linjer och avancerade trafikstyrningssystem utvecklas för att minska utsläpp, höja punktlighet och öka säkerheten.
Sammanfattning
Tåg är mångsidiga transportsystem som hanterar både person- och godstransporter över korta och långa avstånd. De bygger på en kombination av fordon, dragkraft, infrastruktur och styrsystem. Genom teknisk utveckling och investeringar i nät och terminaler kan järnvägen spela en större roll i hållbara transportsystem framöver.
Historia
|
| Detta avsnitt håller för närvarande på att utökas av en redaktör. Du är välkommen att hjälpa till att utöka den. Den här mallen placerades av User:Djm-leighpark(a)talk 19:26, 7 november 2022 (UTC). Om det här avsnittet inte har ändrats på flera dagar, ta bort den här mallen. |
| Anteckning för bidragsgivare: Detta avsnitt om historia är ännu inte färdigt. Jag hoppas kunna utöka avsnittet, men det kan ta några dagar. |
Före ångtågen fanns det vagnvägar där hästar och människor drog vagnar över rälsar av sten och trä.
Ett ånglok gjorde sin första resa den 21 februari 1804 vid Penydarren Iron Works i Merthyr Tydfil, Wales, Storbritannien. Lokomotivet Coalbrookdale byggdes av Richard Trevithick med hjälp av järnbrukets ägare Samual Homfray.
Liverpool and Manchester Railway 1830 var den första järnvägen som körde passagerar- och godståg på det sätt som tågen körs på de flesta järnvägar i dag.
Snart efter 1830 drogs nästan alla tåg av ånglok. Ångmaskinen var det huvudsakliga sättet att driva tåg fram till 1960-talet då många länder slutade använda dem. Till exempel hade USA 38 853 ånglok 1945, men 1961 var det bara 110 stycken.
När förbränningsmotorn som använde petroleumolja och dieselolja blev bättre försökte man använda dessa motorer, men de var inte särskilt framgångsrika till en början. År 1913 i Sverige kördes den första framgångsrika motorn i världen, och den kunde hålla igång fram till 1939. På 1920-talet blev dieseltågen bättre och på 1930-talet körde dieseltågen mycket snabbt, bland annat ett tyskt tåg som körde från Berlin till Hamburg i över 160 km/h och ett tåg som körde från Denver till Chicago, 1 633 km utan att stanna med en hastighet från början till slut på 124 km/h.
Den första lilla järnvägen som drevs med elektricitet var 1835, men det var först efter 1890-talet som fler elektriska järnvägar och tåg började byggas runt om i världen.
Historiskt tåg som dras av en häst
Typer av tåg
Frakt
Godståg har godsvagnar (USA) eller godsvagnar (Storbritannien) för att transportera varor från en plats till en annan. En del är boxcars (slutna och täckta vagnar för gods), andra är speciella så att de kan transportera specialgods. Det finns trattvagnar för sand, kol, malm och andra granulära (sandliknande) material, platta vagnar för fordon och maskiner, tankvagnar för vätskor, containervagnar för containrar och till och med flaskvagnar för smält järn. Nästan allt som inte är för stort för att rymmas under tunnlar och broar kan transporteras på speciella godsvagnar.
Passagerare
Passagerartåg har passagerarvagnar (USA) eller vagnar (Storbritannien) som är tillverkade för att människor ska kunna åka med dem från en tågstation till en annan.
Passagerartåg är vanligtvis ett mycket bekvämt sätt att resa. Många tåg har eluttag och Wi-Fi-hotspots för datorer,
De flesta personbilar är enkeldäckare, men det finns också dubbeldäckare, som de finska Inter-City-bilarna.
Vissa tåg ser ut som en specialbuss som bara kan köra på räls.
Världens längsta passagerartåg var 1,9 kilometer långt och hade 100 vagnar. Det var ett specialtåg som gick i oktober 2022 i Schweiz.
Tåg i staden
För att ta sig till en stad och för att kunna röra sig i den kan tågen behöva transportera många människor och de kan bli mycket trafikerade. Det finns många namn på denna typ av tåg, bland annat "rapid transit". Järnvägen för dessa tåg kan gå under jord eller ligga ovanför vägen. Tåg som går längs stadens vägar kallas spårvagnar. Ett nytt ord för spårvagnar som också använder spår som används av andra tåg utanför staden är '''spårvagnståg'''.
Tåg som går långt
Det finns få långväga passagerartåg i USA, men fler i Europa och Asien.
De kanske har en särskild bil där du kan äta. Ibland finns det också sovvagnar (personvagnar med sängar) för långa resor med övernattning.
Mycket snabba tåg
Höghastighetståg använder särskilda, snabba passagerartåg på särskilda spår. Några av de snabba tågen är maglev-tåg, som använder magneter för att sväva något utanför spåren och få mindre friktion.
Upptaget tåg i Egypten (2019)
Godståg som dras av diesellok.
Besättning
- Föraren eller lokföraren ser till att tåget fungerar som det ska och sätter fart på det eller bromsar det. Vanligtvis behöver ett tåg en förare för att det ska gå bra, men några tåg styrs av en dator.
- Väktaren eller konduktören ser till att tåget går åt rätt håll och talar om för föraren om denne gör ett misstag.
- Endast ångtåg har en brandman. Han ser till att elden som driver ångloket brinner ordentligt genom att lägga kol i elden.
Framdrivning
De flesta tåg dras av lokomotiv. Före 1900 var nästan alla lokomotiv ånglok. Eftersom den här typen av ångmaskiner använder mycket bränsle för det arbete de utför började ångloken ge vika för diesellok och ellok under 1930-talet. I dag är de flesta lokomotiv dieselelektriska lokomotiv.
Ibland har ett tåg inget separat lokomotiv, utan drivkraften (dieselmotor eller elmotor) är placerad i tågets första vagn, och vagnen har lokförarhytt. Vagnen kallas "motorvagn". Vissa tåg har motorer i många eller alla vagnar. Detta kallas för ett dieselmotorvagnståg eller ett elmotorvagnståg. Vanligtvis har båda ändarna av tåget lokförarhytter. Dessa tåg är särskilt populära i pendeltrafik i stora städer. Elektriska tåg får sin kraft från en tredje räls eller från luftledningar.
Världens snabbaste tåg är en speciell typ av tåg som använder maglevdrift och kan nå 600 kilometer i timmen.
Ett ånglok.
Ordlista
|
| Detta avsnitt behöver mer för att vara tillförlitligt |
|
| Detta avsnitt håller för närvarande på att utvidgas av en redaktör och är ännu inte klart för användning. Du är välkommen att hjälpa till att utöka den. Om det här avsnittet inte har ändrats på flera dagar, ta bort den här mallen. |
| Kommentar: Detta nya avsnitt har testats för att se om det förbättrar artikeln. En del av dessa kan behöva citat som inte kommer att finnas på plats från början. |
Det finns många ord som används när man talar om tåg, här är en lista över några av de ord som ofta används:
Bil
Ett järnvägsfordon.
Intermodal
Avser transport av containrar som också kan placeras på fartyg och vägfordon.
Lokomotiv
Ett järnvägsfordon som används för att förflytta ett tåg men som inte transporterar passagerare eller föremål. Vissa kan också ibland kallas prime-mover eller power-car.
Railbus
En rälsbuss med bussens kaross ovanpå rälshjul. Vissa kan faktiskt vara en busskropp monterad på väghjul.
Järnvägsvagn
Ett av en uppsättning av ett eller flera passagerarfordon där uppsättningen drivs oberoende av ett lokomotiv.
Järnvägsfordon
Alla typer av bilar, vagnar eller lokomotiv som finns på en järnväg. När dessa är sammankopplade och kan röra sig tillsammans betraktas de som ett tåg. Ett skyltfordon på järnväg brukar också kallas för ett tåg. Det står vanligtvis på egna hjul, men i vissa fall kan två sammankopplade fordon dela på en uppsättning hjul där deras ändar möts.
Vagn
Används vanligen som ett annat namn för ett järnvägsfordon som transporterar gods.
Frågor och svar
F: Vad är ett tåg?
S: Ett tåg är en uppsättning järnvägsvagnar, även kallade fordon, som är sammankopplade med eller utan lokomotiv.
F: Vad används tåg till?
S: Tåg används för att transportera människor och gods, t.ex. råmaterial, färdiga varor, last och avfall.
F: Vilka typer av fordon transporterar gods?
S: Fordon som transporterar gods kallas bilar i USA och vagnar i Storbritannien.
F: Vilken typ av fordon transporterar passagerare?
S: Fordon som transporterar passagerare kallas ofta för bussar eller vagnar.
F: Vad kallas en plats där ett tåg stannar för att släppa av och på personer?
S: En plats där ett tåg stannar för att släppa av och på personer kallas tågstation eller järnvägsstation.
Sök