År 39 f.Kr. – kalender, händelser och viktiga personer

Upptäck År 39 f.Kr.: julianska kalendern, viktiga händelser och personer som formade Romarriket. Kronologi, konsuler och avgörande historiska ögonblick.

År 39 f.Kr. var antingen ett vanligt år som började på fredag, lördag eller söndag eller ett skottår som började på lördag i den julianska kalendern. Vid den tiden var det känt som året för Censorinus och Sabinus konseljpresentation.

Kalender och dateringar

År 39 f.Kr. inföll under den tidiga perioden efter Julius Ceasars kalenderreform (45 f.Kr.) då den julianska kalendern infördes. Trots reformen fanns osäkerhet kring hur skottårsregeln praktiskt tillämpades under de första decennierna: präster som hanterade kalendern lade ursprungligen in skottdagar för ofta, vilket ledde till att vissa år tidigt efter reformen skulle kunna tolkas som skottår eller inte. Därför anges flera möjliga veckodagsstarter för året i moderna rekonstruktioner.

Moderna historiker använder proleptiska kalenderkonversioner (provisoriska tillämpningar av den julianska eller gregorianska kalendern på tidigare tider) när de anger exakta datum i vår tideräkning. Detta är anledningen till att källor ibland anger olika startdagar eller om året räknades som skottår.

Historisk kontext och viktiga händelser

39 f.Kr. ligger i en period av omvälvning i Romarriket efter mordet på Julius Caesar (44 f.Kr.). Makten i Rom var uppdelad mellan flera ledare och fraktioner, och perioden präglades av politiska allianser, militära konflikter och förhandlingar som så småningom ledde till kejsardömets uppkomst.

• Maktskifte och allianser: Efter Caesars död konkurrerade Gaius Julius Caesar Octavianus (senare kejsar Augustus), Marcus Antonius (Markus Antonius) och andra aktörer om inflytande. Allianser och fördrag formade den politiska kartan under dessa år.
• Maritima konflikter: Sextus Pompeius, son till Pompejus den store, kontrollerade delar av sjöfarten i västra medelhavet och utgjorde en betydande utmaning mot Triumviratet (Octavianus, Antonius och Lepidus). Konflikten om spannmålsförsörjning och sjöherravälde var central under perioden.
• Diplomati och lokala händelser: Olika lokala uppgörelser, kumulationer av politiska äktenskap och regionala maktövertaganden förekom i provinserna runt Medelhavet. Den exakta kronologin för vissa av dessa händelser kan vara osäker i samtida källor.

Viktiga personer

• Lucius Marcius Censorinus – konsul tillsammans med Sabinus detta år. Som konsul var han en av de högsta ämbetsmännen i den romerska republiken och representerade den officiella årsräkningen (consular dating).
• Gaius Calvisius Sabinus – konsul tillsammans med Censorinus; hans namn nämns i nutida årsbeteckningar (därav ”året för Censorinus och Sabinus konseljpresentation”).
• Gaius Julius Caesar Octavianus (Octavianus) – Caesars adoptivson och en av de centrala makthavarna i efterdyningarna av inbördeskrigen. Under denna period byggde han upp sin maktbas, både politiskt och militärt.
• Marcus Antonius (Markus Antonius) – en av Caesars närmaste allierade och en ledande figur i maktkampen. Hans relation med Octavianus präglade mycket av politikens utveckling vid denna tid.
• Sextus Pompeius – kvarvarande representant för Pompejus-linjen som utmanade Triumviratet, särskilt genom kontroll över sjöfarten och hot mot spannmålsförsörjningen till Rom.

Källor och kommentar om historisk noggrannhet

Många av detaljerna kring enskilda händelser 39 f.Kr. bygger på samtida eller närliggande källor som kan vara fragmentariska eller ha partiska skildringar. De exakta dagarna i veckan för händelser i detta år är svåra att fastställa entydigt på grund av osäkerhet i tidig tillämpning av den julianska skottdagsregeln. Därför anges ofta flera möjliga veckodagsstarter i moderna sammanställningar.

För läsare som vill fördjupa sig rekommenderas att konsultera både antika källor (t.ex. samtida historieskrivare) och modern historisk forskning som behandlar övergången från republik till kejsardöme, samt studier av den tidiga julianska kalenderns praxis.

Sök med bokstav