År 44 f.Kr. – Mordet på Julius Caesar, kalender och viktiga händelser

År 44 f.Kr.: Mordet på Julius Caesar, julianska kalendern och andra avgörande händelser som förändrade Romarriket.

År 44 f.Kr. var antingen ett vanligt år som började på söndag eller måndag eller ett skottår som började på fredag eller lördag i den julianska kalendern. Vid den tiden var det känt som året för Caesars och Antonius konseljpresentation.

Mordet på Julius Caesar

Det mest berömda och avgörande skeendet under år 44 f.Kr. var mordet på Gaius Julius Caesar. Händelsen inträffade den 15 mars (Ides of March) 44 f.Kr. i Curia of Pompey (senatens möteslokal i Pompejus teater) i Rom. Caesar angreps av en grupp senatorer ledda av bland andra Marcus Junius Brutus och Gaius Cassius Longinus. Enligt samtida och senare källor blev han knivhuggen ett flertal gånger (den traditionella siffran är 23 stick), och attacken motiverades av konspiratörerna som ett försök att återställa den romerska republiken och stoppa vad de såg som Caesars ensamvälde efter att han utsetts till dictator perpetuo (”livstidsdiktator”).

Konsekvenser och efterspel

Mordet fick omedelbara och långtgående konsekvenser. I korthet:

• Allmän upprördhet: Mark Antonius höll en sorgefull och skickligt utformad begravningstalang som väckte folkstorm i Roms gator mot mördarna.
• Politiskt kaos: De främsta konspiratörerna tvingades fly; maktvakuum och strider om arvet efter Caesar följde.
• Andra triumviratet: Under de följande åren bildade Caesars adoptivson Octavianus (senare Augustus), Marcus Antonius och Marcus Aemilius Lepidus det andra triumviratet (43 f.Kr.), vilket ledde till politiska utrensningar och proskriptioner.
• Slaget vid Philippi: 42 f.Kr. besegrades Brutus och Cassius vid Philippi av triumvirernas styrkor, vilket i praktiken avlivade det republikanska motståndet.
• Romerska statsskiftet: Händelserna efter mordet påskyndade försvagningen av republikens institutioner och banade väg för Octavianus slutliga upphöjelse till kejsare (Augustus) och den romerska kejsardömets etablering i slutet av 30‑ och början av 20‑talet f.Kr.

Kalenderfrågor och varför år 44 f.Kr. kan räknas olika

Att texten anger flera möjliga veckodagsstarter och även variation i om året var ett skottår beror på hur man rekonstruerar övergången till den julianska kalendern. Några viktiga punkter:

• Julianiska reformen: Julius Caesar införde den julianska kalendern 46 f.Kr. för att ersätta den tidigare romerska kalendern. Den nya kalendern skulle ha ett skottår vart fjärde år.
• Tidsmässiga fel i tidig tillämpning: Efter införandet skedde administrativa misstag (prästerna införde skottår för ofta), vilket senare rättades av Augustus genom att man hoppade över flera skottårsinsättningar. Detta gör att moderna kalenderrekonstruktioner ibland anger olika veckodagsstart eller skottårsstatus för år som ligger nära reformen.
• Proleptisk användning: När historiker använder en proleptisk juliansk kalender (d.v.s. tillämpar den julianska regleringen bakåt i tiden) kan årtalens egenskaper se annorlunda ut än i samtida romerskt bruk, vilket förklarar ambivalensen i början av artikeln.
• Romerskt årnamn: Romarna själva namngav år efter de två konsulerna som innehade ämbetet det året — därför omnämns 44 f.Kr. som ”året för Caesars och Antonius konseljpresentation”.

Andra viktiga händelser och aspekter 44 f.Kr.

• Julius Caesars politiska reformer (inom administration, kolonisation och skuldlättnader) fortsatte att påverka Rom även efter hans död.
• Året präglades av skärpta spänningar mellan olika maktgrupper i Rom, där frågor om maktdelning, traditionellt senatsinflytande och individers ambitioner stod i centrum.
• Den kulturella och politiska effekten av mordet spreds över hela den romerska världen och influerade samtida litteratur, retorik och propaganda.

Sammanfattning

År 44 f.Kr. är framför allt känt för mordet på Julius Caesar den 15 mars, en händelse som utlöste ett våldsamt maktspel och i förlängningen bidrog till republiken Rom slutliga omvandling till ett kejserligt styre. Samtidigt illustrerar osäkerheter kring kalenderns praktiska tillämpning under denna period varför årsbeteckningar och veckodagsstarter ibland rekonstrueras på olika sätt i modern historieforskning.

Sök med bokstav