1968–69 NHL-säsongen
Sammanfattning av 1968–69 års National Hockey League: format, lagindelning, slutspelet och Montreal Canadiens seger i Stanley Cup mot St. Louis Blues.
Översikt
Säsongen 1968–69 var den 52:a i NHL och spelades av tolv lag, med en grundseriematchning på 76 matcher per lag (två fler än året innan). Ligan befann sig i expansionsfasen efter fördubblingen 1967 och strukturen återspeglade indelningen mellan etablerade och nykomna klubbar.
Upplägg och lag
Serieformatet delade lagen i två divisioner: en med de klassiska klubbarna (Original Six) och en med expansionslagen. De inbördes mötena och tabellplaceringarna avgjorde vilka som avancerade till slutspelet, där de fyra främsta i varje division gick till utslagsturneringen.
Slutspelet och finalen
I slutspelet spelades först divisionens semifinaler och finaler, och sedan möttes divisionernas vinnare i Stanley Cup-finalen. För andra året i rad stod Montreal Canadiens mot St. Louis Blues i finalen. Montreal vann sin andra raka Stanley Cup efter en 4–0-serieseger mot Blues, samma utgång som föregående säsong.
Viktiga kännetecken
- 76 matcher i grundserien, en ökning från föregående år.
- Två tydliga divisioner som speglade skillnaden mellan etablerade och nya klubbar.
- Expansionsteamens snabba frammarsch till slutspel och finaler väckte diskussioner om konkurrensbalansen i ligan.
Historisk betydelse
Säsongen illustrerar en tid av omvandling i National Hockey League, där expansionen skapade nya marknader och långsiktiga förändringar i ligans utbredning. Att ett expansionslag som St. Louis nådde final två år i rad visar hur uppdelningen av serien påverkade vägen till Stanley Cup.
Ytterligare noteringar
Resultaten 1968–69 är ofta omnämnda när man diskuterar expansionsåren och jämför konkurrensnivåerna mellan Original Six-klubbarna och nykomlingarna. Slutligen befäste Montreal sin ställning som en dominant kraft i slutet av 1960-talet genom att ta hem Cupen igen.
Mer om Stanley Cup finns i samtida källor och sammanställningar av säsongen för den som vill fördjupa sig i matchdetaljer och spelarnoteringar.
Ordinarie säsong
Slutliga placeringar
Notera: GP = Spelade matcher, W = Segrar, L = Förluster, T = Oavgjorda matcher, Pts = Poäng, GF = Mål för, GA = Mål mot, PIM = Straffar i minuter
Anmärkning: Lag som kvalificerade sig för slutspelet är markerade med fet stil.
| Östra divisionen | GP | W | L | T | Poäng | GF | GA | PIM |
| 76 | 46 | 19 | 11 | 103 | 271 | 202 | 780 | |
| 76 | 42 | 18 | 16 | 100 | 303 | 221 | 1297 | |
| 76 | 41 | 26 | 9 | 91 | 231 | 196 | 806 | |
| Toronto Maple Leafs | 76 | 35 | 26 | 15 | 85 | 234 | 217 | 961 |
| Detroit Red Wings | 76 | 33 | 31 | 12 | 78 | 239 | 221 | 885 |
| 76 | 34 | 33 | 9 | 77 | 280 | 246 | 842 |
| Västra divisionen | GP | W | L | T | Pts | GF | GA | PIM |
| 76 | 37 | 25 | 14 | 88 | 204 | 157 | 838 | |
| Oakland Seals | 76 | 29 | 36 | 11 | 69 | 219 | 251 | 811 |
| 76 | 20 | 35 | 21 | 61 | 174 | 225 | 964 | |
| Los Angeles Kings | 76 | 24 | 42 | 10 | 58 | 185 | 260 | 698 |
| Pittsburgh Penguins | 76 | 20 | 45 | 11 | 51 | 189 | 252 | 677 |
| 76 | 18 | 43 | 15 | 51 | 189 | 270 | 862 |
Ledare i poängligan
Anmärkning: GP = spelade matcher, G = mål, A = assist, PTS = poäng, PIM = utvisningar i minuter.
| Spelare | Team | GP | G | A | PTS | PIM |
| Phil Esposito | Boston Bruins | 74 | 49 | 77 | 126 | 79 |
| Bobby Hull | Chicago Black Hawks | 74 | 58 | 49 | 107 | 48 |
| Gordie Howe | Detroit Red Wings | 76 | 44 | 59 | 103 | 58 |
| Stan Mikita | Chicago Black Hawks | 74 | 30 | 67 | 97 | 52 |
| Ken Hodge | Boston Bruins | 75 | 45 | 45 | 90 | 75 |
| Yvan Cournoyer | Montreal Canadiens | 76 | 43 | 44 | 87 | 31 |
| Detroit Red Wings | 72 | 25 | 58 | 83 | 8 | |
| Red Berenson | St. Louis Blues | 76 | 35 | 47 | 82 | 43 |
| Frank Mahovlich | Detroit Red Wings | 76 | 49 | 29 | 78 | 38 |
| Jean Ratelle | New York Rangers | 76 | 32 | 46 | 78 | 26 |
Stanley Cup-slutspel
Slutspelsklammer
|
| Kvartsfinaler | Semifinalerna | Finaler | ||||||||||
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 1 | Montreal Canadiens | 4 |
| |||||||||
| 3 | 0 |
| |||||||||||
|
| 1 | Montreal Canadiens | 4 |
| |||||||||
| Östra divisionen | |||||||||||||
|
| 2 | 2 |
| ||||||||||
| 2 | 4 | ||||||||||||
|
| 4 | Toronto Maple Leafs | 0 |
| |||||||||
|
|
| E1 | Montreal Canadiens | 4 | |||||||||
|
| W1 | St. Louis Blues | 0 | ||||||||||
|
| 1 | St. Louis Blues | 4 |
| |||||||||
| 3 | 0 |
| |||||||||||
|
| 1 | St. Louis Blues | 4 | ||||||||||
| Västra divisionen | |||||||||||||
|
| 4 | Los Angeles Kings | 0 |
| |||||||||
| 2 | Oakland Seals | 3 | |||||||||||
|
| 4 | Los Angeles Kings | 4 |
| |||||||||
NHL-utmärkelser
| Montreal Canadiens | |
| St. Louis Blues | |
| Art Ross Memorial Trophy: | Phil Esposito, Boston Bruins |
| Ted Hampson, Oakland Seals | |
| Danny Grant, Minnesota North Stars | |
| Serge Savard, Montreal Canadiens | |
| Phil Esposito, Boston Bruins | |
| Bobby Orr, Boston Bruins | |
| Alex Delvecchio, Detroit Red Wings | |
| NHL Plus/Minus Award: | Bobby Orr, Boston Bruins |
| Glenn Hall & Jacques Plante, St. Louis Blues | |
| Lester Patrick Trophy: | Robert M. Hull |
All-Star-lag
| Första laget | Position | Andra laget |
| Glenn Hall, St. Louis Blues | G | Ed Giacomin, New York Rangers |
| Bobby Orr, Boston Bruins | D | Ted Green, Boston Bruins |
| Tim Horton, Toronto Maple Leafs | D | Ted Harris, Montreal Canadiens |
| Phil Esposito, Boston Bruins | C | Jean Beliveau, Montreal Canadiens |
| Gordie Howe, Detroit Red Wings | RW | Yvan Cournoyer, Montreal Canadiens |
| Bobby Hull, Chicago Black Hawks | LW | Frank Mahovlich, Detroit Red Wings |
Relaterade artiklar
Författare
AlegsaOnline.com 1968–69 NHL-säsongen Leandro Alegsa
URL: https://sv.alegsaonline.com/art/112091
Källor
- hockeydb.com : Hockey Database
- nhl.com : NHL.com
- hickoksports.com : hickoksports.com