Barrträd (koniferer): arter, utbredning, egenskaper och användning
Upptäck barrträdens arter, utbredning, egenskaper och användning — från gran och tall till redwood. En komplett guide om ekologi, träbruk och ekonomiskt värde.
Barrträden är kottbärande fröväxter. De flesta är träd, vissa är buskar. De tillhör formellt divisionen Pinophyta eller Coniferophyta.
Barrträd är gymnospermer. De är kottbärande fröväxter med kärlvävnad. Alla levande barrträd är vedartade växter, och de flesta är träd.
De levande barrträden tillhör alla ordningen Pinales. Typiska exempel är cedern, cypressen, granen, enbusken, kauris, lärken, tallen, redwoods, granen och idegranen.
Men det finns en mängd fler exempel att se.
Barrträdsarter finns i nästan alla delar av världen och är ofta de vanligaste växterna i sina livsmiljöer, till exempel i taigan. Barrträden har ett stort ekonomiskt värde, och deras trä används främst för timmer- och papperstillverkning. Träet från barrträd är känt som barrträ, även om idegranens trä faktiskt är ganska hårt. Divisionen Coniferae innehåller cirka 700 levande arter.
Egenskaper och utseende
Barrträd kännetecknas av:
- Nållika eller fjällformade blad — många arter har smala, nållika blad som ofta är ständigt gröna (evergreen), medan vissa, som lärken, fäller sina barr på vintern.
- Kottar — reproduktionen sker med han- och honkottar; pollinering sker vanligtvis med vinden och fröna utvecklas i hunnkottarna.
- Vedstruktur — barrträdsved brukar kallas för barrträ eller mjukved. Den är i allmänhet lättare och snabbväxande jämfört med många lövträslag, men vissa barrträd (t.ex. idegranen) ger hårdare och tätare trä.
- Har ofta hartser och eteriska oljor som skyddar mot angrepp och har ekonomisk betydelse (exempelvis terpentin och kåda).
Utbredning och ekologi
Barrträd finns i stora delar av världen, med störst mångfald i tempererade och boreala områden på norra halvklotet. De dominerar landskapet i taigan och andra barrskogar. Vissa släkten och arter förekommer också i bergsområden och i länder på södra halvklotet (t.ex. kauris och släkten i södra hemisfären).
Ekologiskt är barrträd viktiga eftersom de:
- lagrar stora mängder kol i biomassa och mark, vilket påverkar klimatet,
- skapar habitat för många fågel-, däggdjurs- och insektsarter,
- påverkar markförhållanden genom barrfall och syrabildning,
- kan vara pionjärväxter på torra eller näringsfattiga marker.
Användning
Barrträd har ett stort ekonomiskt värde. Viktiga användningsområden är:
- Byggnadstimmer och konstruktionsvirke — t.ex. tall och gran används i byggnader och möbler.
- Pappersmassa och pappersproduktion — barrved utnyttjas i stor skala för massa- och papperstillverkning.
- Energi — som ved, flis och pellets.
- Industriella produkter — kåda och terpentin från barrträd används i kemisk industri och i traditionella plaster och lim.
- Prydnadsväxter och landskapsvård — många barrträd planteras i parker och som vindskydd.
- Kulturella och traditionella användningar — exempelvis julgranar och hantverk.
Vanliga arter och grupper
Exempel på välkända grupper och arter som förekommer i texten ovan: cedern, cypressen, granen, enbusken, kauris, lärken, tallen, redwoods, granen och idegranen. Dessa representerar variationen i form, storlek, träkvalitet och utbredning som finns bland barrträd.
Hot och skötsel
Barrskogar hotas av avverkning, habitatfragmentering, skadedjur och sjukdomar (t.ex. barkborrar) samt klimatförändringar som förflyttar lämpliga växtzoner och ökar risken för bränder. Hållbar skogsförvaltning, skyddade områden, återplantering och bekämpning av invasiva arter är viktiga åtgärder för att bevara barrträdens biologiska och ekonomiska värde.
Sammanfattning
Barrträden (divisionen Pinophyta, även kallad Coniferae) är kottbärande, vedartade gymnospermer som dominerar stora delar av jordens tempererade och boreala skogar. De har viktiga ekologiska funktioner och stort ekonomiskt värde, särskilt inom timmer- och pappersindustrin. Divisionen innehåller cirka 600–700 till cirka 700 levande arter, med stor variation i utseende, livsmiljöer och användningsområden.
Utveckling
De tidigaste barrträden fanns i slutet av karbonperioden (pennsylvanien) (för cirka 300 miljoner år sedan), och pinofyter, cycader och ginkgos växte fram vid den här tiden. Dessa växter lever utan att vara så beroende av vatten. Andra anpassningar är pollen (så att befruktning kan ske utan vatten) och fröet, som gör att embryot kan transporteras och utvecklas någon annanstans.
Barrträden verkar vara en av de taxa som gynnades av utdöendet mellan perm och trias. De var de dominerande landväxterna under den mesozoiska eran. Barrträden blev så småningom omsprungna av de blommande växterna, som först dök upp under kritan. De blommande växterna blev dominerande under kainozoikum.
Barrträden var huvudföda för växtätande dinosaurier, och deras hartser och gifter gav dem utan tvekan ett visst skydd mot växtätare. Alla reproduktiva egenskaper hos de moderna barrträden hade utvecklats i slutet av Mesozoikum.
Relaterade sidor
- Gymnospermer
- Kottar av barrträd
Frågor och svar
F: Vad är barrträd?
S: Barrträd är gymnospermer, som är kottbärande fröväxter som är vedartade och fleråriga.
F: Vad är divisionen Pinophyta eller Coniferophyta?
S: Det är den division som omfattar alla levande barrträd och de ingår i ordningen Pinales.
F: Finns barrväxter över hela världen?
S: Ja, arter av barrträd finns i nästan alla delar av världen.
F: Vilka är de typiska exemplen på barrträd?
S: Typiska exempel på barrträd är cederträd, cypresser, granar, enar, kauris, lärkar, tallar, redwoods, granar och idegranar.
F: Vilket är det ekonomiska värdet av barrträd?
S: Barrträden har ett stort ekonomiskt värde eftersom deras trä huvudsakligen används för timmer och papperstillverkning.
F: Vad kallas barrträdet vanligtvis för?
S: Barrträdet brukar kallas barrträ, med undantag för idegranens trä som faktiskt är ganska hårt.
F: Hur många levande arter finns det i divisionen Coniferae?
S: Divisionen Coniferae innehåller cirka 700 levande arter.
Sök