USA:s kongress – struktur, tvåkammarsystem och hur lagar stiftas

USA:s kongress: förstå tvåkammarsystemet, representanthus och senat, hur lagar föreslås, debatteras och blir lag — en tydlig guide till lagstiftningsprocessen

USA:s kongress är den lagstiftande eller lagberedande delen av USA:s regering. Den sammanträder i Capitolium i Washington, D.C. Kongressen består av två hus (tvåkammarsystem): Representanthuset och senaten. Detta system kallas ibland för ett tvåkammarsystem eller bikameral (från latinets bi "två" och camera "kammare").

Tvåkammarsystem och sammansättning

Det finns 435 ledamöter i Representanthuset. Platserna fördelas mellan delstaterna efter befolkningsstorlek; fördelningen baseras på folkräkningen (census) som görs vart tionde år. Senaten har 100 ledamöter, två från varje delstat, oberoende av delstatens folkmängd.

Skillnader i mandatperioder och val:

• Representanthuset: ledamöterna väljs vartannat år och sitter i mandatperioder om två år.
• Senaten: senatorerna sitter i sexåriga mandatperioder. Mandaten är uppdelade i tre klasser så att ungefär en tredjedel av platserna är uppe för val vartannat år.

Hur ett lagförslag blir lag

Kongressens huvuduppgift är att föreslå, debattera och anta lagar. Processen är i korthet:

1. Utformning och inlämning: Ett lagförslag (bill) införs i antingen Representanthuset eller Senaten. Vissa typer av förslag, till exempel budget- och skatteförslag, initieras traditionellt i Representanthuset.
2. Kommittébehandling: Lagförslaget skickas till relevanta utskott (kommittéer) som hör vittnen, håller utfrågningar och eventuellt ändrar förslaget. Kommittén kan rekommendera att huset/senaten röstar om förslaget eller lägga det åt sidan.
3. Debatt och omröstning i vardera kammaren: Om kommittén godkänner förslaget går det vidare till ordinarie debatt och omröstning i huset eller senaten. För att ett hus ska anta ett förslag krävs normalt enkel majoritet (mer än hälften) av de röstande.
4. Överensstämmelse mellan kamrarna: Om båda kamrarna antar olika versioner av ett lagförslag, bildas ofta en konferenskommitté som förhandlar fram ett gemensamt slutligt förslag. Båda kamrarna måste sedan anta exakt samma text.
5. Presidentens beslut: När båda kamrarna godkänner samma text skickas förslaget till presidenten. Presidenten kan:
• underteckna för att göra det till lag;
• lägga in ett veto och skicka tillbaka till kongressen med skäl för avslaget (kongressen kan pröva att åsidosätta vetot);
• inte underteckna inom tio dagar (exklusive söndagar): om kongressen fortfarande är i session blir förslaget lag utan presidentens underskrift; om kongressen har ajournerat (avslutat sin session) under den perioden kan presidentens uteblivna underskrift fungera som ett så kallat pocket veto, och förslaget blir då inte lag.
6. Överskridande av veto: Kongressen kan åsidosätta ett presidentveto om minst två tredjedelar i båda kamrarna röstar för att anta lagförslaget trots vetot. Då blir förslaget lag.

Särskilda befogenheter och maktdelning

I artikel I i Förenta staternas konstitution anges de huvudsakliga befogenheterna för kongressen. Några viktiga punkter:

• Rätt att föra krig, reglera handel (både internationell och mellan delstater), mynta pengar, upprätta postväsen och skapa federala domstolar.
• Nödvändiga och lämpliga-klausulen (the Necessary and Proper clause) ger kongressen befogenhet att utfärda lagar som behövs för att fullgöra sina konstitutionella uppgifter.
• Representanthuset har ensamrätt att inleda riksräkningar (impeachment) mot federala ämbetsmän, inklusive presidenten. Om huset röstar för åtal går ärendet vidare till senaten, som håller rättegång. En fällande dom i senaten kräver två tredjedels majoritet och kan leda till avsättning.
• Senaten har ensam befogenhet att pröva riksrättsmål, godkänna eller förkasta presidentens nomineringar till federala ämbeten (domare, kabinettsposter m.m.) och att godkänna internationella fördrag – förtroende för ett fördrag kräver normalt två tredjedels majoritet i senaten.
• Senaten använder ofta verktyg som filibuster (långvarig debatt) för att förhala eller blockera beslut; filibustern kan avbrytas genom cloture, som kräver normalt tre femtedels majoritet (60 röster) i senaten.

Kommittéer, ledarskap och partipolitik

Kommittéer spelar en central roll: de granskar lagförslag, håller utfrågningar, samlar bevis och utformar detaljer. Det finns stående utskott (permanenta), selekta och konferensutskott.

Varje kammare har ledare som styr arbetsordning och dagsordning. I Representanthuset är talmannen (Speaker) den främsta ledaren och ofta också ledaren för majoritetspartiet. Både i huset och i senaten finns majoritets- och minoritetsledare samt whipar som håller ihop partiets röster. Det politiska partiet med flest ledamöter i respektive kammare har stort inflytande över vilka lagförslag som prioriteras och tas upp till omröstning.

Skydd, disciplin och ansvar

• Medlemmar i kongressen åtnjuter vissa skydd vid utförandet av sina uppgifter. Konstitutionen ger dem immunitet från arresteringsförföljelse under» attendance vid kongressens sammanträden och på väg till och från dessa, utom för förräderi, allvarliga brott (felonies) och brott mot allmän ordning (breach of the peace).
• Varje kammare kan stänga av eller utesluta egna medlemmar för allvarliga överträdelser. Uteslutning kräver en viss majoritet (grundad i kammarens regler), och konstitutionellt är en två tredjedels majoritet ofta angiven för expulsion.
• Kongressen utövar också tillsyn över den verkställande makten genom utfrågningar, granskning och möjlighet att utfärda subpoenas (kallelser till vittnesmål och dokument).

Val, kvalifikationer och representation

• För att bli ledamot i Representanthuset krävs minst 25 års ålder, vara amerikansk medborgare i minst sju år och bosatt i den stat man representerar.
• För att bli senator krävs minst 30 år, amerikansk medborgare i minst nio år och bosatt i staten man representerar.
• Antalet representanter (435) fastställdes genom lagstiftning och omfördelas efter varje folkräkning. Delstaterna ansvarar för distriktens indelning (redistricting), vilket i praktiken påverkar politisk representation.

Andra funktioner och rutiner

Kongressen har också andra viktiga roller: den antar federala budgetar och skattelagstiftning, beviljar medel till federala program, upprättar federala byråer och domstolar, samt deltar i ceremoniella och konstitutionella åtaganden såsom gemensamma sessioner för presidentens State of the Union-tal och för att räkna elektorsröster efter presidentvalet.

Tillsammans utgör dessa institutioner och processer kärnan i USA:s lagstiftande verksamhet och illustrerar hur maktdelning, kontrollmekanismer och partipolitik samverkar i det federala systemet.

Frågor och svar

F: Vad är den lagstiftande grenen i Förenta staternas regering?

F: Hur många hus har kongressen?

Fråga: Hur många representanter finns det i kongressen?

Fråga: Hur många senatorer finns det i kongressen?

F: Vad måste hända för att ett lagförslag ska bli lag?

Sök med bokstav