Kärlväxter (trakeofyter) — definition, xylem, floem och exempel

Kärlväxter (trakeofyter): definition, xylem vs floem, struktur och exempel — ormbunkar, blomväxter och barrträd. Förstå vattentransport och växtens tillväxt.

Kärlväxter, eller trakeofyter, är växter som har specialiserade vävnader för att leda vatten, mineraler och fotosyntetiska produkter genom växten. De omfattar ormbunkar, klubbmossor, hästsvansar, blomväxter, barrträd och andra gymnospermer. De kallas ofta de högre växterna eftersom deras specialiserade ledningssystem möjliggör större kroppsstorlek och mer komplexa former än hos icke-kärlväxter.

Kärlväxterna skiljer sig från varandra på två huvudsakliga sätt:

1. Kärlväxter har kärlvävnader som cirkulerar resurser genom växten. Denna egenskap gör att kärlväxter kan växa till en större storlek än icke-kärlväxter, som saknar dessa specialiserade ledningsvävnader och därför är begränsade till relativt små storlekar.
2. Hos kärlväxter är den viktigaste generationsfasen sporofyten, som är diploid med två uppsättningar kromosomer per cell.

Kärlvävnadens uppbyggnad

De två huvudtyperna av kärlvävnad är Xylem och floemet. Deras uppbyggnad varierar mellan olika växtgrupper, men generellt gäller:

• Xylem transporterar vatten och oorganiska lösningsmedel uppåt från rötterna till bladen. Xylemet består av döda celler i mognad stadium som bildar rör: trakeider och i många blomväxter även bredare kärl (vessel elements). Xylem innehåller också stödjevävnad (fibro) och levande parenkymceller för lagring.
• Floem transporterar organiska lösningsmedel (framför allt socker i form av sackaros) från blad och andra källor till förbrukande eller lagrande delar av växten. Floemet består av levande transportceller — silelement eller sieve-tube elements — tillsammans med kompanjonceller som styr och stödjer transporten, samt parenkymceller och fibrer.

Hur transporten fungerar

Transport i xylem och floem sker genom olika fysikaliska mekanismer:

• Xylem: Vatten rör sig huvudsakligen uppåt tack vare transpiration i bladen som skapar ett sug (transpiration-koherens-spänning). Vattenmolekyler binds samman (kohesion) och dras upp genom kapillära rör i xylemet.
• Floem: Transporten i floemet förklaras bäst av tryckflödeshypotesen (pressure-flow): socker laddas aktivt in i floem i källceller (t.ex. blad), vilket drar in vatten och skapar ett lokalt tryck som driver en lösning mot sänkor (t.ex. rötter eller växande delar) där sockret avges och trycket sjunker.

Primär och sekundär tillväxt

Kärlväxter kan ha både primär och sekundär tillväxt. Primärt bildas vävnader från apikalmeristemen och ger längdtillväxt. Hos många fröväxter finns även ett lateralt delningsskikt, kambium, som möjliggör sekundär tillväxt och bildar ved (sekundärt xylem) och innerbark (sekundärt floem). Denna sekundära tillväxt är vad som skapar tjockare stammar och trä hos träd och buskar.

Livscykel och evolution

En viktig skillnad mellan kärlväxter och icke-kärlväxter är att hos trakeofyter dominerar sporofyten, den diploida generationen. Många kärlväxter, som ormbunkar, förökar sig med sporer och har frihängande blad och rhizomer, medan fröväxterna (t.ex. blomväxter och barrträd) utvecklat frön som spridnings- och överlevnadsstruktur. Evolutionärt gjorde uppkomsten av ledningsvävnad och rötter det möjligt för växter att kolonisera torra och varierade landmiljöer och bygga högre och mer komplexa strukturer.

Exempel och grupper

Vanliga grupper av kärlväxter är bland andra:

• Klubbmossor och andra lummerväxter — ofta små men med tydlig kärlstruktur.
• Ormbunkar — sporangiebärande växter som sprider sig med sporer.
• Hästsvansar — enkel uppbyggnad men med ledningsvävnad.
• Blomväxter (angiospermer) — den mest artrika gruppen, med blommor och frön inneslutna i frukt.
• Barrträd och andra gymnospermer — fröväxter där fröna ofta sitter öppet på kottar.

Varför kärlväxter är viktiga

Kärlväxter utgör grunden i många ekosystem: de producerar syre genom fotosyntes, bildar habitat och näring för djur, binder kol i form av trä och biomassa och är ekonomiskt viktiga som livsmedel, byggmaterial och råvara för industriprodukter. Deras förmåga att transportera vatten och näringsämnen internt är grundläggande för dessa ekologiska och samhälleliga funktioner.

Sammanfattningsvis kännetecknas kärlväxterna av sina specialiserade ledningsvävnader (xylem och floemet), dominans av en diploid sporofyt, och en mångfald av former från små lummerväxter till stora träd. Dessa egenskaper har möjliggjort deras stora ekologiska spridning och betydelse.

Frågor och svar

F: Vad är kärlväxter?

F: Vilka är de olika typerna av kärlväxter?

F: Vad skiljer kärlväxter från icke-kärlväxter?

F: Vilken är den huvudsakliga generationsfasen hos kärlväxter?

F: Hur sker vattentransporten i kärlväxter?

F: Vilka funktioner har xylem och floem?

F: Varför kallas kärlväxter ofta för högre växter?

Sök med bokstav