Watts-upploppen 1965 – rasupploppet i Los Angeles

Upptäck Watts-upploppen 1965: en djupgående berättelse om rasupploppet i Los Angeles, dess orsaker, konsekvenser och historiska betydelse.

Watts-upploppen var ett rasupplopp som pågick i sex dagar i augusti 1965 i Watts i Los Angeles, Kalifornien. Upploppet pågick 11–17 augusti 1965. 34 personer dog, 1 032 skadades och 3 438 anhölls. Det orsakade omfattande materiella skador – skadade och brända butiker, bilar och bostadshus – och kostnaderna för förstörelsen beräknades till tiotals miljoner dollar. Det var det värsta upploppet i Los Angeles historia fram till upploppen i Los Angeles 1992.

Bakgrund

Watts var på 1960-talet ett tätbefolkat och segregerat arbetarklassområde med en övervägande svart befolkning. Låg sysselsättning, brist på bostäder, dålig service från myndigheter och upprepade konflikter med polis skapade stor frustration. Den snabba förändringen i stadsdelens demografi samtidigt som resurserna uteblev bidrog till spänningar mellan invånarna och rättsväsendet.

Det som utlöste upploppet

Upploppet startade den 11 augusti 1965 efter att en vit polis som arbetade för California Highway Patrol stoppat och gripit den unga svarta mannen Marquette Frye, misstänkt för rattfylleri. Gripandet och de upplevda övertrampen mot Frye och hans familj drog snabbt en samling åskådare, rykten och anklagelser om polisbrutalitet, vilket eskalerade till våldsamheter.

Händelseförlopp

• Våldsamheter och plundring spreds snabbt i Watts och närliggande kvarter under flera dagar.
• Lokala polisstyrkor kunde inte slå ner oroligheterna, och både Los Angeles-polisen och ett stort antal statliga och federala enheter kallades in.
• Nationella gardet och ytterligare förstärkningar sattes in för att återställa ordningen; undantagstillstånd och utegångsförbud infördes.
• Upploppen pågick i sex dagar innan ordningen gradvis återställdes.

Konsekvenser och efterspel

• Mänskliga förluster: 34 döda och över 1 000 skadade.
• Rättsliga följder: Fler tusen anhölls, och många ställdes inför rätta.
• Materiella skador: Stora förluster för lokala företag och privata hem; ekonomiska kostnader bedömdes till tiotals miljoner dollar.
• Politisk påverkan: Upploppet ledde till nationell uppmärksamhet kring rasism, segregation och polisbrutalitet och bidrog till krav på reformer.

Utredningar och tolkningar

I kölvattnet av Watts-upploppen tillsatte den amerikanska regeringen senare den s.k. Kerner-kommissionen (National Advisory Commission on Civil Disorders) för att undersöka orsakerna till upploppen i flera amerikanska städer under 1960-talet. I sin rapport från 1968 konstaterade kommissionen att huvudorsaken var djupgående rasism och socioekonomiska problem: arbetslöshet, dåliga bostadsförhållanden, bristande utbildningsmöjligheter och spänningar i relationen mellan polis och svarta samhällen. Kommissionen varnade att nationen höll på att splittras i "två separata samhällen" om inte kraftfulla åtgärder vidtogs.

Betydelse

Watts-upploppen blev en symbol för de problem som många svarta stadsdelar i USA upplevde och bidrog till att lyfta frågor om rättvisa, jämlikhet och polisens ansvar i den nationella debatten. Upploppet påverkar fortfarande historiska och politiska analyser av rasrelationer i USA och ses som en viktig händelse i medborgarrättsrörelsens och den urbana politikens historia.

Notera: Uppgifterna om dödsoffer, skadade och anhållna kommer från samtida polis- och myndighetsredovisningar och återges ofta i historisk litteratur om händelsen.

Sök med bokstav