Presidentvalet i USA – så fungerar valet och elektorskollegiet

Så fungerar USA:s presidentval och elektorskollegiet — förklaring av indirekt röstning, elektorerna, och vad som händer om ingen får majoritet.

Valet av USA:s president och vicepresident är en indirekt omröstning där medborgarna röstar på en grupp medlemmar i USA:s elektorskollegium. Dessa elektorer röstar sedan direkt på presidenten och vicepresidenten. Om båda rösterna resulterar i en absolut majoritet är valet avslutat. Om en majoritet av elektorerna inte röstar på presidenten väljer representanthuset presidenten, och om en majoritet av elektorerna inte röstar på vicepresidenten röstar senaten. Presidentvalet äger rum vart fjärde år på valdagen, som sedan 1845 har varit tisdagen efter den första måndagen i november, vilket sammanfaller med de allmänna valen i olika andra federala, delstatliga och lokala val. Det senaste presidentvalet i USA hölls den 8 november 2016.

Kortfattat om elektorskollegiet

Elektorskollegiet består av totalt 538 elektorer. Antalet per delstat motsvarar statens representation i kongressen: antalet ledamöter i representanthuset plus två senatorer. Washington D.C. har tre elektorer enligt det 23:e tillägget till konstitutionen. För att vinna krävs en absolut majoritet, det vill säga minst 270 elektorröster.

Hur väljs elektorerna och hur röstar de?

Väljarna i varje delstat röstar i praktiken på ett partis kandidatlista för elektorer. I de flesta delstater tillämpas ett "winner-takes-all"-system: den kandidat som får flest röster i staten får alla statens elektorer. Endast Maine och Nebraska delar ut elektorer efter vinnare i varje kongressdistrikt och ger två elektorer till den som vinner i hela staten.

Elektorerna är normalt partimedlemmar eller utvalda anhängare som förväntas rösta för sin partis kandidat. Begreppet "faithless elector" syftar på en elektors som avviker och röstar på en annan kandidat än den som vunnit folkets röst i delstaten. Högsta domstolen avgjorde 2020 i Chiafalo v. Washington att delstater kan anta lagar som tvingar elektorer att följa folkets mandat eller straffa avvikare, så möjligheten att vara "faithless" har begränsats.

Tidslinje för valet

• Primärval och nomineringsprocess (vinter–vår): Partierna håller delstatsomröstningar eller nomineringsmöten (caucuses) för att välja delegater till de nationella partikonventionerna.
• Nationella partikonventioner (sommar): Partiernas delegater formellt nominerar sina president- och vicepresidentkandidater.
• Allmänt val (november): Väljarna röstar i hela landet på elektorerna den ordinarie valdagen — tisdagen efter den första måndagen i november.
• Elektorerna röstar (december): Elektorerna samlas i sina delstatshuvudstäder och röstar formellt i december (traditionellt första måndagen efter andra onsdagen i december).
• Räkning av elektorröster i kongressen (6 januari): Kongressen samlas i en gemensam session för att räkna och fastställa elektorrösterna.
• Invigning (20 januari): Den nyvalda presidenten och vicepresidenten svär eden och tillträder sitt ämbete.

Vad händer om ingen får majoritet?

Om ingen kandidat får 270 elektorröster innebär konstitutionens procedurer att valet avgörs av kongressen:

• Representanthuset väljer presidenten bland de tre kandidater som fått flest elektorröster. I den omröstningen har varje delstats delegation en röst, oavsett delstatens folkmängd.
• Senaten väljer vice­presidenten bland de två kandidater som fått flest elektorröster, och där har varje senator en röst.

Om kongressen inte hunnit välja en president eller vicepresident till invigningsdagen träder successionsordningen i kraft och en agerande president utses enligt lagstiftningen om presidentskapets succession tills en president eller vicepresident formellt kan tillträda.

Krav på presidentkandidaten

• Vara en natural-born citizen (född med amerikanskt medborgarskap).
• Minst 35 år gammal.
• Ha varit bosatt i USA minst 14 år.

Kritik och diskussioner

Elektorskollegiet har varit föremål för debatt och kritik. Kritikpunkter inkluderar att systemet kan leda till att en kandidat vinner elektorskollegiet men förlorar i folk­omröstningen — detta har inträffat i flera val, bland annat 2000 och 2016. Systemet anses också ge oproportionerlig tyngd åt små delstater och göra vissa "swing states" särskilt avgörande, medan många stater blir mindre betydelsefulla i kampanjerna.

Det finns förslag på reformer, till exempel att avskaffa elektorskollegiet till förmån för direkt folkval eller att införa proportionell fördelning av elektorer per delstat. Sådana förändringar kräver i praktiken omfattande konstitutionella och lagstiftningsmässiga åtgärder eller breda mellanstatliga avtal.

Sammanfattning

Presidentvalet i USA är en indirekt process där folkets röst väljer elektorer som i sin tur väljer president och vice­president. Systemet bygger på konstitutionella bestämmelser, delstatslagar och praxis, och innehåller flera steg – från primärval till elektorsröstning och slutlig räkning i kongressen. Systemets komplexitet och effekter har länge varit föremål för debatt och förslag till reformer.

Frågor och svar

F: Vad är definitionen av en indirekt röst i det amerikanska presidentvalet?

F: Vem röstar direkt på presidenten och vicepresidenten i det amerikanska presidentvalet?

F: Vad händer om båda rösterna i det amerikanska presidentvalet resulterar i en absolut majoritet?

F: Vad händer om en majoritet av elektorerna inte röstar på presidenten i det amerikanska presidentvalet?

F: Vad händer om en majoritet av elektorerna inte röstar på vicepresidenten i det amerikanska presidentvalet?

F: När hålls presidentval i USA och vilket datum hölls det senaste presidentvalet?

F: Röstar medborgarna direkt på presidenten och vicepresidenten i det amerikanska presidentvalet?

Sök med bokstav