Fiorello La Guardia — New Yorks reformborgmästare (1934–1945)
Fiorello La Guardia — reformborgmästaren som bekämpade Tammany Hall, byggde bostäder, flygplatser och återställde New York under Depressionen (1934–1945).
Fiorello Henry La Guardia (ibland LaGuardia) (uttalas /fiəˈrɛloʊ ləˈɡwɑrdiə/; född Fiorello Enrico La Guardia, 11 mars 1882 – 20 september 1947) var borgmästare i New York City under tre mandatperioder från 1934 till 1945 som en framstående liberal republikan. Han är ofta ihågkommen som en av de mest reforminriktade och inflytelserika borgmästarna i amerikansk historia, känd för sin energiska stil, direkta tal och förmåga att samarbeta över partigränserna. Eftersom han bara var cirka 1,75 meter lång och hans förnamn är italienska för "lilla blomman", kallades han under hela sitt liv för "den lilla blomman" ("the Little Flower").
Bakgrund och tidiga år
La Guardia växte upp i en flerspråkig miljö och flyttade som ung med sin familj till Arizona, där hans far tjänstgjorde som kapellmästare vid Fort Whipple i den amerikanska armén. Uppväxten gav honom tidigt erfarenhet av både amerikansk och europeisk kultur, något som senare präglade hans politiska stil och kontakt med stadens stora invandrargrupper.
Politisk karriär före borgmästarskapet
Han valdes in i kongressen först 1916 och 1918, och tjänstgjorde återigen i Representanthuset 1922–1930. Under sin tid i kongressen gjorde han sig känd som en reformvänlig republikan som ofta samarbetade med progressiva krafter. Hans breda väljarstöd bestod av en koalition av republikaner, oberoende väljare och reforminriktade demokrater.
Reformer och insatser som borgmästare (1934–1945)
La Guardia tillträdde som borgmästare mitt i stora depressionen och blev snabbt en symbol för nytt ledarskap. Som anhängare av New Deal stödde han president Franklin D. Roosevelt (en demokrat), vilket ledde till omfattande federala anslag till staden och möjliggjorde stora offentliga investeringar. Roosevelt gav stadens administration större resurser och i viss mån stöd i kampen mot korruption och lokala patronagesystem.
- Mot korruption och Tammany Hall: La Guardia besegrade den mäktiga politiska maskinen Tammany Hall och reformerade förvaltningen för att återställa allmänhetens förtroende för stadshuset.
- Stadsbygge och offentliga arbeten: Under hans tid genomfördes omfattande offentliga arbeten — byggande av flygplatser (där det största senare kom att bära hans namn), nya parker och lekplatser, samt stöd till byggandet av billiga kollektivhus för att förbättra bostadssituationen.
- Transport och infrastruktur: Han förenade och moderniserade delar av stadens transportsystem och prioriterade effektivare kollektivtrafik och infrastrukturinvesteringar.
- Polis- och förvaltningsreformer: La Guardia omorganiserade polisväsendet och andra kommunala myndigheter för att minska korruption och öka effektiviteten.
- Sysselsättning: Genom samarbete med federala New Deal-program ökade antalet offentliga projekt, vilket bidrog till högre sysselsättning även under depressionen.
Ledarstil, andra världskriget och populärkultur
La Guardia blev känd för en robust, ibland teatralisk ledarstil — han talade ofta direkt till medborgarna, gick aktivt in i förhandlingar och använde medierna effektivt för att mobilisera stöd. Under andra världskriget fokuserade hans administration på civilförsvar, stöd till krigsinsatsen och att hålla stadens funktioner igång under svåra omständigheter.
I mitten av 1940-talet inträffade en långvarig tidningsstrejk i New York. För att ge stans barn fortsatt tillgång till underhållning svarade La Guardia på allmänhetens krav genom att sitta vid en radiomikrofon och beskriva och läsa söndagens serietidningar. Han beskrev tecknade serier och imiterade karaktärernas dialekter och accenter, vilket ökade hans popularitet både bland vuxna och barn och stärkte hans nationella profil.
Eftermäle och betydelse
La Guardias tid som borgmästare lämnar ett bestående avtryck i New Yorks historia: hans period präglades av praktiska reformer, modernisering av staden och ett återuppbyggt förtroende för det kommunala styret. Hans pragmatiska samarbete över partigränserna och stöd för federala program gjorde det möjligt att genomföra stora sociala och infrastrukturella satsningar.
Han avled 1947 och har efterlämnat en stark offentlig bild som en handlingskraftig och reforminriktad ledare. Bland många minnesmärken är det mest kända kanske att New Yorks LaGuardia Airport är uppkallad efter honom — en varaktig påminnelse om hans engagemang för stadens transporter och utveckling.
Frågor och svar
Fråga: Vad var Fiorello La Guardias smeknamn?
S: Hans smeknamn var "den lilla blomman" på grund av hans ringa storlek och förnamn, som är italienskt för "lilla blomman".
Fråga: Vart flyttade La Guardia med sin familj?
S: Han flyttade till Arizona med sin familj, där hans far hade en tjänst som kapellmästare vid Fort Whipple i den amerikanska armén.
Fråga: Vilket politiskt parti var La Guardia ansluten till?
Svar: Han var en liberal republikan.
Fråga: Hur stödde president Franklin D. Roosevelt La Guardia?
Svar: Som anhängare av New Deal stödde han president Franklin D. Roosevelt, en demokrat, och i sin tur gav Roosevelt staden stora anslag och avbröt beskyddarverksamheten för många politiker och inrättningar som inte stödde La Guardia.
Fråga: Vilka förbättringar gjorde La Guardia under sina mandatperioder som borgmästare i New York?
Svar: Under sina mandatperioder förenade han transportsystemet, ledde byggandet av billiga offentliga bostäder, offentliga lekplatser och parker, byggde flygplatser, omorganiserade polisstyrkan, besegrade det mäktiga politiska maskineriet Tammany Hall och förbättrade sysselsättningsgraden i New York City även under depressionen.
F: Hur reagerade La Guardia på en tidningsstrejk i New York?
S: Han svarade på allmänhetens krav genom att sitta vid en radiomikrofon och beskriva och läsa söndagens serietidningar för barn i hela staden. Detta gjorde att han blev omtyckt av både vuxna och barn i hela New York City och att han fick ett nationellt erkännande.
Sök