WarGames (1983) – Matthew Broderick i film om hackning och kärnvapenhot
WarGames (1983) – Matthew Broderick i en spänningsfylld sci-fi om en ung hacker som av misstag hotar världens kärnvapen och väcker frågor om teknikens ansvar.
WarGames är en amerikansk science fiction-thriller tonårsfilm från 1983 med Matthew Broderick och Ally Sheedy i huvudrollerna och regisserad av John Badham. Filmen följer en datorhacker vid namn David Lightman (Broderick) som bryter sig in i en NORAD-dator för simulering av krigsspel som han tror är en dator för ett datorspelsföretag. Lightman påbörjar en serie händelser som kan starta det tredje världskriget. Filmen nominerades till tre Oscars och blev en stor succé. Den fortsätter att vara populär.
Handling och teman
I centrum står tonåringen David Lightman, som tillsammans med sin väninna Jennifer Mack (Ally Sheedy) utforskar tidiga former av datorintrång och wardialing — att ringa sig igenom telefonnummer för att hitta uppkopplade datorer. Genom en serie missförstånd kopplar David upp sig mot NORAD:s superdator (känd som WOPR eller "Joshua") och aktiverar vad som verkar vara krigssimuleringar. Systemet tolkar simulationerna som verkliga attacker och hela det militära försvaret mobiliseras. Filmen behandlar teman som kyla och rädsla under kalla kriget, riskerna med automatiserade vapensystem, samt frågeställningar kring ansvar, etik och människans roll när artificiell intelligens och datorer fattar beslut.
Personer och prestationer
Matthew Broderick porträtterar den unga, nyfikna hackern som tvingas inse konsekvenserna av sina handlingar. Ally Sheedy spelar den mer jordnära och stödfulla väninnan Jennifer. En av filmens mest minnesvärda biroller är den excentriske forskaren som varnar för farorna med datorstyrda strategier — en roll som bidrar med både dramatik och moralisk tyngd. Filmen gav huvudrollsinnehavarna bred uppmärksamhet och bidrog till Brodericks genombrott som skådespelare.
Produktion och teknik
WarGames fångar tidens tekniska estetik: stora terminaler, tonvalsmackapärer och modemljud. Filmen visar hacking-tekniker som ser primitiva ut idag men som på 1980-talet var högst plausibla för en bred publik. Våldsamt stiliserade scener i NORAD:s operationsrum och filmens sätt att visualisera datorernas beslut bidrar till en spänd och trovärdig stämning.
Mottagande och påverkan
Vid premiären fick filmen positiv kritik för sin spännande intrig och sitt aktuella budskap om kärnvapenhot och teknikens risker. Den kommersiella framgången gjorde den till en av 1983 års stora snackisar. Utöver underhållningsvärdet ledde filmen till ökad allmän medvetenhet om datorsäkerhet och hackerkultur — den bidrog till diskussioner om både lagstiftning och förebyggande åtgärder mot obehöriga intrång. WarGames är ofta refererad i senare verk och i populärkultur som en tidig skildring av konflikter mellan mänskligt omdöme och datorstyrda system.
Arv och eftermäle
- Filmen brukar omnämnas som banbrytande i skildringen av hacking och nätverk, och har inspirerat både filmskapare och it-säkerhetsintresserade.
- Den populäriserade begrepp och metoder kring dataintrång bland en bred publik och bidrog till att göra frågan om datasäkerhet politiskt laddad.
- WarGames har fått efterföljare och referenser i film- och tv-produktioner, och finns kvar som en referenspunkt när man diskuterar teknikens roll i militära beslut.
Varför se filmen i dag?
Förutom sin nostalgiska charm erbjuder WarGames en klassisk spänningsberättelse med relevanta teman som fortfarande gäller: vad händer när beslutsfattande överlåts till maskiner, och hur förhindrar man att mänskliga misstag leder till katastrof? Filmen fungerar både som tidsdokument och som en tankeväckande thriller.
Tips: Se filmen för dess historiska värde inom skildringar av datorer och hackning, men också för dramatiken och det mänskliga perspektivet på ett tekniskt hot.
Ett citat från WarGames
Plot
Filmen börjar med två officerare från flygvapnet i en silo för kärnvapenmissiler som får order om att avfyra missilerna i silon. Officerarna tror att ordern är verklig och börjar avfyra missilerna. En av officerarna bestämmer sig för att inte avfyra och därför ersätter den amerikanska regeringen alla män i missilsiloerna med datorkontroll.
David Lightman (Broderick) är en smart gymnasieelev och datorhacker som till en början begränsar sig till att ändra sina och en tjej som han tycker mycket om, Jennifers (Sheedy) betyg från underkänt till godkänt: Lightman är smart men inte motiverad i skolan. Lite senare använder David sin IMSAI 8080-dator för att slå många telefonnummer och hittar en bakdörr till en NORAD-dator för simulering av krigsspel som kallas WOPR (med smeknamnet Whopper). Till en början letar David efter nya datorspel att ladda ner och spela och tror att WOPR i själva verket är datorn hos ett företag som tillverkar nya datorspel. Efter att ha hittat en lista med spel på datorn bestämmer han sig för att spela ett spel. WOPR (som är en dator med artificiell intelligens) ber David om ett lösenord och efter att ha gjort lite efterforskningar om datorns skapare professor Steven Falken gissar han att lösenordet är uppkallat efter skaparens döda son Joshua. Efter att ha loggat in med det korrekta lösenordet tror W.O.P.R. att David i själva verket är dr Falken, som datorn trodde var död. Datorn (som David nu kallar "Joshua") frågar honom om han vill spela ett spel. David väljer spelet "Global Thermonuclear War". Genom att göra det startar en serie händelser som kommer att leda till att världen hamnar i tredje världskriget om det inte stoppas.
TV-nyheterna rapporterar senare att USA har gått i högsta beredskap på grund av ett datorfel, vilket får David och Jennifer att undra om de har orsakat problemet. David kastar bort bevisen på att han ringde Joshua, men datorn ringer tillbaka till David. David frågar Joshua om spelet den spelar är verkligt eller inte, och Joshua svarar "vad är skillnaden?". Vid denna tidpunkt får David veta att Joshua inte är en dator från ett dataspelsföretag utan en dator från regeringen och att han faktiskt spelar spelet på riktigt. Han lägger på men Joshua ringer tillbaka, vilket får David att ta bort sladden från baksidan av sin telefon. David arresteras då av FBI och förs till NORAD för att svara på anklagelser om spionage. David försöker förklara att han inte försökte vara spion, men han blir inte trodd. Med hjälp av saker som hittats på läkarmottagningen där han är inlåst rymmer David från NORAD på en buss med besökare till anläggningen. Efter att David har rymt ringer han till Jennifer (med hjälp av sina kunskaper om frikryptering) och ber henne köpa en flygbiljett åt honom så att han kan åka till Falken och få hans hjälp med att stoppa Joshua. Jennifer möter honom och tillsammans åker de båda iväg för att övertyga Falken om att hjälpa dem att stoppa tredje världskriget.
Professor Falken har faktiskt sagt upp sig från NORAD eftersom han tror att krig kommer att uppstå oavsett vad någon gör. Jennifer och David försöker övertala honom att hjälpa dem att förklara för NORAD att detta bara är ett spel som Joshua spelar. Falken säger till dem att det inte är värt det eftersom det kanske bara ger dem några år, men krig kommer ändå att uppstå. Han förklarar att de har tur eftersom han bor bara några kilometer från ett primärt mål och att de kommer att dö på ett ögonblick. David och Jennifer bestämmer sig för att försöka stoppa spelet ändå och försöker lämna ön. Eftersom de inte hittar någon väg bort från ön eftersom den sista färjan har gått, säger Jennifer att de ska "simma för det". David erkänner att han inte kan simma. Professor Falken dyker upp med en helikopter och tillsammans åker de alla till NORAD.
Falken berättar för dem i NORAD att allt är ett spel och de beslutar sig för att låta missilerna som Sovjetunionen enligt uppgift har avfyrat landa för att se om det är på riktigt eller ett spel. Datorskärmarna visar att missilerna landar men inga missiler landar faktiskt. Detta övertygar NORAD om att det hela inte var på riktigt. Joshua bestämmer sig dock för att knäcka avfyrningskoderna och avfyra USA:s missiler på riktigt. David och Falken försöker få Joshua att stoppa avfyrningen och lyckas till slut när Jennifer nämner ordet "spel". Efter många försök får de Joshua att spela tic-tac-toe mot sig själv i ett försök att lära den innebörden av futilitet (ett ord som betyder att det inte finns någon mening med att göra något, eller att det inte hjälper att göra det). Joshua försöker alla möjliga spel av tic-tac-toe och försöker sedan samma sak med varje scenario i spelet Globalt termonukleärt krig. Joshua lär sig då att krig inte kan vinnas och stoppar spelet, vilket innebär att hotet om tredje världskriget upphör.
En IMSAI 8080-dator som den som David använde i WarGames.
Mottagning
Filmen blev en succé. Den nominerades till tre Oscars. Filmen hade en produktionsbudget på 12 miljoner dollar och hade bruttointäkter på över 120 miljoner dollar, vilket gjorde den till en högintressant film.
Kultstatus
WarGames har en kultstatus bland datoranvändare och fans av 1980-talet. Filmen ledde till utvecklingen av termen war dialing (att ringa telefonnummer för att hitta datorer att ansluta till och hacka).
Cast
- Matthew Broderick - David Lightman
- Ally Sheedy - Jennifer
- Dabney Coleman - McKitrick
- John Wood - Steven Falken
- Barry Corbin - General Baringer
- Michael Madsen - Lt. Steve Phelps
Andra länkar
- Cheyenne Mountain
- Wargaming
- Artificiell intelligens
Sök