År 2 f.Kr.: kalender, viktiga händelser och Augustus–Silvanus konsulat
År 2 f.Kr. var ett vanligt år som började på torsdag eller fredag i den julianska kalendern. Vid den tiden var det känt som året för Augustus och Silvanus konsulat.
Kalender och veckodag
Den julianska kalendern hade ett vanligt år med 365 dagar och ett skottår med 366 dagar vart fjärde år. Att 2 f.Kr. kan ha börjat antingen på en torsdag eller fredag beror på hur man rekonstruerar tillämpningen av skottårsregeln i de första årtiondena efter kalenderns införande. I praktiken användes kalendern inte helt konsekvent i början — bland annat gjordes felaktiga skottårsinsättningar under de första decennierna — vilket skapar osäkerhet för exakta veckodagar när man räknar bakåt.
Vid modern beräkning används ofta den så kallade proleptiska julianska kalendern, d.v.s. man tillämpar den julianska regeln systematiskt även för år före kalenderns införande. Dessutom skiljer sig den vanliga historiska räkningen (f.Kr./e.Kr.) från den astronomiska årsräkningen, eftersom det inte finns något år noll i f.Kr./e.Kr.-systemet; i astronomisk numrering motsvarar 2 f.Kr. år -1.
Konsulat och romerskt årsräkning
I Romrepubliken och under principatet var det brukligt att beteckna år efter de två sittande konsulerna. Därför omnämndes året oftast som ”konsulatet för Augustus och Silvanus” i samtida handlingar och inskrifter. Konsulskapet fungerade som en viktig tidmarkör i officiella dokument, historiska berättelser och administrativa register.
Politiskt och kulturellt sammanhang
År 2 f.Kr. ligger i den period då Augustus konsoliderade det romerska styret och den politiska strukturen som senare benämns principatet. Romarriket upplevde relativ inre stabilitet och fortsatte att genomföra administrativa och militära reformer som stärkte centralmakten. Samtidigt hade olika delar av världen sina egna kalendersystem och kronologier (t.ex. kinesiska, indiska och andra lokala kalendrar), vilket gör jämförelser av exakta datum mellan kulturer mindre entydiga.
Om källor och dateringssvårigheter
Exakta dag- och veckodagsangivelser för år långt tillbaka i tiden är beroende av hur man hanterar skottårsregler, tidiga felaktigheter i kalenderpraxisen och vilket modern system (proleptisk juliansk eller gregoriansk) man använder för bakåträkning. Historiker och kronologer anger därför ibland olika veckodagar för samma år beroende på metod.
Händelser
- Kejsar Augustus blir utnämnd till Pater Patriae, eller "fosterlandets fader" av den romerska senaten.
- Julia den äldre förvisas på grund av anklagelser om förräderi och äktenskapsbrott.
- Phraates V blir kung av det parthiska riket.