François Jacob (17 juni 1920–19 april 2013) var en fransk biolog född i Nancy. Han delade 1965 Nobelpriset i fysiologi eller medicin med Jacques Monod och André Lwoff för upptäckter rörande den genetiska kontrollen av enzym- och virusbildning. Jacob var verksam vid Institut Pasteur och räknas som en av pionjärerna inom genreglering och molekylärbiologi.
Tidiga år och utbildning
Jacob växte upp i en familj med judisk bakgrund och utbildade sig först inom medicin innan han övergick till forskning. Hans tidiga intresse för mikrobiologi och genetik ledde honom till att arbeta med bakterier och bakteriofager, vilket senare blev centralt för hans banbrytande studier inom genreglering.
Vetenskapliga upptäckter och operonmodellen
Jacob och Monod utvecklade en teoretisk och experimentell förklaring till hur celler styr vilka enzymer som bildas, och hur den processen kan slås på och av. De visade att enzymnivåerna i många celler regleras genom återkoppling på transkriptionen, alltså vid steget när informationen i DNA kopieras till RNA. Deras arbete var särskilt inriktat på bakterien Escherichia coli och det välkända lac-operonet som modell för genreglering.
Genom experiment och idéer formulerade de operonmodellen, där gener som kodar för funktionellt närbesläktade proteiner kan organiseras i en enhet (operon) och regleras av gemensamma kontrollsekvenser och regulatorproteiner. De föreslog också förekomsten av en kortlivad budbärar-RNA (messenger RNA, mRNA) som förmedlar informationen från DNA till ribosomerna där proteiner byggs. Deras begrepp om repressorer, operatorer och inducerare lade grunden för hur man förstår geners funktionella reglering.
Karriär och senare arbete
Efter de tidiga upptäckterna fortsatte Jacob att verka inom molekylärbiologi och utvecklingsbiologi. Han publicerade både vetenskapliga artiklar och populärvetenskapliga verk där han reflekterade över biologins logik och evolutionens roll i att forma genetiska nätverk. Ett exempel är hans skrifter om hur genetisk reglering påverkar cellers utveckling och differentiering.
Personligt liv och arv
Liksom sin kollega Monod var Jacob ateist under större delen av sitt liv. Han var också av judisk härkomst, något som formade delar av hans bakgrund. Hans arbete har haft ett bestående inflytande på modern genetik, molekylärbiologi och biomedicin: operonmodellen och idéerna om transkriptionskontroll används fortfarande som grundläggande begrepp inom forskning och undervisning.
Betydelse: Jacobs och Monods upptäckter visade hur genetisk information inte bara ligger passiv i DNA, utan kontinuerligt regleras och anpassas efter cellens behov. Det har haft stor betydelse för allt från grundforskning om cellfunktion till tillämpningar inom bioteknik och medicin.