Republikanska partiet (USA) – GOP, konservatism, historia och organisation
Allt om USA:s Republikanska partiet (GOP): konservatism, historia, elefanten som symbol, RNC:s organisation och partiets roll i amerikansk politik.
USA:s republikanska parti är ett av de två största politiska partierna i USA. Det andra stora partiet är det demokratiska partiet. USA har många andra små partier som kallas tredje partier.
Republikanerna kallas ofta för "högern" eller "konservativa". Det republikanska partiet i sig är också känt som GOP, vilket står för "Grand Old Party". Det republikanska partiets symbol är elefanten. Symbolen användes för första gången 1874 i en politisk karikatyr (bilden) av Thomas Nast.
Republican National Committee, eller RNC, är det republikanska partiets huvudorganisation i alla 50 stater. Ronna Romney McDaniel är den nuvarande ordföranden för RNC. Det republikanska partiet är inte samma politiska parti som det demokratiskt-republikanska partiet. Det republikanska partiet har sitt säte i Washington D.C. En stat där de flesta väljare röstar på republikanska politiker kallas ibland för en "röd stat".
Kort historik
Republikanska partiet grundades på 1850‑talet, formellt omkring 1854, som en koalition mot slavägande och för att stoppa slavexpansion västerut. Partiet växte snabbt och förde Abraham Lincoln till presidentposten 1860. Under inbördeskriget och rekonstruktionen dominerade republikanerna nationell politik och drev igenom stora förändringar, bland annat 13:e, 14:e och 15:e tilläggen i konstitutionen som avskaffade slaveri och satte grund för medborgerliga rättigheter.
Under 1900‑talet skedde flera ideologiska skiften. Progressiva republikaner som Theodore Roosevelt drev reformer i början av seklet, medan efterkrigstiden såg både moderata och konservativa strömningar (exempelvis Eisenhower). Från 1960‑talet och framåt bidrog bland annat desegregation och kulturpolitiska frågor till att partiets bas försköts geografiskt — den så kallade södra omorienteringen — och konservativa idéer om begränsad statlig inblandning, lägre skatter och starkt försvar stärktes med tiden, särskilt under Ronald Reagan på 1980‑talet.
Ideologi och politiska ställningstaganden
- Ekonomi: Republikanerna förespråkar vanligen lägre skatter, minskad reglering, marknadsekonomi och privatägd sjukvård och pensioner i större utsträckning än offentliga lösningar.
- Stat och samhälle: Betonad individuell frihet, begränsad federal makt samt decentralisering till delstaterna. Många i partiet värnar traditionella familjevärderingar.
- Utrikespolitik och försvar: Generellt fokus på starkt försvar, stöd till militära resurser och ibland mer interventionistiska åtgärder för att skydda amerikanska intressen.
- Rättigheter och kulturfrågor: Partiets positioner varierar; många republikaner stödjer rätten att bära vapen, är mer restriktiva i abortfrågor och förespråkar striktare migrationsregler, även om det finns betydande interna skillnader.
Internt spektrum och fraktioner
Partiet är inte homogent. Viktiga inriktningar inkluderar:
- Socialkonservativa och religiöst konservativa
- Ekonomiska konservativa och klassiska liberaler (favoriserar fri marknad)
- Libertarianer (mer fokus på individuell frihet och minimal stat)
- Neokonservativa (betonar aktiv utrikespolitik)
- Populistiska rörelser, t.ex. Tea Party‑rörelsen och senare stödgrupper för Donald Trump
Organisation och valprocess
Republican National Committee (RNC) samordnar nationella kampanjer, partiorganisation och finansiering. Partiets struktur är federativ med delstatsorganisationer, lokala partiföreningar, distriktskommittéer och precinct‑nivå. Inför presidentval hålls primärval och/eller caucuses i varje stat där väljare bestämmer delegater till den nationella konventet, där partiets presidentkandidat formellt nomineras och en partiplattform antas.
Partiet ställer kandidater till samtliga nivåer: kommunala församlingar, delstatsparlament, guvernörsposter, representanthuset, senaten och Vita huset. Framgång i kongressen ger möjlighet att utse talmän och majoritetsledare som styr lagstiftningsagendan.
Väljare och geografi
Republikanernas väljarkår består traditionellt av konservativa väljare på landsbygden, i förortsområden samt i många röda delstater i Mellanvästern och södern. I städer och i många kuststater står demokraterna ofta starkare. Demografiska förändringar, urbanisering och migrationsmönster påverkar emellertid balansen och tvingar partiet att anpassa sina strategier.
Kända presidenter och politiker
Bland kända republikanska presidenter finns Abraham Lincoln (partiets tidiga ledare under inbördeskriget), Theodore Roosevelt, Dwight D. Eisenhower, Richard Nixon, Ronald Reagan, George H. W. Bush, George W. Bush och Donald Trump. Partiets ledare i senaten, talmän i representanthuset och guvernörer i olika delstater spelar viktiga roller i politiken mellan presidentvalen.
Modern utveckling och utmaningar
Under 2000‑talet har partiet mött interna konflikter mellan etablerade partieliter och mer populistiska strömningar. Frågor som globalisering, klimatpolitik, migrationspolitik och teknologins påverkan på arbetsmarknaden är centrala för partiets framtida inriktning. Valstrategier, mobilisering av unga väljare och minoritetsgrupper samt hantering av desinformation och primärvalssystem är aktuella utmaningar.
Sammanfattning
Det republikanska partiet (GOP) är en central aktör i amerikansk politik med rika historiska rötter och ett brett internt spektrum. Partiets ideologiska kärna kretsar ofta kring begränsad statlig inblandning, fria marknader och konservativa värderingar, men hur dessa värderingar omsätts i politik varierar över tid och mellan olika fraktioner inom partiet.
Historia
Det republikanska partiet grundades i Ripon, Wisconsin 1854 med hjälp av Francis Preston Blair. Det republikanska partiet bildades av människor som inte gillade Kansas-Nebraska Act från 1854, som skulle låta varje territorium tillåta slaveri. Det republikanska partiet grundades av tidigare medlemmar av Free Soil Party och Whig Party som ville stoppa slaveriets expansion. Grundarna av det republikanska partiet ville stoppa slaveriets expansion eftersom de ansåg att det stred mot idealen i konstitutionen och självständighetsförklaringen. Några av grundarna av det republikanska partiet ville avskaffa slaveriet överallt i USA. Det republikanska partiets första kandidat till presidentposten i USA var John C. Frémont 1856.
När Whigpartiet kollapsade blev republikanerna ett av två stora politiska partier i USA (det andra stora politiska partiet var Demokratiska partiet). År 1860 valdes Abraham Lincoln, den första republikanska presidenten. Under resten av andra hälften av 1800-talet hade landet mestadels republikanska presidenter. Från 1860 till 1912 förlorade republikanerna presidentvalet endast två gånger (utan följd till demokraten Grover Cleveland 1884 och 1892).
Republikanerna trodde på protektionism (tron att höjda skatter på handel med andra länder skulle skydda ekonomin) under andra hälften av 1800-talet och under den första hälften av 1900-talet.
Efter första världskriget hade 1920-talet tre republikanska presidenter: Warren Harding, Calvin Coolidge och Herbert Hoover. Av den anledningen kallades det för det republikanska decenniet. Harding och Coolidge gjorde en plan för ekonomin som sänkte skatterna, fick regeringen att spendera mindre pengar och gjorde sig av med regler och lagar som påverkade ekonomin.
I slutet av 1920-talet kraschade aktiemarknaden och den stora depressionen började. Under den stora depressionen blev det republikanska partiet mindre populärt. Inga republikaner var president mellan 1933 och 1953, då Dwight Eisenhower inledde sin första av två på varandra följande mandatperioder som president. (Han omvaldes 1956.) Richard Nixon förlorade valet 1960, men valdes till president på den republikanska valsedeln 1968 och återigen 1972.
Ronald Reagan, skådespelare och konservativ politisk aktivist, valdes till president 1980. Ronald Reagan blev den första republikanska presidenten som var tidigare medlem av det demokratiska partiet. Ronald Reagan satt två mandatperioder och hans efterträdare George H.W. Bush en mandatperiod. Reagan ville att färre lagar skulle påverka ekonomin och ville att militären skulle bli starkare.
Bill Clinton (en demokrat) valdes till president 1992 och omvaldes 1996. En ny kongress valdes dock 1994 och republikanerna fick kontroll över både representanthuset och senaten. De röstade mot många av Clintons idéer och föreslog egna idéer, t.ex. ett linjärt veto och en ändring av den balanserade budgeten.
Efter valet 2006 förlorade republikanerna kontrollen över kongressen. Demokraten Barack Obama valdes 2008 och omvaldes 2012. Republikanen John Boehner valdes till talman i representanthuset 2010 och omvaldes 2012. År 2014 fick republikanerna kontroll över senaten och representanthuset. Boehner avgick i början av oktober 2015 och efterträddes så småningom av Paul Ryan från Wisconsin den 29 oktober 2015. Den 9 november 2016 valdes Donald Trump till president genom att besegra demokraten Hillary Clinton i valmanskåren. Trump var den första republikanen som tillträdde som president sedan den 20 januari 2001, då George W. Bush installerades. Republikanerna förlorade representanthuset och vann senaten 2018. Paul Ryan gick i pension 2019 och efterträddes av Nancy Pelosi, som tillhör det demokratiska partiet.
1874 teckning i Harpers Weekly, första gången elefanten används som symbol för det republikanska partiet.
Ronald Reagan anses vara en "konservativ ikon" och hjälte.
Nuvarande republikanska övertygelser
För närvarande kännetecknas det republikanska partiet av klassisk liberalism, konservatism och högerpolitik.
Alla republikaner tror inte på samma saker, men i allmänhet är det dessa saker som många republikaner stöder:
- Federalism och subsidiaritet
- Individuellt ansvar, starka familjevärderingar och samhällsorganisationer
- Kapitalism, laissez-faire och tillväxtfrämjande eller utbudsekonomi
- Minskade offentliga utgifter
- Stödja staten Israel, Förenta staternas allierade, och försvara amerikanska intressen i Mellanöstern.
- Sänkta skatter på allt och alla
- En stark militär och ett starkt nationellt försvar med ökade militärutgifter.
- Det andra tillägget och rätten att skydda sig med skjutvapen.
- Dödsstraff i vissa fall
- Val av utbildning, t.ex. ett kupongsystem som D.C. Opportunity Scholarship Program.
- Motverka olaglig invandring och stödja laglig utvisning av olagliga invandrare.
- Mot statligt styrd hälsovård
- Motverka abort i alla eller de flesta fall
De flesta anhängarna till det republikanska partiet kommer från delstater i södra, djupa södern, delar av Mellanvästern (särskilt Kansas) och landsbygden i nordöstra USA, samt från Montana, men de kommer från hela USA, inklusive norra Kalifornien.
Amerikanska presidenter
Republikanska presidenter under 1800-talet:
- Abraham Lincoln (1861 - 1865)
- Ulysses S. Grant (1869 - 1877)
- Rutherford Birchard Hayes (1877 - 1881)
- James Abram Garfield (1881 - 1881)
- Chester Alan Arthur (1881 - 1885)
- Benjamin Harrison (1889 - 1893)
- William McKinley Jr. (1897 - 1901)
Republikanska presidenter under 1900-talet:
- Theodore Roosevelt (1901 - 1909)
- William Howard Taft (1909 - 1913)
- Warren Gamaliel Harding (1921 - 1923)
- J. Calvin Coolidge (1923 - 1929)
- Herbert Clark Hoover (1929 - 1933)
- Dwight David Eisenhower (1953 - 1961)
- Richard Milhous Nixon (1969 - 1974)
- Gerald Rudolph Ford Jr. (1974 - 1977)
- Ronald Wilson Reagan (1981 - 1989)
- George Herbert Walker Bush (1989 - 1993)
Republikanska presidenter under 2000-talet
- George Walker Bush (2001 - 2009)
- Donald John Trump (2017 och framåt)
President Abraham Lincoln
PresidentRonald Reagan
President Donald J.Trump
Andra kända republikaner
- Spiro T. Agnew (vicepresident under president Nixon)
- Buzz Aldrin (amerikansk astronaut)
- Susan B. Anthony (aktivist för kvinnors rättigheter, abolitionist)
- Clara Barton (sjuksköterska i unionsarmén under inbördeskriget, humanitär, grundare av Röda korset)
- Jeb Bush (tidigare guvernör i Florida, son till den tidigare presidenten George H. W. Bush och bror till den tidigare presidenten George W. Bush)
- Jan Brewer (tidigare guvernör i Arizona)
- Dr. Ben Carson (USA:s minister för miljöfrågor under president Trump, pensionerad neurokirurg)
- Dick Cheney (vicepresident under president George W. Bush)
- Chris Christie (tidigare guvernör i New Jersey)
- Bing Crosby (amerikansk sångare och skådespelare)
- Thomas Dewey (presidentkandidat 1944 och 1948)
- Bob Dole (presidentkandidat 1996, tidigare senator från Kansas)
- Elizabeth Dole (f.d. senator från North Carolina, f.d. arbetsminister under president George Bush, f.d. transportminister under president Reagan)
- John Ford (amerikansk regissör och producent)
- Newt Gingrich (tidigare talman i USA:s representanthus)
- Rudy Giuliani (tidigare borgmästare i New York, tidigare presidentkandidat, tidigare amerikansk åklagare)
- Barry Goldwater (presidentkandidat 1964, tidigare senator från Arizona)
- Chuck Hagel (tidigare senator från Nebraska, tidigare amerikansk försvarsminister)
- Nikki Haley (FN-ambassadör, tidigare guvernör i South Carolina)
- Sean Hannity (en välkänd programledare på Fox News)
- Dennis Hastert (tidigare talman i USA:s representanthus)
- Orrin Hatch (tidigare ordförande för senaten)
- Jack Kemp (vicepresidentkandidat 1996)
- Jeane Kirkpatrick (tidigare FN-ambassadör, professor)
- Henry Kissinger (tidigare USA:s utrikesminister)
- Rush Limbaugh (programledare för radioprogram)
- Richard Lugar (tidigare senator från Indiana)
- John McCain (presidentkandidat 2008, tidigare senator från Arizona)
- Mitch McConnell (majoritetsledare i senaten)
- Sarah Palin (vicepresidentkandidat 2008, tidigare guvernör i Alaska)
- Dr. Rand Paul (senator från Kentucky, läkare)
- Dr. Ron Paul (tidigare kongressledamot från Texas, läkare, författare)
- ColinPowell (general under Gulfkriget, utrikesminister)
- Paul Robeson (amerikansk sångare, skådespelare och medborgarrättsaktivist)
- Nelson Rockefeller (f.d. vicepresident, f.d. guvernör i New York)
- Mitt Romney (tidigare guvernör i Massachusetts, presidentkandidat 2012, senator från Utah)
- Paul Ryan (tidigare talman i USA:s representanthus, vicepresidentkandidat 2012, amerikansk kongressledamot)
- Condoleezza Rice (tidigare amerikansk utrikesminister)
- Karl Rove (tidigare strateg till president George W. Bush)
- Donald Rumsfeld (USA:s försvarsminister under president George W. Bush)
- Mark Sanford (guvernör i South Carolina)
- Elizabeth Cady Stanton (abolitionist, aktivist för kvinnors rättigheter)
- Kenneth Starr (amerikansk åklagare för demokraten Bill Clinton)
- Michael Steele (tidigare ordförande för republikanernas nationella kommitté)
- Ted Stevens (tidigare senator från Alaska)
- Harriet Tubman (abolitionistisk aktivist, politisk aktivist, kvinnorättsaktivist, sjuksköterska)
- Dr. Mary Edwards Walker (läkare och kirurg i unionsarmén under inbördeskriget, abolitionistisk aktivist, aktivist för kvinnors rättigheter)
- John Wayne (amerikansk skådespelare)
SenatorBarry Goldwater
SenatorJohn McCain
Frågor och svar
F: Vad är USA:s republikanska parti?
S: USA:s republikanska parti är ett av de två dominerande politiska partierna i USA, tillsammans med det demokratiska partiet, det republikanska partiets huvudmotståndare.
F: Hur många politiska partier finns det i USA?
S: USA har många andra små partier som kallas tredje partier.
Fråga: Vilka är några vanliga namn på det republikanska partiet i USA?
S: Republikanerna kallas ofta för "högern" eller "konservativa". Det republikanska partiet i sig kallas också GOP, vilket står för "Grand Old Party".
F: Vad är det republikanska partiets symbol?
S: Det republikanska partiets symbol är elefanten. Symbolen användes första gången 1874 i en politisk teckning av Thomas Nast.
F: Vad är den republikanska nationalkommittén?
S: Republican National Committee, eller "RNC", är huvudorganisationen för det republikanska partiet i alla 50 stater.
F: Är det republikanska partiet samma politiska parti som det demokratisk-republikanska partiet?
S: Nej, det republikanska partiet är inte samma politiska parti som det demokratisk-republikanska partiet.
F: Vad är en "röd delstat" i USA?
S: En delstat där de flesta väljare röstar på republikanska politiker kallas ibland för en "röd delstat".
Sök