Drömmar är vad en person ser, hör, känner och ibland tänker i sitt inre när hen sover. De kan likna vakna upplevelser, men är ofta mer ovanliga eller känslomässigt intensiva. Drömmar uppstår främst under REM-sömnen (rapid eye movement), då hjärnan är aktiv och ögonen rör sig snabbt under ögonlocken. En del drömmar känns så verkliga att drömmaren tillfälligt tror att hen är vaken.

Vad händer i hjärnan när vi drömmer?

Under drömmar aktiveras flera delar av hjärnan, bland annat de som styr känslor (till exempel amygdala) och minne. Däremot är delar av pannloben (prefrontala cortex), som hjälper oss att reflektera och fatta logiska beslut, ofta mindre aktiva. Det kan förklara varför drömmar ibland är ologiska eller känslomässigt överdrivna. Forskare anser att drömmar kan spela roll för minnesbearbetning, problemlösning och känslomässig bearbetning, men det finns flera teorier och inga absoluta svar.

Klardrömmar (lucid dröm)

Ibland inser en person under en dröm att hen drömmer, men fortsätter att drömma. Detta kallas för en lucid dröm. För många händer det sällan, men vissa upplever det ofta. Under en lucid dröm känner drömmaren att hen kan påverka eller styra innehållet i drömmen och använder det ibland för att göra saker som är omöjliga eller svåra i verkliga livet.

Vissa tekniker används av dem som vill öka andelen klardrömmar, till exempel att göra regelbundna verklighetskontroller (”är jag vaken?”), föra drömdagbok och tekniker som innebär att väcka sig själv en kort stund under natten och sedan somna om med avsikten att drömma medvetet. Effekt och säkerhet varierar mellan personer.

Mardrömmar

Mardrömmar är drömmar som väcker rädsla, ångest eller obehag. De kan handla om verkliga rädslor, som spindlar eller att befinna sig i mörka platser, men kan också vara mer symboliska eller fragmentariska. Mardrömmar kan göra att man vaknar skakad och ha svårare att somna om.

Mardrömmar kan bero på många faktorer, till exempel obehag eller att ha ont när man sover, sjukdom, biverkningar av mediciner, stress, starka känslor eller att äta precis innan man går till sängs. Traumatiska upplevelser och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) kan ge återkommande mardrömmar.

Varför drömmer vi?

Det finns många olika teorier om drömmars funktion och betydelse. Några vanliga förklaringar är:

  • Bearbetning av känslor och minnen — drömmar hjälper hjärnan att sortera dagens intryck.
  • Problem- eller kreativt tänkande — drömmar kan ibland ge nya perspektiv eller idéer.
  • Reflektion av det omedvetna sinnet — vissa psykologer menar att drömmar speglar undermedvetna tankar och känslor.
  • Symboliskt språk — människor, platser och föremål i drömmar kan vara symboler för andra saker i drömmens verklighet.

Genom historien har människor försökt tolka drömmar och ibland använt dem för spådomar eller spådomar. Idag finns många böcker och webbplatser som ägnar sig åt att förstå drömmar och deras tolkningar, men ingen enskild tolkning är universell — drömmars betydelse kan vara mycket personlig.

Att minnas drömmar

De flesta människor minns åtminstone delar av sina drömmar. Barn tenderar att minnas drömmar tydligare och oftare än vuxna. En vanlig metod för att förbättra drömminnet är att skriva ner drömmarna strax efter att man vaknat — därför för många människor en drömdagbok.

Tips för att minnas fler drömmar:

  • Sätt en avsikt innan du somnar att du vill komma ihåg drömmen.
  • Ha en anteckningsbok och penna vid sängen och skriv ner allt du minns direkt vid uppvaknandet.
  • Försök vakna naturligt utan alarm om möjligt, eller notera drömmar som uppstår precis före alarmet.

Påverka drömmar och hantera problem

Det finns flera saker du kan göra om drömmar eller mardrömmar påverkar ditt välmående:

  • Förbättra sömnhygien: regelbundna sömntider, lugn kvällsrutin, undvik alkohol, tobak och tunga måltider nära sänggåendet.
  • Hantera stress med avslappningsövningar, mindfulness eller fysisk aktivitet under dagen.
  • För mardrömmar kan tekniker som imaginal reträning (att medvetet föreställa sig ett nytt, mindre skrämmande slut på mardrömmen) ge hjälp.
  • Vid återkommande eller mycket plågsamma mardrömmar, eller om drömmarna orsakar sömnproblem och dagtrötthet, kan det vara bra att söka hjälp hos vårdcentral, psykolog eller sömnspecialist.

När bör man söka professionell hjälp?

Sök professionell hjälp om:

  • Du ofta vaknar av mardrömmar och har svårt att somna om.
  • Drömmarna leder till betydande oro, ångest eller påverkar din vardag och arbete.
  • Du misstänker att sömnproblem eller drömmar beror på medicinering, substansbruk eller underliggande fysisk eller psykisk sjukdom.

En professionell bedömning kan ge råd om behandlingar som kognitiv beteendeterapi för sömnproblem, traumafokuserad terapi eller medicinska åtgärder vid behov.

Sammanfattningsvis är drömmar en naturlig del av sömnen med många möjliga funktioner och betydelser. Hur mycket vi minns dem och hur de påverkar oss varierar, men genom god sömnhygien och, vid behov, professionellt stöd kan man både minska obehagliga drömmar och lära sig dra nytta av drömmarnas innehåll.