Omedvetet sinne
Det omedvetna sinnet anses vara en djupare del av en persons sinne som fungerar utan att personen vet om det. Känslor, tankar, önskningar eller känslor verkar komma från ingenstans och lämnar personen i fråga om varifrån de kom.
Det omedvetna sinnet är en term som myntades av den tyske romantiske 1700-talsfilosofen Friedrich Schelling och som senare infördes på engelska av poeten och essäisten Samuel Taylor Coleridge. Det är dock en gammal idé som har uppmärksammats i många civilisationer och kulturer. Huruvida andra däggdjur har liknande mentala mekanismer som människan är också en fråga som har en lång historia.
Hypnotisk seans, av Richard Bergh, 1887
Freuds åsikter
Det omedvetna sinnet spelar en stor roll i Sigmund Freuds psykoanalys. Han diskuterade betydelsen av det omedvetna sinnet för att förstå medvetna tankar och beteenden.
Det omedvetna upptäcktes dock inte av Freud. Psykologihistorikern Mark Altschule drog följande slutsats: "Det är svårt - eller kanske omöjligt - att hitta en 1800-talspsykolog eller psykiatriker som inte erkände att det omedvetna inte bara är verkligt utan också av största vikt".
Freuds framsteg var inte att avslöja det omedvetna utan att utforma en metod för att systematiskt studera det. Hans metod är dock kontroversiell, liksom resten av hans idéer. Freud kallade drömmarna för "den kungliga vägen till det omedvetna". Han utvecklade sin idé i The Interpretation of Dreams (1899). Det förmedvetna beskrevs som ett lager mellan det medvetna och det omedvetna tänkandet; dess innehåll kunde nås med lite ansträngning. En viktig egenskap hos det omedvetna är vad han kallade "repression". Freud trodde att många människor förtränger smärtsamma minnen djupt ner i sitt omedvetna sinne.
Ett isberg används ofta för att illustrera Freuds teori om att det mesta av det mänskliga sinnet fungerar omedvetet.
Adaptivt omedvetet
Det adaptiva omedvetna är en uppsättning omedvetna mentala processer som påverkar bedömning och beslutsfattande. Den skiljer sig från den medvetna bearbetningen: den är snabbare, utan ansträngning, mer fokuserad på nuet, men mindre flexibel.
I andra teorier om sinnet är det omedvetna begränsat till aktiviteter på "låg nivå", t.ex. att genomföra mål som beslutats medvetet. Det adaptiva omedvetna anses däremot också vara involverat i kognition på "hög nivå", t.ex. målformulering.
Termen "adaptiv omedvetenhet" antyder att den har ett överlevnadsvärde och därmed är en anpassning som valdes ut starkt i det förflutna. Under en stor del av ryggradsdjurens utveckling var all mental aktivitet faktiskt omedveten. Ingen antar att fiskar har ett medvetande. Vårt medvetande läggs alltså till en redan existerande uppsättning mekanismer som fungerar men vars funktion normalt inte känns av oss. p23
