Vete

Vete (art Triticum) är ett spannmålsslag. Människor äter det oftast i form av bröd. Det är ett slags gräs vars frukt är ett "vetehuvud" med ätbara frön. Det odlades först i Levanten, en region i Främre Orienten. Nu odlas den över hela världen.

Världshandeln med vete är större än med alla andra grödor tillsammans. Globalt sett är vete den främsta källan till vegetabiliskt protein i människoföda. Det har ett högre proteininnehåll än andra större spannmålssorter, t.ex. majs och ris. När det gäller den totala produktionen är vete den viktigaste grödan för livsmedel efter ris och före majs (majs används mer för djurfoder).

Vete var en viktig faktor som möjliggjorde uppkomsten av stadsbaserade samhällen i början av civilisationen. Det var en av de första grödorna som lätt kunde odlas i stor skala, och dess frön kunde lagras under långa perioder i ett torrt klimat. Vete bidrog till att stadsstaterna i den bördiga halvmånen växte fram, inklusive de babyloniska, assyriska och persiska imperierna.

Vetekorn är ett baslivsmedel som används för att göra mjöl till surdegsbröd, platta och ångade bröd, kex, kakor, kakor, frukostflingor, pasta, nudlar och couscous. Det kan också jäsas för att göra etanol till alkoholhaltiga drycker eller biobränsle.

En allergi mot vete kan orsaka celiaki, som gör att den drabbade får diarré om han eller hon äter något livsmedel som innehåller vete.

Beskrivning

Veteplantan har långa, smala blad, stjälkar som är ihåliga hos de flesta typer av veteplantor och huvuden med många olika sorters blommor, från 20 till 100 stycken. Blommorna är grupperade tillsammans i axlar. Varje axel har två till sex blommor. I de flesta axlar blir två eller tre av blommorna befruktade, vilket gör att de producerar de korn som används som livsmedel.

Odlade arter av vete

Alla odlade vetearter har mer än en normal diploid kromosomuppsättning. Ökningen av antalet kromosomuppsättningar sker naturligt i låg takt. Eftersom de har fler kromosomer är deras veteaxlar större. Allt människan gjorde var att välja ut växterna med extra feta veteaxlar när de uppstod. Nu finns det en hel rad olika odlade vetesorter. Dessa är bara några av dem:

Hexaploida arter (sex uppsättningar kromosomer).

Vanligt vete eller brödvete (T. aestivum) - En hexaploid art som är den mest odlade i världen.
Spelt (T. spelta) - En annan hexaploid art som odlas i begränsade mängder. Spelt anses ibland vara en underart av den närbesläktade arten vanligt vete (T. aestivum), och i så fall anses dess botaniska namn vara Triticum aestivum subsp. spelta.

Tetraploida arter (fyra uppsättningar)

Durum (T. durum) - Den enda tetraploida veteformen som används i stor utsträckning idag och den näst mest odlade vetet.
Emmer (T. dicoccon) - En tetraploid art som odlades under antiken men som inte längre är vanligt förekommande.

Diploida arter (normala två uppsättningar kromosomer).

Einkorn (T. monococcum) - En diploid art med vilda och odlade varianter. Domesticerades samtidigt som emmervete, men fick aldrig samma betydelse.

Emmervete

Emmervete (Triticum dicoccum), eller "skalvete", är en typ av vete med en sköld. Det var en av de första grödorna som domesticerades i Främre Orienten. Det var allmänt odlat i den antika världen, men är numera en reliktgröda i bergsområden i Europa och Asien.

I det vilda hjälper axen på emmerveteplantorna dem att gräva ner sig i jorden. När det blir fuktigt under natten blir axen på axet upprätt och drar ihop sig, vilket gör att kornet trycks ner i jorden. Under dagen sjunker luftfuktigheten och axen slappnar av igen. Under dagarna och nätterna borrar axens pumpande rörelser axet upp till en centimeter ner i jorden.

Spetsar (ax) av odlad emmervete.

Enkornsvete

Einkornvete är en av de tidigaste odlade formerna av vete (Triticum monococcum). Korn av vild einkorn har hittats i paleolitiska platser i den bördiga halvmånen. Det domesticerades för första gången omkring 7500 f.Kr. (~9000 år sedan), under den tidiga neolitiska perioden. Bevis från DNA tyder på att einkorn domesticerades i sydöstra Turkiet, där ett antal tidiga jordbruksbyar har hittats. Odlingen minskade under bronsåldern, och idag är det en relikgrödor som sällan planteras. Den har funnit en ny marknad som hälsokost. Den används fortfarande till bulgur (knäckt vete) eller som djurfoder i bergsområden i Frankrike, Libyen, f.d. Jugoslavien, Turkiet och andra länder. Den överlever ofta på fattiga jordar där andra vetesorter inte klarar sig.

Einkorn domesticerades samtidigt som emmervete, men var inte lika viktigt.

Relaterade sidor

Quinoa

Frågor och svar

F: Vad är vete?

S: Vete (släktet Triticum) är ett spannmålsslag, ett slags gräs vars frukt är ett "vetehuvud" med ätbara frön.

F: Var odlades det för första gången?

S: Vete odlades först i Levanten, en region i Främre Orienten.

F: Hur mycket vete produceras i världen?

Svar: Nästan 800 000 000 000 ton skördas varje år i världen.

F: Vilken roll spelade vete för uppkomsten av stadsbaserade samhällen?

Svar: Vete var en nyckelfaktor som möjliggjorde framväxten av stadsbaserade samhällen i början av civilisationen eftersom det var lätt att odla i stor skala och dess frön kunde lagras under långa perioder i torra klimat. Det bidrog till att stadsstaterna i den bördiga halvmånen växte fram, inklusive de babyloniska, assyriska och persiska imperierna.

F: Vilka är några vanliga användningsområden för vete?

S: Vanliga användningsområden för vete är bland annat tillverkning av mjöl för att göra surdegsbröd, platta och ångade bröd, kex, kakor, frukostflingor, pastanudlar, couscous, jäsning för att göra etanol eller biobränsle och andra livsmedelsprodukter.