Benazir Bhutto – Pakistans första kvinnliga premiärminister (1953–2007)

Benazir Bhutto – Pakistans första kvinnliga premiärminister: politisk karriär, maktkamp och arv (1953–2007).

Benazir Bhutto (21 juni 1953–27 december 2007) var en pakistansk politiker.

Bhutto var den äldsta dottern till Zulfiqar Ali Bhutto och Nusrat Bhutto (född Ispahani).

Bhutto var den första kvinnan som valdes till ledare för en muslimsk stat. Hon valdes till Pakistans premiärminister två gånger. Hon svors in första gången 1988 men avsattes 20 månader senare på order av den dåvarande presidenten Ghulam Ishaq Khan som ansåg att hon var korrupt. År 1993 omvaldes Bhutto men avsattes återigen 1996 på grund av liknande anklagelser, denna gång av president Farooq Leghari.

Tidig bakgrund och utbildning

Benazir Bhutto föddes i en inflytelserik politisk familj. Hennes far, Zulfiqar Ali Bhutto, grundade Pakistan Peoples Party (PPP) och var premiärminister samt senare president i Pakistan fram till militärkuppen 1977. Efter kuppen fängslades och avrättades Zulfiqar Ali Bhutto 1979, en händelse som starkt påverkade Benazirs liv och politiska bana.

Bhutto studerade utomlands och utbildade sig vid välkända universitet i väst innan hon återvände till Pakistan för att ta över familjens politiska ledarskap. Under sin uppväxt och utbildning utvecklade hon kontakter och kunskaper som senare skulle forma hennes politiska arbete.

Politisk karriär och ledarskap

Efter sin fars avrättning blev Benazir Bhutto en centralgestalt för oppositionen mot militärstyret. Hon återvände från exil i början av 1980-talet och blev så småningom den obestridda ledaren för PPP. Hennes politiska plattform betonade återinförande av civilt styre, demokrati, rättsstat och sociala reformer med särskild tonvikt på utbildning och kvinnors rättigheter.

Som ledare försökte hon föra PPP mot en moderniseringsinriktad politik, med insatser för att stärka social välfärd, hälsa och utbildning. Hon förespråkade också ekonomiska reformer och delvis privatisering för att stimulera tillväxt, vilket väckte både stöd och kritik.

Perioderna som premiärminister (1988–1990 och 1993–1996)

Bhutto blev premiärminister första gången 1988, efter militärdiktatorn Zia ul-Haqs död och fria val. Hennes första mandat präglades av försök att återupprätta demokratiska institutioner, ge rättsväsendet större självständighet och förbättra relationerna med omvärlden. Hon ställdes dock inför politisk instabilitet, maktkamp med presidenten och anklagelser om korruption riktade mot henne och hennes regering.

Efter att ha avsatts 1990 återvände hon som premiärminister 1993. Hennes andra regering fortsatte reformarbetet men mötte även svåra utmaningar: korruptionsanklagelser, inrikespolitiska konflikter och kritik för ineffektivitet i förvaltningen. 1996 tvingades hon avgå efter nygraverande anklagelser, och hennes regering upplöstes av president Farooq Leghari.

Exil, återkomst och mordet 2007

Efter den andra avsättningen levde Bhutto under perioder i exil i Storbritannien och UAE. Under åren i exil fortsatte hon att leda PPP från utlandet och arbetade politiskt för att återvända till Pakistan och delta i valprocessen. Hon gifte sig med Asif Ali Zardari och tillsammans fick de barn — bland andra sonen Bilawal Bhutto Zardari, som senare blev aktiv i politiken.

I oktober 2007 återvände Benazir Bhutto till Pakistan efter åtta år i exil för att delta i valkampanjen och försöka återställa demokratiskt styre. Den 27 december 2007 dödades hon i en attack i Rawalpindi i samband med en valkampanj. Attacken, som innefattade skottlossning och en efterföljande explosion, ledde till hennes död och utlöste omfattande chock och våldsamma protester i Pakistan. Omständigheterna kring mordet och de exakta ansvarsförhållandena har varit föremål för omfattande utredningar och internationell uppmärksamhet, och är fortfarande föremål för debatt och juridiska processer.

Kontroverser och anklagelser

• Under hela sin karriär befann sig Bhutto i mitten av motsättningar: hon hyllades internationellt som symbol för kvinnligt ledarskap och demokrati, men anklagades av kritiker för korruption, nepotism och misskötsel i förvaltningen.
• Flera rättsliga processer och utredningar riktades mot henne och hennes närstående, något som användes politiskt av motståndare och bidrog till hennes två avsättningar.

Arv och betydelse

Benazir Bhutto betraktas som en av 1900- och 2000-talets mest uppmärksammade politiska figurer i Sydasien. Hon var den första kvinna att leda en muslimmajoritetsstat, och för många blev hon en symbol för kvinnors rättigheter och demokratiskt motstånd mot militärstyre. Samtidigt lämnar hennes tid vid makten ett komplext arv, där ambitioner om reformer och demokratibyggande blandas med anklagelser om korruption och politisk maktkamp.

Hennes parti, Pakistan Peoples Party, fortsatte efter hennes död att vara en stark politisk kraft i Pakistan, bland annat genom familjemedlemmars engagemang i politiken.

Sammanfattning: Benazir Bhutto var en banbrytande och kontroversiell ledare vars liv präglades av politisk kamp, exil och tragisk död. Hennes betydelse för Pakistans politiska historia, för demokrati och för kvinnors politiska deltagande är omfattande och omdiskuterad.

Sök med bokstav